Rödgröna alliansen lovar höjda skatter

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5422232.ab
och
http://www.dn.se/nyheter/valet2010/rod-grona-vill-rusta-upp-skolor-1.898545

Vi försöker skämta till det fast det är svårt, och önskar glad sommar

Visst kan man småle lite trött när Täby kommun dras inför rätta för privatiseringen av Tibble gymnasium. ("Vad var det jag sa?") Eller när statsministerns fru slingrar sig som värst i TV på tal om Vårdval Stockholm, som bl.a. innebär att ju fler patienter doktorn klarar av, desto högre blir bonusen. ("Ingen fara på taket. Det är bara lite AIDS. Återkom när ni känner er bättre.") Men leendet fastnar snart i halsen. Det är ju inte första april eller på TV, det är på riktigt. Och verkligheten överträffar som vanligt dikten.
I en gammal sketch från 80-talet spelade Björn Skifs en glad dalmas som på alla dystra nyheter från världens alla hörn alltid svarade med världens största optimistleende: Men det hade alltid kunnat vara värre!
Så jag får väl svara som Sven Melander gjorde den gången: Kan det bli värre?
(Och svaret är naturligtvis att det kan det.)
Men en rolig bok kanske man ändå vågar ta med till hängmattan i sommar iallafall? T.ex. Haseks Soldaten Svejk eller Gogols Döda själar, eller varför inte klassikern Grabben i graven bredvid (apropå "sjuk humor"), eller Damernas detektivbryå? Och sedan skänka en vänlig tanke till alla riktiga komiker som förgyller tillvaron i TV-rutan och gör livet lättare att leva: Seinfeld, Mr Bean, Kvarteret Skatan, Hipp-hipp, Robert Gustafsson, Mia & Klara, serietecknare som Ulf Lundqvist, min SvD-favorit Zits som alltid påminner mig om mina egna tonåringar, Quinos Mafalda eller Ensamma mamman, eller Robert Nybergs geniala samhällskritik, för att bara nämna några.
Glad sommar önskas alla BiS-sympatisörer. Klagomuren återkommer efter semestern.
Mats Myrstener
(Idag tycker Aftonbladets ledarsida att (S) måste våga föreslå skattehöjningar. Ska vi kunna rädda våra bibliotek och vår offentliga sektor så är det nog absolut nödvändigt. Och apropå tidskrifter: Senaste numret av Tvärdrag går hårt åt Alliansens nyliberala ekonomiska hjärntvätt. Nr 1/2009 tar upp neddragningarna inom offentliga sektorn. Läs den.)
illustration: Omslaget från Sara Granérs seriealbum Det är bara lite AIDS, här på Galagos framsida

Var förs det offentliga samtalet?

DN:s kulturredaktör Maria Schottenius undrade för några dagar sedan vem som kommer att föra det ”offentliga samtalet” i framtiden? Apropå att Svenska dagbladet kommer att skära ner ytterligare på sin personal. Samtidigt säljer LO större delen av sitt aktieinnehav i Aftonbladet till norska Schibsted, som också äger SvD. Norge igen! (Och Saab …).
Samtidigt läste jag att den berömde filosofen/sociologen Jürgen Habermas fyller åttio år. Hans mest kända bok torde vara habilitationsavhandlingen Borgerlig offentlighet som kom 1962. Den handlar bl.a. om hur det ”offentliga samtalet” fördes på 1800-talet, genom press och politik. Viktiga förutsättningar var enligt Habermas att politikeryrket inte var så välavlönat att det gick att tjäna pengar på det. Samtalet fördes i ”offentliga rum”: salonger, torg, rådsförsamlingar, och i den snabbt växande tidningspressen. En huvudtes är också att offentligt och privat inte får blandas ihop. På 1980-talet tog han aktiv del i den s.k. ”historikerstriden” i Tyskland, när äldre tyska historiker ville ”relativisera” den ”nazistiska parentesen” i Tysklands historia.
Många av Habermas farhågor har tyvärr slagit in. Offentligt och privat blandas idag gärna ihop, inte minst i kvällspress och TV. Politikeryrket har blivit en form av vänskapskorruption, som därmed tappat all sin legitimitet. De offentliga rummen blir allt färre, och allt färre får tillgång till dessa.
Var kommer det offentliga samtalet att föras i framtiden? På nätet förs det ständigt, men det blir allt svårare att hitta guldkornen i det mediala bruset. Och samtalet blir i bloggvärlden inåtvänt och ansiktslöst, i värsta fall en oändlig monolog snarare än en fruktbar dialog.
Folkbiblioteken har alltid varit en plats för det offentliga samtalet, det gällde inte minst de gamla förenings-, studiecirkel- och arbetarbiblioteken. För varje folkbibliotek som läggs ner, försvinner också ett litet offentligt rum.
Mats Myrstener

bis nr 2 ute nu !

Ur innehållet:
Biblioteken och Google Book Search Settlement (Siv Wold-Karlsen)
Som sälen söker sig till isvaken för att få frisk luft... (biblioteksminnen av Gunnar Svensson)
...att vara en del av vidareutvecklingen av biblioteksvärlden (Johanna Storbjörk)
När Maxim Gorkij mötte Leonid Tolstoj (Mats Myrstener)
I statistiktider... (Kalle Laajala)
BiS yttrande över Kulturutredningens betänkande SOU 2009:16
The librarian of Basra (Jeanette Winter)
Rapport från SB:s årsmöte (Lena Lundgren)

BiS fyrtioårshistorik Fyrtio år i vänsterfil kommer att släppas till Bok- och biblioteksmässan i september, där BiS också deltar med sedvanligt seminarium. BiS deltar också i konferensen Mötesplats i Borås i höst. Ett avsnitt ur 40-årshistoriken kommer att publiceras i Biblioteksbladet i kommande nummer.
Glad midsommar!
Mats Myrstener

Folkbildande följeslagare på törnbeströdd väg

En av dom böcker som hjälpt mig mest i min forskning om 1900-talets folkbibliotekstankar är etnologerna Orvar Löfgren och Jonas Frykmans Den kultiverade människan från 1979. De följde upp med boken Modärna tider 1985. Vägen från bondesamhällets trånga dragiga stugor till miljonprogrammets lägenheter i urbaniseringens tidevarv, och de värderingar som följde människorna från land till stad, har inte beskrivits bättre på svenska.
Andra litterära följeslagare har varit Ronny Ambjörnssons Den skötsamme arbetaren från 1988, och Sven-Eric Liedmans I skuggan av framtiden från 1997. Ambjörnssons bok är också strålande mentalitets- och bildningshistoria, och Liedman följer upplysningstankarna ända från franska revolutionen och framåt.
Bernt Gustavssons avhandling Bildningens väg från 1991 följer tre olika bildningsideal i debatten från början av 1900-talet. Den klassiska skol- och latinbildningen, den av socialdemokraterna omhuldade ”medborgarbildningen”, med demokratiska och praktiska förtecken, och den kanske intressantaste: självbildningsidealet som det uttryckts av studiecirkelns ”fader” Oscar Olsson. Alla tre bildningsidealen fanns representerade hos socialdemokraterna en gång. Idag kan man fråga sig var de tagit vägen någonstans?
I Dagens Nyheter läser jag följande rubrik i morgon-
tidningen: ”Svårt sjuka en dålig affär för vårdcentraler”. Apropå att allt ska mätas i pengar. Senaste DIK-Forum kontrar med att vi ABM-arbetare nog måste bättra på vår ”karisma”! Och nästa år stiger arbetslösheten bland kulturarbetare med ett hundra procent!
God morgon?
Mats Myrstener

Gubbar och gummor i Bryssel

”Det behövs fler gummor i parlamentet” sa Marit Paulsen. Och nu ser det ut som om oldtimern Alf Svensson också kryssat sig in, på unga Ella Bohlins (Kd) bekostnad.
Men behövs det verkligen fler gubbar och gummor i en organisation som redan lider av åderförkalkning? Nej, satsa på de unga istället. Både Marit och Alf har nog på kistbotten så de klarar sig. Vill de sätta guldkant på pensionärstillvaron så får de väl ta ut vanlig ålderspension som alla andra?
Mats Myrstener
PS Läs Per Gahrtons uppgörelse med gubbifieringen av EU på nyhetssajten Newsmill!
http://www.newsmill.se/artikel/2009/06/10/alf-svenssons-manover-ar-ett-utslag-av-manschauvinism-och-mygel
PS En parlamentsledamot i Bryssel tjänar idag ca 85.000 i månaden, till vilket kan läggas diverse förmåner och skattelättnader. Ingen dålig pensionsförsäkring alltså.

Den sista Sovjetstaten

När jag såg den fina norska TV-serien Berlinerpopplarna kom jag att tänka på ovannämnda uttryck, som fälldes av gamle socialdemokratiske industriministern Björn Rosengren (som väl knappast någon sörjer idag).
Sant är att norsk kulturpolitik alltid varit mer statligt styrd än den svenska. Den kommunala självbestämmanderätten är inte lika självklar i Norge. På gott och ont, men för närvarande ganska positivt, vad jag förstår, tycker man åtminstone i Norge.
I Norge värnar man om de små kommunerna i glesbygden. Staten ger frikostiga bidrag. Välfärden är rekordhög. Man satsar mer på kultur än i Sverige. Norsk biblioteksarkitektur är världsberömd. Nu kommer också alltmer norsk film och TV till Sverige, och norsk skönlitteratur översätts mer än förr.
Jag tänker på 1930-talets ekonomiska finanskris, igångsatt av Ivar Kreugers självmord 1931. Året efter tog socialdemokraterna den politiska makten i riksdagen, och ett stort uppbyggnadsprogram sjösattes där staten aktivt tog ställning. I Stockholm satsades stort på nya kulturinstitutioner, och stadsbiblioteket byggdes ut. Inspirationen kom inte minst från Danmark och Norge, det ”nordiska samarbetet” var viktigt och självklart.
Idag är Sverige inte längre störst, bäst och vackrast i Norden. Danmark har lägre skatter, Finland har gått om i ekonomisk utveckling, norska sjuksystrar och finska lärare är välbetalda, och avunden gentemot Norge och den ”norska oljan” är i Sverige ett ständigt återkommande mantra, ungefär som det ständiga skyllandet på ”krisen i världsekonomin”, som försvar för neddragningar inom den offentliga sektorn.
Men är det bara ”oljan” och ”Nokia” som är skillnaden i satsningar på kultur och bibliotek i de nordiska länderna? Har det inte också något att göra med hur mycket man värdesätter en nationell kultur, en nationell bokproduktion, en levande landsbygd, musik, arkitektur och andra kulturyttringar? Har vi inte halkat efter rejält i Sverige om man jämför med för bara tjugo år sedan? Tyvärr gav den senaste kulturutredningen inga svar på frågorna, mest tomma försäkringar och lite omrörning med sleven i den ljumma kulturgrytan, där köttbitarna lyser med sin frånvaro.
När norrmännen röstade nej till EU funderade många svenskar på att emigrera till den sista sovjetstaten. Många åker nu dit för att arbeta istället. Det kanske inte vore så dumt med lite statlig sovjetstyrning av kulturpolitiken i alla fall?
Mats Myrstener
Läs t.ex. vänsterpartisten Aron Etzlers rapportbok Trondheimsmodellen (ny upplaga 2008) som visar på hur man där kraftigt satsat på offentlig sektor istället för besparingar.
(PS Idag tar lilla Pella, 19 år, studenten, så jag kommer att vara upptagen hela dagen. I fall någon undrar?)

Rapport från EU-parlamentets korridorer

Lagom till valet till Europaparlamentet skriver Vänsterpartiets EU-parlamentariker Jens Holm en kritisk bok om sina fyra år i Bryssel. Han kritiserar den mäktiga kommissionen för att sakna öppenhet, den miljardslukande klimatförstörande djurindustrin, den bakvända jordbrukspolitiken, den konservativa EU-domstolen, den dyra resecirkusen varje månad mellan Bryssel och Strasbourg, den teknokratiska mansdominansen i vad som Holm uppfattar som en marknadsliberal superstat. Men han skriver också om positiva möten med parlamentariker från andra europeiska länder och om hur en helt annan politik skulle kunna se ut.
Mats Myrstener
EU inifrån : berättelser från EU-parlamentet 2006-2009. Nixon. 199 s.

Bokproduktionen ökar

Tvärtemot neddragningarna på biblioteksområdet så ökar bokproduktionen i Sverige. Kungliga bibliotekets enhet för nationalbibliografi meddelar att förra året utkom 26.182 titlar, nya eller i nya upplagor. Det är en ökning med 15 procent på ett år. 1.751 titlar var skönlitteratur.
Så allt är inte dystert på bok- och biblioteksmarknaden!
Mats Myrstener

Jag älskar offentliga sektorn

KK MVC
BB BVC
lekis dagis fritis
bibbla bamba bad
liksom snuten
och akuten
tandvård hälsovård miljövård
hemtjänst färdtjänst räddningstjänst
lummiga parker
och kommunala marker
omsorg råd tillsyn
stöd vård insyn
anstånd tillstånd bistånd
anspråk hemspråk kanslispråk
elevstöd handikappstöd kulturstöd
skola museum bibliotek
fritidgård allmännytta parklek
arbetsförmedling flyktinsluss
spårvagn tåg buss
hovrätt tingsrätt konsumenträtt
statyer cykelbanor nämndprotokoll
allt under demokratisk kontroll
- min älskade vart tog du vägen?

Ingrid Atlestam
tidigare publicerat i Vi männskor 4,1994 och i Vardagsbiblioteket - det mångfaldiga projektet 1996

Tamer institute öppnar nytt bibliotek på Gazaremsan?

Läs artikeln
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_2987337.svd
och
http://www.dn.se/dnbok/bockerna-ger-hopp-at-gazas-barn-1.881746