Ödesval

Höstens val kan bli historiskt. Ffg sedan 1911 kan moderaterna bli större än socialdemokraterna vilket skulle vara en politisk sensation.
Aftonbladet karakteriserar valet på ledarsidan som att det handlar om valet mellan välfärd ("för alla") eller lägre skatter. Uppenbarligen föredrar en majoritet av väljarna, om man får tro valundersökningarna, det senare. I oroliga tider, där framtidsoptimismen försvunnit, är man sig själv och sina närmaste närmast.
Daniel Suhonen går till attack på kultursidan mot den borgerliga kulturpolitiken, som det annars är väldigt tyst om. Inte ett ord om mer kultur till folket, eller satsningar på bibliotek och folkbildning. Nej, krama ut så mycket av varje liten kulturkrona som möjligt skriver Suhonen, för det är nedskärningar (på personalsidan framförallt) som gäller. Här är bägge sidor lika tysta, så vitt jag kunnat se.

I DN intervjuades en barnfamilj som skulle få 300 mer i skatt med de rödgrönas förslag, vilket fick dem att välja alliansen. Då är det svårt att försöka argumentera för allt man kan få för bara 300 kronor mer i månaden i skatt: bättre sjukhus, mer barnomsorg, folkbibliotek, skolor, osv. "Magfrågan" styr tydligen valet, precis som på August Palms tid för etthundra år sedan. Man trodde ju vi kanske hade kommit lite längre på vägen sedan 1910, men, men...
Den persiske 1100-talspoeten Rumi kallade människan en "åsna med änglavingar". Han menade att de flesta tyvärr aldrig upptäcker sina vingar, för man har ju så fullt upp med att få dagens små och stora bekymmer på jorden att gå ihop.
Så är det kanske, och det är kanske det det "nya arbetarpartiet" har kommit på? Eller är det en gammal sanning, precis lika "ny" som de "nya moderaterna"?
Mats Myrstener