Jag såg att Medborgarplatsens bibliotek imorgon har ett arrangemang som de har kallat för Arbetarlitteratur för 2000-talet. Poeterna Johan Jönson och Jenny Wrangborg är inbjudna, och de känns onekligen båda två som relevanta representanter för 2000-talets arbetarlitteratur. De hämtar sitt stoff från arbetslivet och använder det på ett sådant sätt att deras lyrik ofrånkomligen blir drabbande.
Johan Jönson släppte för något år sedan samlingen Efter Arbetsschema som kanske är den bästa poesi som jag har läst under det senaste decenniet. Det är en skildring av en slitsam vårdjobbstillvaro, där jobbet är tärande och fritiden mest är ångest för att man snart skall gå till jobbet. 2000-talets unga arbetarklass kan känna igen sig i de otrygga anställningsvillkoren och obekväma arbetstiderna som liksom är inprogrammerad i stommen av det arbetsliv som Jönson berättar om.
Jenny Wrangborg utkom i år med Kallskänken som jag faktiskt inte läst men har höga förväntningar på. Jag har följt Wrangborg i andra sammanhang till exempel hennes bidrag till Tvärdrags antologi Snart går vi utan er eller varför inte hennes blogg eller twitter? Det har räckt för att övertyga mig om att hon är en av samtidens viktigaste arbetardiktare. Om ni inte tror mig så kan ni lyssna på Lars Ohly:
Så, besök Medborgarplatsens bibliotek imorgon! (Men egentligen tycker jag förstås att ni skall träffa oss i BiS på BiSsalong 1: Varför vill du jobba på folkbibliotek?)
Tobias Willstedt
1 kommentar:
Verkar som om arbetarlitteratur börjar bli "inne" igen? Iaf en verkligt egen strömning inom svensk skönlitteratur. Kul att den är så livaktig fortfarande!
Skicka en kommentar