Visar inlägg med etikett offentlig sektor. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett offentlig sektor. Visa alla inlägg

lördag 19 februari 2011

Don't think - do!

Jag tänker på detta gamla taoistiska förhållningssätt (som alltså inte betyder att man ska göra utan att tänka, utan tvärtom: tänka först, väga för och emot - och handla sedan, fokuserat och utan att tveka) när jag läser Wanja Lundy Wedins debattartikel i SvD idag "Rädslans kultur breder ut sig". Den handlar om hur de anställdas säkerhet minskar när offentlig verksamhet säljs ut, t.ex. rätten till meddelarfrihet.
Nu känns det som att samma rädslans kultur börjar sprida sig inom den offentliga sektorn också. Rädslan att bli överflödig, uppsagd, nedskuren.
När man ser folkmassorna på Tah'rir-torget i Kairo undrar man varför vi välutbildade upplysta svenskar stillatigande bara fortsätter knyta näven i fickan? I Stockholm hotar nu även sjukvården att kollapsa pgr av besparingar, och skolorna går på knäna inte minst pågr av vansinnet med friskolor, som ökat lavinartat. Det är uppenbart att vilken galning som helst kan starta en friskola, eller ett äldreboende eller en barnstuga med outbildad personal, och sedan ta pengarna och dra när man känner för det, och lämna "kunderna" (som det ju heter numera) i sticket.
Vi borde alltså sluta tänka efter så mycket. Det finns inget att reflektera över längre, bara gå ut och agera!
Mats Myrstener

onsdag 16 februari 2011

Bananrepubliken Sverige

Jag kan inte låta bli att citera en arg Uppsalapendlare i dagens Aftonblad, Svante Lidén:
"Vår patetiska järnvägstrafik är inte direkt någon nyhet. Förfallet har pågått i decennier. De skyldiga - snuskigt högt avlönade chefer och virrhjärnor till politiker, som fick för sig att det var fina fisken att slå sönder gamla SJ - har sannerligen gjort ett magnifikt jobb.
Företaget, som går med bra vinst, skyller på andra bolag som också sabbar verksamheten. Trafikverket skyller på snöskottarentreprenörerna, bristen på plogar, bristen på spårutrymme, signalfel, djur på spåret, kullfallna träd, självmord, växelfel, lövhalka, bristande anslag etc. etc.
Och när tågen väl går som dom ska så står vi som packade sillar i gångarna. Inte ens djur får transporteras på det sättet enligt EU-reglerna. Och det händer inte en gång i veckan utan varje morgon, fem dar i veckan.
Jag vill kalla det samhällsomstörtande verksamhet, sabotage, grov skadegörelse, bedrägeri, trolöshet mot huvudman, psykisk misshandel och människorov.

Välkommen till en måndagmorgon i bananrepubliken Sverige!"

Mats Myrstener
(Det är dessutom gravt oekonomiskt, ett rent resursslöseri, och miljösabotage, eftersom följden blir att folk åker mer bil, flyg, eller buss, som iaf kommer fram någon gång, och är bekvämare.)

onsdag 22 december 2010

Tänk efter - före!

Nej, entreprenad är inte lösningen. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) uppmanar idag i Metro tågresenärerna att beväpna sig med varma kläder, skor och matsäck, för tågtrafiken fungerar inte längre i Sverige. Och det är väl ungefär lika offensivt som att uppmana folk att gå och köpa boken på internet, för biblioteket och bokhandeln har slagit igen. Men det förutsätter ju att man har dator förstås - och pengar. Och att posten fungerar.
För det viktigaste på resan, som kan bli överraskande lång, glömde ministern förstås: en bok att läsa.

SJ är kanske det värsta exemplet på hur det går när verksamheten läggs ut på entreprenad. Men sen har vi sjukvården, skolan, barnomsorgen, åldringsvården, apoteken, lokaltrafiken, osv.
Ett av problemen (förutom att verksamheten kommer-
sialiseras för att gå med vinst, för du vet inte om företaget/entreprenören i morgon är ett riskkapitalbolag i Ryssland) är att den missnöjde "kunden" (så heter det ju numera) inte kan utkräva något ansvar för begångna fel.
Typexemplet är förstås järnvägen där alla skyller på alla. Men även barnomsorgen, t.ex. ett fall i Täby där ett barn på privata Pysslingen fick brännskador. Företaget skyllde direkt på kommunens VVS-installatör, som skyllde tillbaka, osv.
(Anställda i privata företag har inte heller någon reell möjlighet att gå ut och kritisera den egna verksamheten. Trots att detta är en facklig rättighet. En grundskott mot demokratin således.)
Fortfarande skyddas folkbiblioteken av att utlån inte kan avgiftsbeläggas, men hur länge till? Och alla andra tjänster kan ju faktiskt avgiftsbeläggas i stället. Hur det går i Nacka vet vi ju inte, men utvecklingen är inte positiv. Jag vet inget exempel där verksamheten blivit bättre av att läggas ut på entreprenad. Billigare kanske, men bättre? OK att vårdköerna minskat inom landstinget, men nu är avdelningarna överfulla långt ut i korridorerna, och personal- och patientsäkerheten hotad.

Nej, offentlig verksamhet blir inte bättre för att den läggs ut på entreprenad, eller för att man sparar in på personal. Risken att den tunnas ut och på sikt försämras för att tillslut helt försvinna är däremot uppenbar. Det känns snarare som ett oroväckande steg tillbaka, till 1800-talets föreningsbibliotek, före kommunaliseringen av folkbiblioteken. Framtiden var nog bättre - förr.
Mats Myrstener

fredag 15 oktober 2010

Om den svenska modellens vara eller icke vara

"Den svenska modellen har kantrat på grund av en allt större obalans mellan arbetsmarknadens parter." (Svenskt Näringsliv). "Den svenska modellen har brutit samman i verkligheten, men lever kvar ideologiskt." (professor Hans de Geer), eller "Socialdemokratin går inte längre in som garant för den starka välfärdsstaten. Därför existerar inte längre den svenska modellen." (professor Bo Rothstein).
Läs mer om modellens uppgång och fall i professor Ann-Katrin Hatjes bok Svensk välfärd, genus och social rationalism under 1900-talet utgiven av institutionen för idé och samhällsstudier vid Umeå universitet. Vem myntade för övrigt begreppet "den svenska modellen"? Jag tror det förekom första gången i utredningen "Idrott för alla" på 1970-talet, men jag är inte helt säker. Vi får forska vidare om detta, och sluta gråta över spilld mjölk.
Mats Myrstener

söndag 30 maj 2010

För en gemensam välfärd

Hälsa är en mänsklig rättighet, inte en kommersiell marknadsvara. Nätverket Gemensam välfärd kräver stopp för privatisering av offentliga sektorn, mer insyn och demokratisk kontroll, och går särskilt till storms mot utförsäljningen av sjukhusen i Stockholm.
Våra skattepengar ska gå till välfärd, inte till vinster i privata företag. Vi måste kunna påverka vårt arbete - som människor och medborgare, inte som kunder.
www.gemensamvalfard.se

lördag 27 februari 2010

Vinstmaximering och OS-curling

Jag läser i Metro att svenska försvaret (som väl också tillhör offentliga sektorn) vänt ett underskott till en vinst på 2,5 miljarder för 2009. Bra gjort Sten Tolgfors, som lagt ner, sålt, och avskedat för brinnande livet. Man kan undra var de pengarna försvinner någonstans nu? Det finns ju onekligen hål att stoppa i.
Posten vill inte vara sämre. Flera tusen ska avskedas, ändå går företaget med vinst.
Detaljhandeln gör stora vinster, men i avtalsrörelsen vill man ändå att de anställda ska ha oförändrade löner. Nu hotar strejkvarsel.
I SvD idag ger ekonomen Leif Petersén president Obama ett gott råd: du MÅSTE höja skatterna nu! USA har rekordlåga skatter efter Bush-åren, samtidigt som ekonomin går på tomgång.
Indien är däremot en ekonomi på uppåtgående läser jag, men inkomstklyftorna större än någonstans i övriga världen. Miljoner fattiga i Indien har inte fått det bättre. Man varnar nu för ökade oroligheter.
Dystra nyheter på lördagsmorgonen, som bara förmildrades av nyheterna om svenskt OS-guld i curling av fem fantastiska damer. Glädjande är dock att boken Jämlikhetsanden blivit en succé som debatteras allt mer i media. I SvD dissades den förstås av ledarredaktionen, men svar kom prompt från författarna, som vederlägger kritiken på varje punkt. Det vetenskapliga materialet i boken är överväldigande. Och nu verkar vädret bli mildare också.
Mats Myrstener

onsdag 24 februari 2010

SJ, SJ, gamle vän....

Sällan har väl ett företag blivit så utskällt i dessa dagar som vår gamle vän, "hela folkets järnväg"? (det skulle vara Swedbank och SE-banken då, under den s.k. "bankkrisen" nyligen).
Och aldrig har väl den offentliga sektorns kris blivit mer tydlig än under dessa snöiga februaridagar, när kollektivtrafiken (även i Stockholm) stått i stort sett stilla. (Det skulle vara överinskrivningen på sjukhusen då...).
Att lösningen skulle vara den mest naturliga: bättre finansiering, högre skatter, mer resurser, brukar dock inte nämnas högt. Däremot föreslås "översyn", "omorga- nisering", "utvärdering", och annat till intet förplikti-
gande.
Fast SJ-chefen faktiskt medgav att han äskat mer pengar i många år, utan att få gehör hos politikerna. Kommunikations- (eller "infrastruktur-", som det så fint heter också) -ministern har det nog inte alltför roligt just nu.
Vad ska vi inom biblioteksvärlden göra för att få så mycket publicitet som de järnvägsanställda fått under dessa dagar? Det hjälper nog inte med en ny library lovers-kampanj tror jag.
Jag tänker ibland på gamle Conny Jacobsson, bibliotekschef i Hagfors på sin tid, en man med många tokroliga PR-ideer. Kanske vi skulle hyra en varmlufts-
ballong, fylla den med utgallrade böcker och andra media och låta den krascha på taket till riksdagshuset, inför TV-kameror och tidningsjournalister? För att sätta biblioteksfrågan på politikerkartan?
Det hade i varje fall varit ett PR-trick värt gamle idésprutan Conny Jacobsson.
Mats Myrstener

måndag 15 februari 2010

Härdsmälta i lilla London

Nu ska Göteborg få sitt omtalade pariserhjul. Hela idén är så korkad att jag först trodde det var ett aprilskämt men nu är det alltså klart att åbäket ska skymma sikten vid Östra hamngatan. I dessa kristider där man drar ner på all offentlig verksamhet vill man ge en annan, "positiv" bild av Göteborg.Hela idén är ett rått hånskratt åt alla de offentliga verksamheter som får vända på kronorna för att hålla sig flytande.Man kan fråga sig vad göteborgarna hade sagt om saken om de fått folkomrösta. Troligen hade den evenemangslystna klicken av rika företagsledare och politiker som talar sig varma för hjulet fått skicka hjulet med enkel biljett tillbaka till Australien (där det kommer ifrån).

Hjulet kommer gå på 22 miljoner kronor vilket minst sagts hade behövts till de slitna skolorna i förorterna, inom vården eller varför inte biblioteken? Som en jämförelse hade det räckt till 81 bibliotekarietjänster (med medianlön 22400 kr i månaden) under ett år. Vilket hade gjort mest nytta för Göteborgs befolkning och utvecklat staden positivt? 81 extra bibliotekarier i ett helt år eller ett pariserhjul för turister? Svårt val.

Kristian Schultz

lördag 6 februari 2010

För döva ögon och öron

I torsdags på lokalnyheterna (ABC) såg jag att en stor förort som Sollentuna nu är på väg att mista sin biograf (60.000 invånare). Ännu värre är Södertäljes (85.000 inv.) situation, där finns inte en enda biograf längre. Närheten till Stockholm (45 minuter med pendeltåg, om allt klaffar) sägs vara anledningen. Det är inte bara biblioteksfilialer som lever farligt i dessa tider.
Roligare var det att se invandrartäta förorten Albys nya fina stora dagis, en helt rund byggnad med inbjudande gård i mitten. Och placerat precis vid biblioteket.

På konferens idag med HISS (40 humanistiska forskningsbibliotek i Stockholm med en gemensam portal på Internet) kom jag att tänka på det faktum att högskolebibliotek sällan behöver argumentera för sin existens, eller ständigt bli kritiserade för att man inte moderniserar för att nå ”nya låntagare”. På högskolan är biblioteket en självklar mötesplats.
Men nämner man betydelsen av folkbibliotek för politikerna så talar man mestadels för döva öron. Varför? Varför måste folkbiblioteken hela tiden försvara sin verksamhet?
På hemvägen åkte jag bussen förbi det hus vid Vanadisplan där Arbetslivsinstitutet en gång låg, en hel forskningsmiljö med ett stort bibliotek som var bland det första den borgerliga regeringen satte stopp för. Hur enkelt är det inte att lägga ner ett bibliotek, som tagit tiotals år att bygga upp?

Den senaste tidens snökaos har dock med bjärt tydlighet avslöjat vad nedskärningarna inom den offentliga sektorn leder till. Stockholmare är nu så förbannade på icke-fungerande lokaltrafik och usel snöröjning att det röd-gröna blocket nu för första gången på åtta år leder i opinionen i Stockholms stad, med nästan tio procent!
Inget ont, som inte för något gott med sig, och det är ju ändå en tröst.
Mats Myrstener

fredag 21 augusti 2009

Saab, skatterna, och revolutionen på Jamaica

Ska staten satsa några pengar i Saab? Det är inte bara mannen med det osannolika namnet Christian von Koenigsegg som undrar?
Regeringens ständiga mantra är ju att "skattebetalarna" inte ska stå för notan. Därför vill man inte satsa på den offentliga sektorn heller. Man vill helst inte satsa på någonting. Men när bankerna krisade lät det inte så. Då var däremot plånboken vidöppen.
Jag börjar känna mig som tidigare åberopade, saligen avlidne, "KB". Liksom han är jag absolut för höjda skatter. Jag minns att min salig far, som var överläkare och betalade runt femtio procent i skatt på sin tid, aldrig någonsin klagade på höga skatter. Men som läkare visste han ju vart skattepengarna gick. Till den offentliga sektorn. Det var på den, vi brukar säga, gamla (ekonomiskt) "goda" tiden. När skatterna fortfarande var progressiva.
De jamaicanska löparfenomenen, dopade eller inte, får mig att tänka på även han saligen avsomnade premiärminister Michael Manleys misslyckade revolution på Jamaica. Han försökte på 1970-talet införa en cubanskt inspirerad politik, men sänktes brutalt av Reagans handelsbojkott. Idag är ön ett utfattigt knarkparadis med Karibiens högsta kriminalitet. Men skatterna är rekordlåga.
Se det var en "revolution" det.
Mats Myrstener

söndag 9 augusti 2009

Nya Zeeland röstar om barnaga

Folkomröstningen i Nya Zeeland om rätten för föräldrar att aga barn fick mig att ilskna till och skicka en lång insändare till den största tidningen NZ Heralds hemsida. Till vad nytta nu det kan göra? Men ilskan är ju handlingens moder.
Nya Zeeland är ett litet tragiskt exempel på ett land som var på väg mot samma håll som Sverige på 1970-talet med en stor skattefinansierad offentlig sektor. Ungefär samtidigt som i Storbritannien skedde en förändring mot mer nyliberalism och nykonservativa värden. Nya Zeeland hade kommit lika långt som Sverige på vägen mot ett rättvist och jämlikt välfärdssamhälle. Men det var då det.
Mot de mörka krafter som nu vill återinföra medeltida tänkesätt är det väl bara att hänvisa till det öppna och på neutral grund upprättade biblioteket. Var, om inte där, kan man hitta kunskapens nycklar?
Den svenska lagen fyller trettio år i år. Det är unikt i världen.
Mats Myrstener

torsdag 23 juli 2009

Företagsamma bibliotek?

Hörde i morgonekot att Myndigheten för tillväxtanalys till Näringsdepartementet lämnat en rapport om hur man ska kunna mäta sysselsättning, tillväxt och produktivitet i kulturnäringarna, som är det nya samlingsbegreppet för upplevelseindustri och kreativa näringar.
Den intervjuade experten påpekade att staliga kulturinstitutioner inte ingår i begreppet kulturnäringar eftersom de inte är företag! Kommunala kulturaktörer nämndes överhuvudtaget inte, man är kanske omedveten om deras existens?
Trodde att grejen nuförtiden är att kulturinstitutioner ska drivas så likt företag som möjligt, och så ska de inte ens räknas i tillväxtverkets värld! App, lapp, vi slapp!
Risken är att den globala jakten på tillväxt kommer att leda till en missväxt som intet jordbruksstöd i världen kan kompensera och då är det bara att hoppas att det finns kvar gemensamma odlingar, såväl andliga som mer jordbundna!

Ingrid Atlestam

ps En stor missräkning för hela denna trend, att se kultur i ekonomiska tillväxttermer, är att föredömet Hultsfredsfestivalen tydligen har kånkat.

måndag 22 juni 2009

Vi försöker skämta till det fast det är svårt, och önskar glad sommar


Visst kan man småle lite trött när Täby kommun dras inför rätta för privatiseringen av Tibble gymnasium. ("Vad var det jag sa?") Eller när statsministerns fru slingrar sig som värst i TV på tal om Vårdval Stockholm, som bl.a. innebär att ju fler patienter doktorn klarar av, desto högre blir bonusen. ("Ingen fara på taket. Det är bara lite AIDS. Återkom när ni känner er bättre.") Men leendet fastnar snart i halsen. Det är ju inte första april eller på TV, det är på riktigt. Och verkligheten överträffar som vanligt dikten.
I en gammal sketch från 80-talet spelade Björn Skifs en glad dalmas som på alla dystra nyheter från världens alla hörn alltid svarade med världens största optimistleende: Men det hade alltid kunnat vara värre!
Så jag får väl svara som Sven Melander gjorde den gången: Kan det bli värre?
(Och svaret är naturligtvis att det kan det.)
Men en rolig bok kanske man ändå vågar ta med till hängmattan i sommar iallafall? T.ex. Haseks Soldaten Svejk eller Gogols Döda själar, eller varför inte klassikern Grabben i graven bredvid (apropå "sjuk humor"), eller Damernas detektivbryå? Och sedan skänka en vänlig tanke till alla riktiga komiker som förgyller tillvaron i TV-rutan och gör livet lättare att leva: Seinfeld, Mr Bean, Kvarteret Skatan, Hipp-hipp, Robert Gustafsson, Mia & Klara, serietecknare som Ulf Lundqvist, min SvD-favorit Zits som alltid påminner mig om mina egna tonåringar, Quinos Mafalda eller Ensamma mamman, eller Robert Nybergs geniala samhällskritik, för att bara nämna några.
Glad sommar önskas alla BiS-sympatisörer. Klagomuren återkommer efter semestern.
Mats Myrstener
(Idag tycker Aftonbladets ledarsida att (S) måste våga föreslå skattehöjningar. Ska vi kunna rädda våra bibliotek och vår offentliga sektor så är det nog absolut nödvändigt. Och apropå tidskrifter: Senaste numret av Tvärdrag går hårt åt Alliansens nyliberala ekonomiska hjärntvätt. Nr 1/2009 tar upp neddragningarna inom offentliga sektorn. Läs den.)
illustration: Omslaget från Sara Granérs seriealbum Det är bara lite AIDS, här på Galagos framsida

tisdag 2 juni 2009

Jag älskar offentliga sektorn

KK MVC
BB BVC
lekis dagis fritis
bibbla bamba bad
liksom snuten
och akuten
tandvård hälsovård miljövård
hemtjänst färdtjänst räddningstjänst
lummiga parker
och kommunala marker
omsorg råd tillsyn
stöd vård insyn
anstånd tillstånd bistånd
anspråk hemspråk kanslispråk
elevstöd handikappstöd kulturstöd
skola museum bibliotek
fritidgård allmännytta parklek
arbetsförmedling flyktinsluss
spårvagn tåg buss
hovrätt tingsrätt konsumenträtt
statyer cykelbanor nämndprotokoll
allt under demokratisk kontroll
- min älskade vart tog du vägen?

Ingrid Atlestam
tidigare publicerat i Vi männskor 4,1994 och i Vardagsbiblioteket - det mångfaldiga projektet 1996

onsdag 20 maj 2009

Kulturutredningen sågad igen!

För andra gången sågas den i Aftonbladet av Lars Ilshammar och Daniel Suhonen. Deras råd till kulturministern är: "kasta kulturutredningens tankevärld och byråkratiseringsförslag på skräphögen. Höj anslagen med två miljarder och tillsätt en ny utredning utifrån den idédebatt som blommat i utredningens spår."
Läs http://www.aftonbladet.se/kultur/article5183868.ab
Svenska dagbladet kallar utredningen, med ett grovt understatement, "inget visionärt mästerverk"!
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_2924385.svd
DN:s Maria Schottenius är ännu kärvare i sitt omdöme och menar att utredningen bör göras om från grunden:
http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/maria-schottenius-kulturutredningen-borde-goras-om-fran-grunden-1.870074
Den ende som verkar nöjd med Kulturutredningen är SB:s generalsekreterare Niclas Lindberg. Läs hans inlägg:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2926879.svd

På Aftonbladets Debattsida tycker Lotta Gröning att man borde gråta över tillståndet i den svenska skolan. Skolans nedåtgående spiral bäddar för fler argument för ytterligare segregation och elitklasser, menar hon.
De svenska kommunerna har hamnat i en rävsax när man ska försvara den s.k. självbestämmanderätten. Staten vägrar satsa mer pengar och kan istället bekvämt skylla på kommuner och landsting som tvingas hålla i nedskärningsyxan. Rent ideologiskt är det den offentliga sektorn och det socialdemokratiska/social-
liberala välfärds- och trygghetssamhället man vill komma åt. Fast regeringen säger något helt annat.
Mats Myrstener

fredag 24 april 2009

Rädda välfärden!

Kolla in hemsidan för Nätverket för Gemensam välfärd, http://www.gemensamvalfard.se/
Imorgon 25 april anordnar man en s.k. Nationell Välfärdsdag i Stockholm. Rubriker:
Arbetsliv för alla? Likvärdig utbildning? Trafiken och klimatet. Vård efter behov, eller efter behov av vinst? Huggsexa på skattepengar. Bostad till alla - utopi?
Den borgerliga alliansen satsar inga pengar i år till kommuner och landsting. Där är det besparingshysteri som gäller. Folkbiblioteken ingår i den offentliga sektorn och den allmänna välfärden. Dags att underbalansera budgeten nu och sluta nagga välfärden i kanten, som vi och våra föräldrar varit med och byggt upp. Sluta "spara i ladorna". Anställ de arbetslösa i offentliga sektorn. Och rusta upp biblioteken! (Tips, helt gratis, till den stukade vänsteralliansen, om hur man vinner nästa val.)
Mats Myrstener