Hon skrev ett argt inlägg i Dagens Nyheter om nedskärningarna på Stockholms stadsbibliotek, och i dagens tidning svarar hon, lika argt, på Inga Lundéns försvarstal. Widerberg kritiserar framförallt 1) att caféer öppnas i biblioteken och tar upp yta som annars skulle använts till biblioteksändamål, 2) om dåliga mötesplatser där äldre låntagare störs av skrikande barn och "slagsmål kring dataspelen" (många små filialer i Stockholm skiljer inte på vuxen- och barnavd.) 3) Dåliga omorganiseringar där bibliotekarierna tvingas åka mellan filialerna och sprider stress och vantrivsel omkring sig, 4) tomma informationsdiskar pgr av nedskärningarna, med ledsen och stressad personal, 5) dålig upphandling av Bonnierägda ad-libris, se tidigare debatt här på bloggen.Jag har också ryktesvägen nåtts av oroande nyheter om KTH:s bibliotek, ett av Sveriges främsta vetenskapliga bibliotek. En ny bibliotekschef vill nu profilera sig genom att omorganisera och på så sätt splittra ett väl fungerande bibliotek i en rad små separata tårtbitar. Personalen uppges vara förtvivlad, men vågar naturligtvis inte uttala sig. Ack ja, vad göra?
Mats Myrstener
(bild på Siv Widerberg av Svenne Nordlös, från Författarcentrums författarförmedling
1 kommentar:
"Personalen uppges vara förtvivlad, men vågar naturligtvis inte uttala sig."
Nu skulle jag inte vilja agera Pollyanna igen, men varför är det naturligt att just bibliotekspersonalen inte vågar stå på sig? T ex sjukhuspersonalen tycks mig vara modigare än biblioteksditon.
Kanske WikiLeaks kommer att öppna ögonen på en och annan åtminstone. När inte bara bibioteken säljs ut utan också det fria ordet körs ned så blir ju ordet bibliotekarie liktydigt med censor. Och vem vill vara censor?
Körs det fri ordet ned? Det vore antagligen en överdrift ifall jag påstod det. Men nog befinner vi oss i ett farligt läge. Kongressbiblioteket har ju blockerat WikiLeaks. Varför? Var det bibliotekschefen som fattade beslutet på egen hand? I så fall begick James H. Billington (ifall han fortfarande är LOC:s chef) tjänstefel. I alla händelser bröt han mot bibliotekariernas yrkesetik, dvs den regel, som säger att biblioteket bör förse medborgarna med vidaste möjliga information.
Hr månne Kongressbibliotekets personal känner sig? "Personalen uppges vara förtvivlad, men vågar naturligtvis inte uttala sig." ??
Regeringen eller vilken myndighet det nu må vara har ingen laglig rätt att utan domstolsbeslut, ja innan ens någon brottsutredning inletts, bestämma vilka dokument biblioteket får låta sina användare läsa.
Ja, ”De kommunala folkbiblioteken är kulturens grundbult!” , som de svenska författarna skriver. Och inte bara den litterära, utan också den vetenskapliga och politiska kulturens
grundbult. Kort sagt: demokratin vilar på bibliotekens öppenhet och självständighet.
Skicka en kommentar