"Tillgång till Internet är en grundläggande medborgerlig rättighet"

Så sa landets IT-minister på en konferens 13 januari. Landet ifråga är Mauritius, denna lilla önationen som vill se sig som en hub för ekonomi, utbildning och IT i Indiska Oceanen, en länk mellan Asien och Afrika. Där satsas det stort på digital delaktighet.
Man har ökat kapaciteten i det nationella bredbandet, tillgängligt till subventionerat pris för alla privatpersoner, utan att höja priset.
Man har nu även försett alla landets 110 postkontor med datorer för allmänheten, att använda till en låg kostnad, gratis för arbetslösa, funktionshindrade, m fl. Överhuvudtaget satsar man på postkontoren, med slogan "mycket mer än brev". Datorer ska också finnas i ytterligare 150 offentliga lokaler, däribland folkbiblioteken, som tyvärr är betydligt färre än postkontoren.
Dessvärre har folkbibliotek där ännu inte insett att de har en folkbildningsuppgift, att lära folk att använda alla dessa fantastiska maskiner!
Vilket väl alla bibliotek i Sverige insett?


Ingrid Atlestam

Där öst och väst möts, vackert så?

Har även besökt den största av sju filialer till Mauritius största folkbibliotek, ett mediatek med utlåning av film förutom böcker och tidskrifter. Lokalen är större än huvudbibliotekets, ett stort cybercafé, referensavdelning, tidningar, tidskrifter. En hel del skönlitteratur av mer tveksam kvalité finns i de glesa hyllorna, allt inbundet i ”biblioteksband”. Den intervjuade kollegan sa precis som kollegan på huvudbiblioteket, att bibliotekets främsta uppdrag är att vara ett stöd i utbildningen på alla nivåer, sedan måste man ju ha lite nöjesläsning också.

Så filmerna var framförallt undervisningsfilm från Mauritius motsvarighet till UR. Spelfilmerna var enkelt indelade i två lika stora samlingar, en från väst och en från öst. Här mötas de två!

Den för ett estetiskt och ideologiskt skolat öga totala blandning av Disneyfigurer, kinesiska landskapsbilder, affischer om kampanj mot kvinnomisshandel, pedagogiska väggplancher, anslag om tystnad, sentenser om läsningens goda, foto av premiärministern, Asterix och ”hötorgskonst” i ”guldramar” i en för övrigt sällsynt trist lokal ställer mycket av ens invanda värderingar på sin spets. Denna totala kreolisering, kan den även bli som estetiskt tilltalande?

Ingrid Atlestam

Global konspiration?

Har just besökt Mauritius största folkbibliotek och intervjuat en av bibliotekarierna, som jobbat där i över 30 år Hon var full av entusiasm över att regeringen beslutat att alla folkbibliotek ska datoriseras och på så sätt få en gemensam katalog och det hela ska vara klart inom två år.
Idag höll man på att julpynta på barnavdelningen, granen var redan på plats!
Fantastiskt hur man genast förstår varandra; detta med bristande anslag, hur man får barnen att läsa, männen i tidningsrummet och kvinnorna bland romanerna, mediaurval, målsättning, allt känner man igen och talar i någon mening samma språk, kollegor över hela världen.

Vid ett besök på Irland i somras inom ett ickebiblioteks EU-projekt var det en av deltagarna som tyckt sig förstå att bibliotekarier, när de träffas genast finner varandra, han undra om de har någon hemlig global konspiration.
Nej, hemlig är den inte, men vi kanske ändå skulle läcka ut den via WikiLeaks för att få mer genomslag?
Bibliotek är fantastiskt så totalt lokalt och globalt samtidigt!

Ingrid Atlestam

Varje bibliotekaries plikt?

Kollegan på Mauritius nationalbibliotek tycker att varje professionell bibliotekarie borde se det som sin plikt att skriva en insändare, ett debattinlägg eller en artikel varje år för att få biblioteksfrågor högre upp på dagordningen. Någon däremot?
På Mauritius finn 75 universitetsutbildade bibliotekarier på en befolkning på 1, 3 miljoner. Vi är väl ca 5000 på nio miljoner, tänk vilken effekt det skulle bli om fler röster och åsikter gjorde sig hörda, om fler erfarenheter, analyser och visioner lyftes fram! Bibliotek är mångfald, låt det märkas i debatten också!
Varför är bibliotekarier så tysta? Kollegan på Mauritius vågade inte längre vara så aktiv, då han nu har en högre tjänst på nationalbiblioteket, men han saknade nya unga orädda röster.
Vem är rädd för vad bland oss som säger oss vara det fria ordets försvarare?

Ingrid Atlestam

I öster stiger solen upp?

Besökte Mauritius nationalbibliotek i går, men det var stängt p g a prinsessan Annes officiella visit där. Men lyckades ändå få tala med en bibliotekarie, som visade sig vara en eldsjäl, som dessvärre brinner ganska ensam för förbättring av landets biblioteksväsen. Den bristande utvecklingen beror enligt honom på avsaknad av lagstiftning och nationell bibliotekspolitik, dåliga anslag, låg status, låga löner, passiva bibliotekarier, för få som yttrar sig i det offentliga samtalet. Någon som känner igen något av detta? Tycks vara universella biblioteksproblem!
Men som goda exempel, länder där det just nu händer mycket positivt på biblioteksfronten, där man insett vikten av bibliotek på regeringsnivå, framhöll han inte bara Singapore utan även Sydkorea och Kina. Någon som har koll på detta?

Ingrid Atlestam

Från u-land till utbud

Första gången jag var på Mauritius, 1972, var det ett typiskt u-land , nyss självständigt, undantagstillstånd och alla som kunde emigrerade, tusism var ett okänt begrepp. Då fanns inga böcker om landet utom väldigt enkla läroböcker för den obligatoriska skolan.
Nästa gång, 1980, fanns ett hotell och en bok, en exotiserande bilderbok för ev turister.
Sedan har det blivit fler och fler böcker och även bokhandlar. I gick jag genom sockerrörsfälten, där kontorskomplex och universitetsbyggnader växer numera, till ett nytt stort shoppingcenter och i bokhandeln där fanns minst tio hyllmeter med Mauritiana. Böcker i alla ämnen, statskunskap, naturvetenskap, sociologi, feminism, ekonomi, kultur, historia, debattböcker, ja allt som tänkas kan. Det enda som ännu är lite "underrepresenterat" är inhemsk skönlitteratur. Vilket påminner mig om att första gången jag var här var det en släkting som sa att "här i tredje världen läser vi inte skönlitteratur", vilket nog är helt begripligt när man har fullt upp med att överleva, skaffa sig utbildning och klara vardagen.
Kan man månne se ett lands utveckling från u-land på väg mot ett demokratiskt välfärdssamhälle speglas i bokutgivningen? När kommer då skönlitteraturen? Slår mig att det går att jämföra med de läsmönster för invandrare som Ann-Christine Brunnström beskiver i Mer nytta än nöje. om hur biblioteken borde profilera sina inköp för de med ickesvensk bakgrund. När man är ny i landet och ska hitta jobb, utbildning och knäcka koderna i det nya samhället handlar det om språkinlärning, vardagslivets handböcker och läromedel. Skönlitteratur läser man när man är mer etablerad.
Även när man ser Sveriges utveckling från utvandrarland till välfärdsstat kan man väl se en liknande utveckling? Det fanns en tid då biblioteken i statistiken skilde mellan nyttig, kunskapsgivande läsning och skönlittertur och det gällde att höja andelen nyttig läsning, nu ser somliga problemet som det omvända!

Ingrid Atlestam

Mångfaldig mångfald

Ta människor från hela världen, utom möjligtvis de allra nordligaste trakterna och Sydamerika, ta alla religioner, ideologier, varor, organisationer, idéer och tankar, gör en blandning av alltihopa, men med alla ingående delar fortfarande urskiljbara, och placera det på en tropisk ö i Indiska Oceanen, mellan Afrika och Asien och du får Mauritius, en välmående självständig republik, något mindre än Gotland med 1,3 mille invånare, med mottot "United in diversity".
Kom sedan inte och säg att ett mångspråkigt, mångkulturellt samhälle inte fungerar! Här har man gjort en gemensam ideologi just av fördelarna med att ha denna fantastiska blandning.
Här finns allt att köpa, från väst, öst, syd, ja t o m knäckebröd och Danish buttercakes, för att inte tala om Nokia och Ericsson, bara Ikea har inte hittat hit ännu. Tidningar, nyheter, TV, en blandning av allt, från Bollywood till Hollywood via Kina.
Problemfritt? Nej, men enormt dynamiskt, omtumlande och utmanande!

För att även få med lite "red indians"också, så finns här en sydafrikansk snabbmatskedja som hete Spur, sporre, och som symboliseras av en indian i full fjäderskrud och inredningen är tomahawker, falskt buffelskinn och lampor i form av indiantält!
Är denna kreolisering lösningen, såsom Tomas Hylland Eriksen säger?
Vems är vems kultur?
Mediainköpspolicy på biblioteket här? Profilköp när antalet profiler i alla bemärkelser är obegränsat? Ska kolla närmaste bibliotek snart!

Ingrid Atlestam

Nobelpris till paradis?

"You gather the idea that Mauritius was made first, and then heaven; and that heaven was copied after Mauritius." Mark Twain, "Following the equator" 1897.

Detta citat används ofta i turistreklamen om Mauritius, en ö som årets nobelpristagare i litteratur ser som det land han har sina rötter i. Och det är inga dåliga rötter, kanske var det just familjen LeClezios släktgods Eureka som Mark Twain besökte se http://www.maisoneureka.com/musee.htm, numera museum och turistanläggning. Surfa runt och kolla överklassen och kolonialtiden och kolla nobelpristagarens släktträd!
Ön är numera ännu mer paradisisk, eller snarare är paradiset mer jämt fördelat. Slavättlingarna från Afrika och kontraktsarbetarna från Indien är nu majoritetsbefolkning, kineserna ganska många och européerna bara någon liten procent och olika vänsterpartier har länge haft makten. All världens religioner och kulturer, sammanlagt 1,3 miljoner människor, samsas på en yta mindre än Gotlands och man manövrar skickligt mellan stormakter och handelsblock. Man tacklar problemen med WTO och det sjunkande sockrpriset och textilkvoterna med en ökat satsning på turism, IT och handel mellan Asien och Afrika.
Mångfalden och den fantastiska bredden i språklig och kulturell kompetens är den största "naturtillgången". Här har många länder mycket att lära!

Ingrid Atlestam

Tips för den som inte fått tag på någon LeClezio, det finns fortfarande några inne på nationalbiblioteket på Mauritius och det är fler i släkten som skriver: http://www.gov.mu/portal/sites/ncb/mac/nlibrary/index.html