KOK 3/10: Förbättra tillgängligheten (den tekniska)

• Del av serien konstruktiv OPAC-kritik.

Krux: Med W3C:s html-validator kan man testa om webbsidor uppfyller vissa standarder. Min erfarenhet är att OPAC:ar klarar dessa tester lite sådär. Jag har ingen studie i ryggen men däremot en nördig vana att syna kod, validering och andra detaljer i synnerhet när jag kommer till en OPAC jag tidigare inte besökt – och jag blir fortfarande förvånad de gånger validatorn faktiskt ger grönt ljus. Så varför är detta viktigt? Det handlar om tillgänglighet, ytterst en demokratifråga. Så här säger t.ex. Funka Nu om tillgänglighet på webben:

De som inte tar med tillgänglighetsperspektivet när de bygger riskerar ofta att i stället stänga dörren för en stor del av besökarna. […] Omkring 10-20 procent av befolkningen har någon form av funktionsnedsättning. Vem har råd att bortse ifrån dem? […] Offentlig sektor har krav på sig att vara tillgänglig. Och lagstiftningen kan komma att skärpas.

Fix: Alla valideringsfel är inte lika allvarliga, vissa spelar rentav ingen roll. De värsta bör korrigeras först. Leverantörerna kan inte ställas till svars för bibliotekens lokala anpassningar som stökar till koden. Men den ska vara okej vid leverans, fläckfri och robust, så att lokala modifieringar så lite som möjligt inverkar på slutresultatet. En utmaning till leverantörerna: vem kan visa upp den OPAC som klarar de olika validatorerna bäst? Du som jobbar på bibliotek: har du kollat hur er OPAC klarar sig? Prova. Tänk dock på att validatorn egentligen inte säger något om användbarheten, som i ännu högre grad måste undersökas manuellt.

Kalle Laajala

Tillgänglighet och visualisering

Nu i juli kan det påminnas att 2010 är tillgänglighetsåret. Myndigheten Handisam har en kalender för hur man under året kan jobba med frågorna på den egna arbetsplatsen. Tillgänglighet är ett brett begrepp och kan tyvärr kännas lite krångligt, men handlar i slutändan om demokrati och inflytande. Handisam skriver: ”Det som hindrar människor från att bli delaktiga ska identifieras och avlägsnas.” Oavsett om det är fysiska eller kognitiva hinder.

Som webmaster konstaterar jag att tillgänglighet (och användbarhet) på webben handlar om lika delar teknik och informationsförmedling. Du kan ha en sajt som är perfekt kodad och funkar med alla webbläsare, men som är så krångligt skriven att läsaren stupar där. Å andra sidan kan ni vara ett helt lag slipade skribenter låsta bakom en teknisk lösning som utesluter en målgrupp genom att de överhuvudtaget inte når webbplatsen. Riktlinjer för de mer tekniska bitarna hittar du främst via eutveckling.se, och validerat.se gör regelbundna tester av olika offentliga webbplatser. Hur klarar sig din kommun eller organisation?

För alla som sysslar med det skrivna och lästa ordet är Centrum för lättläst en resurs. Med uppdraget ”att göra texter tillgängliga för människor som av olika anledningar har lässvårigheter eller är otränade läsare” hittar man hos dem särskilda sidor för bibliotek.

I en snävare mening handlar tillgänglighet alltså om att göra information begriplig. På sajten Information is beautiful gör brittiske ”datajournalisten” och informationsdesignern David McCandless detta genom att visualisera data. Fakta sätts i relation, statistik presenteras på nya sätt. Ett av exemplen, dock inte visuellt märkvärdigt, visar länders topplaceringar - ”alla är bäst på nåt” - inom olika mer eller mindre smickrande områden. Georgien har visst flest biblioteksböcker per invånare, Estland högst ”adult literacy” och Australien är i topp på bilstölder. Sverige leder i grenen antal operativa kärnreaktorer per capita – vilket ju är särskilt intressant att uppmärksamma 2010, det tänkta slutåret för svensk kärnkraft enligt folkomröstningen 1980.

Nog för att många av visualiseringarna är snygga, men än mer tilltalande för den källkritiske är referenserna till datakällorna, inte sällan sammanställda i öppna kalkylblad, och omsorgen att uppdatera och säkerställa. Inför kommande projekt ber McCandless om allmänhetens hjälp, genom s. k. crowdsourcing.

Kanske borde KB:s expertgrupp för biblioteksstatistik och Kulturrådet kolla närmare på metoden och låta visualisera sina årliga siffror på fler sätt än med tabeller och staplar. Skulle vi möjligen se oväntade relationer? Skulle nuffrorna, utöver kvantitet, säga mer också om kvalitet?

Kalle Laajala

Bilden: David McCandless: The Billion Dollar Gram (cc-by-nc)