Vad händer i Umeå?

Författaren Stig Larsson är på krigsstigen. Hans gamla hemstad Umeå har inte bjudit in honom till kulturhuvudstadsåret 2014.
Jag glömmer aldrig när jag förväntansfullt åkte till Farsta bibliotek för att höra Larsson läsa ur en av sina legendariska 1980-talsböcker. Publiken, som mest bestod av kvinnor, rodnade inte ens när Larsson vällustigt läste om hur bokens hjälte piskade och knullade sin socialsekreterare på hennes kontor. Han avslutade den detaljerade beskrivningen med att mysande tända en cigarrett och blåsa ut röken över den tysta och lydigt lyssnande publiken.
Filosofen Voltaire sa ju inte bara att "Ingen glömmer Maltas belägring" [1568, som alla minns] utan också att "jag håller inte med om dina åsikter, men jag är beredd att offra mitt liv för att du ska få ha dem". Därför blir jag nog också lite upprörd över de fega kommunpolitikerna i Umeå, som inte vågar bjuda upp en författare som bildade skola på 1980-talet och översatts till 25 språk.
"Var finns visionerna" undrar Umeås gamle kulturchef Bengt Lindström? Jo, visioner finns. för Umeå har fått äran att bli EU:s kulturhuvudstad 2014, och då ska det fantastiska biblioteket flyttas ner till det nya kulturhuset vid älven. Varför, frågar jag mig?
Då måste också delar av det gamla stadshotellet (k-märkt) rivas. (Umeå ska nämligen sättas på kartan, som Norrlands kultur- och kommersiella centrum nr 1.) Det oroar inte länsantikvarien, som inte tycker att man (enligt SvD) "kan peta i små kulturdelikatesser". "Tyvärr så blir det vissa offer". Dessutom är det "väldigt bråttom".
Det där sista tycker jag mig ha hört förut, var det inte från Malmö (se tidigare blogginlägg). Ändå är jag lite dubbel inför denna alldeles för tydliga demonstration av konflikten mellan "tradition" och "förnyelse". I Stockholm hördes nämligen samma beklagande över att gamla k-märkta hus skulle rivas. Därför blev det inget nytt stadsbibliotek. Fast den egentliga orsaken naturligtvis var ekonomisk.
Däremot tänker politikerna i Umeå satsa helhjärtat på Stigs namne "Stieg Larsson". Surprise, surprise!
Mats Myrstener
(foto: Ulla Montan, Bonniers)