Bibliotek på entreprenad – igen

BiS gjorde 2007, då frågan förra gången var aktuell i debatten, en sammanställning av bibliotek med alternativa driftsformer (se BiS hemsida www.foreningenbis.org). Nitton bibliotek drevs då på entreprenad i olika former, de flesta av föreningar för att de små biblioteken annars hotades av nedläggning. Några mera regelrätta entreprenader fanns också i Västerås (Tillberga) och Hällefors, och Linghems bibliotek i Linköping var ett väldokumenterat men förvånansvärt okänt exempel, som faktiskt pågick i tio år.

Svensk Biblioteksförening har nyligen publicerat en rapport om bibliotek på entreprenad. Där åberopas BiS kartläggning och SB har gjort en viss uppföljning genom att ringa de flesta länsbiblioteken. SB drar slutsatsen att läget troligen är i stort sett detsamma som 2007 men resultatet är dock inte så säkert att SB vill redovisa det. Det är förvånande och beklagligt att SB med sina stora resurser inte har tagit tillfället i akt att göra en ny ordentlig kartläggning av nuläget och redovisa den och vilka planer som finns i kommunerna! En sådan skulle dokumentera utvecklingen och ge den aktuella debatten ett säkrare faktaunderlag.

I dagens debatt framförs ofta att det inte spelar någon roll om biblioteken drivs av privata entreprenörer på kommunalt uppdrag eller av kommunen själv och det är en uppfattning som stöds av författarna till SB:s rapport och av DIK (enligt artikel i Svenska Dagbladet 2010-12-21). Ofta görs jämförelser med skolan och vården, där privat drift blir allt vanligare, och frågan ställs varför biblioteken skulle vara så speciella, att de skulle särbehandlas i denna samhällspolitiska utveckling.

I BiS har vi alltid varit emot folkbibliotek på entreprenad därför att vi ser flera sakliga skäl till att biblioteken ska vara kvar i kommunal drift:

1. De offentliga biblioteken bildar ett nätverk som de med andra driftsformer ställer sig utanför. Det finns ingen skyldighet för andra bibliotek att samverka med de offentligt drivna. Redan för hundra år sedan talade man om ”det svenska sambiblioteket”, vilket innebar (och innebär) att forsknings- och folkbibliotek genom att fördela ansvar och arbete mellan sig kan erbjuda bästa möjliga verksamhet och utnyttja resurserna på bästa sätt. Bibliotekens samverkan är nödvändig utifrån ett demokratiskt perspektiv. Den ger alla samma tillgång till biblioteksresurserna och människor som bor i mindre tättbefolkade områden och distansstuderande är exempelvis grupper som har stor nytta av samarbetet. Intern konkurrens mellan biblioteken i kommunerna försvårar ett sådant samarbete. Alla vill hålla på sitt och sina medier.
2. Folkbiblioteken har en stor uppgift utöver att låna ut medier, hjälpa till med informationssökning och fungera som en mötesplats i samhället. Den mycket viktiga uppgiften innebär att bistå personer med läshinder av olika slag, inte minst språkliga, både med medier och praktisk hjälp. Det är en verksamhet som fordrar specialkunskaper men som inte genererar några höga utlåningssiffror och inte heller alltid högre besökssiffror, de två variabler som oftast används för att mäta bibliotekens verksamhet. Det finns i stort sett inga utprövade utvärderingsmetoder för bibliotek. Regionbibliotek Stockholm konstaterar i en ny rapport, Mäta och väga, att man måste använda flera mått och att ett utvecklingsarbete är nödvändigt när det gäller bibliotek och utvärdering/statistik. Personalen svarar exempelvis på kvalificerade frågor, vilket nyligen bekräftades i en studie av Bibliotek Forum Nacka, men detta ger inte utslag i det ersättningssystem som biblioteken i Nacka finansieras med och som nu sprids till fler kommuner.
3. Personalen på de offentliga biblioteken har rätt att kritisera verksamheten exempelvis i massmedia. I privata företag gäller andra regler, ofta med krav på absolut lojalitet. I en samhällssituation där dessa frågor är högaktuella och där kraven på öppenhet, transparens och yttrandefrihet framförs med kraft borde detta faktum vara ett viktigt argument för att behålla biblioteken i kommunal drift!

2011-03-09

Lena Lundgren

Ledamot i BiS styrelse

lena.a.lundgren@gmail.com

Slut upp mot privatiseringarna i Nacka

Svensk Biblioteksförening har kommit fram till att man förhåller sig neutral till olika driftsformer för folkbibliotek i Sverige (eller man förhåller sig "driftformsneutralt" enligt deras egen formulering). Samtidigt har man i Nacka beslutat om att göra en upphandling som rent konkret kan komma att innebära att flera bibliotek i kommunen drivs av aktiebolag (redan drivs ett av folkbiblioteken i Nacka av ett AB). Att vara neutral i detta fallet är inte mer än en tyst välsignelse till vad som sker.

BiS kommer med anledning av detta i år hålla sitt årsmöte på Forumbiblioteket i Nacka lördagen den 12 mars. Under dagen anordnar också föreningen Bibliotekets vänner i Forumbiblioteket en debatt om biblioteken och privatiseringarna i Nacka. Det finns ett stort folkligt motstånd mot vad som sker och riskerna med privatiseringarna. Och farhågan är väl att vi om några år har totalt tandlösa folkbibliotek med vinstmaximering som första prioritering för sin verksamhet. Folkbiblioteken kommer i framtiden att jobba mot kunder snarare än medborgare och den verksamhet som är för svår kommer att väljas bort till förmån för projekt som lätt betalar sig. Det finns all anledning att gå i strid mot den här utvecklingen. Svensk Biblioteksförening kallar sig neutrala och har därmed valt att inte försöka påverka avgörande historiska skeenden för folkbiblioteken i Sverige. BiS har dock inte för avsikt att resignera från försöken att påverka. Slut upp tillsammans med oss den 12 mars.

Jan Ristarp talar vid författarförbundets manifestation för folkbibliotek i kommunal drift torsdag 17 februari

Tobias Willstedt

Om jämställdhetsarbete och läsfrämjande

Fredagen den 19 november är det årsmöte för Svensk Biblioteksförenings nätverk för jämställdhet på bibliotek. Det är en lång och krånglig titel på ett nätverk med ett mycket simpelt syfte: att aktivt verka för att kunskapen om jämställdhet stärks hos landets biblioteksmedarbetare.
Sara Fältskog Eldros kommer att tala om varför biblioteken behöver arbeta för jämställdhet. Sedan debatteras syfte, mål och medel för läsfrämjande arbete med pojkar och män. Gunnar Klaesson från förlaget En bok för alla talar också om det framgångsrika LO-projektet Läs för mig pappa, som nästa år mister sitt statliga stöd från det ointresserade kulturdepartementet. Anmälan sker till Svensk biblioteksförening (Wiviann Wilhelmsson).

Vi har också lagt in en ny länk till höger på sidan, till www.bokcirklar.se som startades 2007 av Nina Frid, som också arbetar med Stockholms stadsbiblioteks projekt Den långa svansen, se mer info på SSB:s hemsida. Nina har också skrivit en utredning om den prekära situationen för landets arbetsplatsbibliotek, som hon redovisar i bis nr 4.
Nina Frid presenterar bokcirklar.se på Peter Alsbjers biblioteksblogg.
Mats Myrstener

Säg bibliotek det räcker (2)

På Svensk Biblioteksförenings webbplats kan man hitta det utmärkta dokumentet "Reflektioner kring bibliotekens utveckling" en kort och kärnfull rapport, som bör läsas och begrundas och ge underlag för diskussioner om den egna arbetsplatsens "vadan och varthän".
Särskilt lycklig blir man av att läsa " Vi tror att biblioteket utvecklas genom att det vårdar sitt varumärke, genom att framhäva den komplexitet som biblioteken erbjuder...."

Slut på alla enkla budskap om mötesplats, bibliotek 2.0, köpa på efterfråga eller vad som nu kan vara dagens lösenord! Livet är inte enkelt och inte biblioteket heller!

Ingrid Atlestam

Politik är att välja

I sin krönika i BBL nr 3 ifrågasätter Annina Rabe det kloka i att välja Inga Lundén till Svensks biblioteksförenings ordförande eftersom hon är chef för Stockholms stadsbibliotek.
Det är lätt att instämma i farhågorna. Är det verkligen realistiskt att tro sig palla för att sitta på två så tunga, men kanske inte alltid så stadiga, stolar. Att Stockholms Stadsbibliotek, inte utan problem och ifrågasättande genomgår tuffa förändringar har man kunnat läsa i pressen, och nybygge blir det väl åxå så småningom. Detta kräver väl sin kvinna?
Svensk Biblioteksförening behöver i dessa kapitalismens yttersta dagar en militant och drivande ordförande som är fristående från bindningar till en så stor aktör i biblioteksvärlden som Stockholms stadsbibliotek.
Hur ska annars SB kunna uttala som om vad som händer på SSB?
Nog måste i detta land finnas en "utomstående" väl så lämpad person? Leif Pagrotsky, Margareta Winberg, Göran Greider, Alexandra Pascalidou, Lotta Grönning, .........är de tillfrågade?

Ingrid Atlestam

Äntligen! (2)

I senaste BBL nr 2/09 analyserar Niclas Lindberg detta med bibliotek och entreprenad. Genomgången av nackdelar, problem och eventuella fördelar är mycket klargörande och i Förordet drar Henriette Zorn den enda rimliga slutsatsen: folkbibliotek på entreprenad är inte bra, det ska vi inte ha.
Hoppas nu SB jobbar vidare på den linjen och ser till att få inskrivet i nästa version av bibliotekslagen att folkbiblioteken ska ägas och drivas i offentlig regi med ett stort statligt ansvar för att garantera rationalitet och en jämn standard.

Ingrid Atlestam

Äntligen!

I årets första BBL har självaste generalsekreteraren tagit till orda och rett ut detta med folkbibliotekens innersta kärna, och detta på ett föredömligt sätt. Bästa artikeln i kvinnominne i BBL!
Det är i och för sig inget nytt som sägs, bara uppgraderat till nutid, men ack så välbehövligt. Redan Valfrid Palmgren sa det mesta kloka som finns att säga om folkbibliotekets samhällsuppdrag. Men det måste ständigt upprepas, för att motverka alla trendnissar och statistikterrorister som fått för sig att bibliotekets yttersta mål är allt åt alla genast, att biblioteket ska vara en gratis bokhandel eller nöjespalats.
Väntar med spänning på en fortsatt debatt!
Ingrid Atlestam

Från abc till 123

KB har bestämt sig för Dewey och SB rekommenderar resten av biblioteksvärlden att följa denna globaliseringstrend. Först säljer man BTJ och nu vill man inte längre förvalta klassifikationssystemet, så det är verkligen hög tid för en nationell bibliotekspolitik med en stark central myndighet.
Varje sätt att kategorisera världen och ettikettera all kunskap, alla upplevelser och fenomen speglar givetvis en världsbild, en ideologi, ett sätt att tolka. Som så riktigt påpekas i SBs lilla utredning om för- och nackdelar med övergång till Dewey så är det en amerikansk världsbild man beslutat att övergå till.
Några större fördelar för folkbiblioteken ser man inte, utan det är väl bara att ta skeden, eller snarare knubben, i vacker hand och plita dit siffrorna så småningom.
Det gick rätt trögt att en gång införa SABsystemet, den sista filialchef som vägrade i Göteborg hotades bli fråntagen sin tjänst och då gav hon sig, men vi är ju mycket mer förändringsbenägna nu!
Ingrid Atlestam

Rädda kunskapsbanken!

BTJ verkar lite krisigt och tänker lösa det med att byta vd . Så här står det i pressmeddelande 15 okt på BTJs webbplats:"......Styrelsen och ägarna ser fortsatt stora möjligheter för BTJ och ett första steg i den nystart som nu görs är att Sophie Persson kommer att lämna posten som vd. ..."
Vad som än händer är det viktigaste för biblioteken att rädda vad som räddas kan av det som en gång hette sambindningen och som kom till på initiativ av folkbiblioteken för att rationalisera mediainköpen.
BTJ-häftena kan givetvis bli myckt bättre än idag, men de är nödvändiga redskap i urvalsarbetet för att kunna hålla bredd och djup i bibliotekens mediabestånd. Det finns ingen annan motsvarande kunskapsbank. Så det är ett klart fall där staten bör ingripa och se till att verksamheten kan fortsätta!
Gärna då med skärpta regler som gäller ett ökat utbud av utländsk litteratur och en större bevakning av med udda utgivning som skulle kunna bredda bibliotekens sortiment ytterligare.
Ingrid Atlestam

ps tycker Svensk Biblioteksförening fortfarande att det var en smart idé att sälja ut BTJ?