torsdag 3 februari 2011

Rätten till ett eget rum

... eller kanske snarare en egen arbetsplats? Själv har jag alltid trott att det var en självklarhet med ett eget arbetsbord, men saker och ting förändras ju som bekant.
Jag vet ju att många bibliotekarier vid Stockholms stadsbibliotek inte har en fast arbetsplats längre. Men det finns de som har det än värre. I DN läser jag om företaget Coor service management som visserligen anställde flera medarbetare i Stockholm, men arbetsytorna minskade med en tredjedel, och de många s.k. "kontraktssam-
ordnarna" har alla flyttat in i ett "concept office", där ingen har eget arbetsbord. De höga hyrorna för kontor i Stockholm är naturligtvis orsaken.
Nacka kommun ligger även här i framkant. 400 tjänstemän på kommunkontoret får numera "flexjobba" utan någon egen arbetsplats. Man arbetar hemma, i bilen, på cafét eller restaurangen, eller vid någon gemensam arbetsyta med andra i diskussionsgrupper. Det enda man har på "jobbet" är ett litet skåp, ungefär som i skolan. "Många gillade inte det här från början med nu är nästan alla nöjda" säger stadsdirektör Lennart Jonasson.
Ordföranden på den lokala SKTF-klubben är dock inte "odelat nöjd".
Mats Myrstener

4 kommentarer:

Unknown sa...

Ser en ny användning för bibliotekens läsplatser och läsesalar, arbetsplatser för tjänstefolket? Ser ibland att det redan är ett faktum, är det bra så?

Anonym sa...

Det ställer ekonomiska krav på individen. Dvs att ha råd med en lägenhet som är stor nog att arbeta i eller att råd att sitta och fika hela dagarna på ett café bara för att ha någonstans att sitta.

Tobias sa...

Jag har också obeserverat det Ingrid nämner. Ett resultat av osäkra och flexibla anställningar månne? Ganska deprimerande utveckling.

bisbloggen sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.