Önskas: bra skolor med bra bibliotek

Idag skriver Miljöpartiets nya språkrör på DN Debatt. Man tar upp resursslöseriet med alla neddragningar och utförsäljning av allmännyttan.
T.ex. dåliga järnvägar med försenade och inställda tåg (2,5 miljarder i förlorad arbetsinkomst förra vintern). Bostadsbristen i Stockholm kostar enligt skribenterna också 2,5 miljarder i uteblivna skatteinkomster.
Dessutom menar Romson och Fridolin att den ojämlika skolan kostar samhället sex miljarder per årskull i utgifter skjutna på framtiden.
Det menade f.ö. redan Valfrid Palmgren för hundra år sedan! En dålig skola kostar stora pengar som samhället sedan får betala ut i form av socialbidrag av olika slag, och kostnader för kriminal- och sjukvården. En stor satsning på skolor, och på bibliotek, är den bästa garanten för framtiden menade hon. Boken som universalbotemedel!
Vi får hoppas att Miljöpartiet hörsammar Valfrids maning och kan få regeringen att sluta tokspara och istället börja satsa offensivt. Biblioteket borde ha en enorm potential i ett framtida kunskaps- och informationssamhälle, men varför utnyttjas det inte mer?
(Fast hur är det? Visst förordar Miljöpartiet samtidigt friskolor? Utan bibliotek? Hmm...)
Mats Myrstener

Friskolor saknar bibliotek trots lag

se länk
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4638774

Läst i senaste DIK-Forum

Mycket intressant läsning hittade jag i senaste numret av DIK-Forum (2011/5).
T.ex. att många kontorsanställda bara använder två timmar om dagen till effektivt (golv)arbete. Anledningen är enligt en tidsstudie av konsultföretaget Ming Company/Prevent, "möten, mejl, organisations-
verksamhet och förflyttningar". Låter som hur många upplever sitt arbete på Stockholms stadsbibliotek idag tycker jag.
"Ta tillbaka kontrollen över knappandet" menar några aktivister som kallar sig "Vi är störda", med hemsidan http://www.viarstorda.se/. De talar om internet- och facebookberoende, att ständigt vara "uppkopplad", och motgiftet: stäng av datorn, läs en bok, träffas personligen på café eller i en bokklubb, istället för över nätet.
"Och istället för att skriva till dem - gå hem till folk istället."
Låter som en alldeles utmärkt (men väldigt omodern) idé tycker jag. Mer personal på biblioteket istället för datorer, fler personliga kontakter!
"Bibliotekarier skaffar inte barn" lyder en annan rubrik, vilket låter oroväckande. "12 tecken på att du lider av stress" en annan. Lägg in litteraturläsning på schemat som en naturlig del av svenskämnet, tycker en skolbibliotekarie. Samt att Pippi Långstrump minsann hade föregångare inom den förbisedda 1930-tals-barnlitteraturen. Forskaren Eva Wahlström nämner t.ex. danskan Karin Michaëlis och svenskan Ester Blenda Nordström. Nytt för mig.
Mats Myrstener

Bokcirklar är inne

Bokcirklar är inne. Sighten bokcirklar.se har ca 1500 besökare, Bokhora (trots det avskyvärda namnet) lika många, DN har en bokcirkel, kulturradion har en osv.
Problemet är väl bara att man med bokcirklarna bara når de som redan läser. Jag tänker på det när jag ser idealisten Gareth Malone på TV som med fantastisk entusiasm får en hel klass engelska skolpojkar att börja läsa skönlitteratur och storma till biblioteket. Pojkar som i de flesta fall aldrig öppnat en sådan bok tidigare.
Entusiastiska lärare kan nå fantastiska resultat, men om man inte satsar mer på skolbiblioteken så faller engagemanget platt.
De läsande kvinnorna bär upp bokcirkelhaussen. Men fackföreningsrörelsen borde skjuta till pengar, bildningsförbunden likaså, och Stockholms stadsbibliotek borde engagera skolbiblioteken att samarbeta.
Vem ska annars förklara för våra skolbarn att Den allvarsamma leken är en sådan fantastisk bok som både beskriver köttets lust och själens obotliga ensamhet?
Mats Myrstener

Läsplattan på frammarsch i USA

Om detta läser jag i dagens DN. Här står om hur läsplattan håller på att ta över skolorna på flera ställen i USA: New York, Chicago, Kalifornien, Virginia.
Anledningen är förstås: att förse en elev med en läsplatta är betydligt billigare än att kopiera upp mängder med papper och återanvända slitna läroböcker. Ämnen som helt undervisas med hjälp av läsplattor är enligt artikeln engelska, matematik, biologi, men även historia.
Oroligt tänker jag på vad besparingskåta skolpolitiker överallt i världen nu börjar tänka. Och ännu mer orolig när man läser en äldre artikel i DN där en IT-professor redan 2009 varnade för den här utvecklingen. Både läsplattorna och det de förses med styrs av amerikanska företag. Dessutom är läsplattan inte interaktiv.
En annan forskare i artikeln dissar läsplattan för en helt ny teknik, den "smarta telefonen", som han tror kan revolutionera undervisningen ännu mer.
Vad det här innebär för bokläsandet och biblioteken kan man ju bara mardrömma om. För skolbiblioteken kan det ju innebära dödsstöten för verksamheten, som vi känner den idag. Sen drabbas förmodligen utgivningen av facklitteratur. För första gången, så vitt jag vet, trycker de svenska socialdemokraterna inte sina kongressprotokoll på papper, utan bara på en CD-Rom.
Eller behöver jag inte vara rädd? Jag funderar på om Bikupan av Camilo José Cela är en lika stor upplevelse på en läsplatta? Jag vet inte. Om styrkan finns i själva texten, så kanske inte förpackningen har någon betydelse?
Mats Myrstener

Svenska elever presterar allt sämre

Enligt TV-Rapport presterar svenska elever allt sämre resultat. Främst är det ämnena läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Samtidigt konstateras att den svenska skolan blivit allt mer klassuppdelad, alltså att elever från ekonomiskt starka hem klarar sig bäst i skolan. Olikheterna har ökat kraftigt under den borgerliga regeringen.
Det är resultat som borde bekymra regering och departement. Det är också något som biblioteken, både folkbibliotek och skolbibliotek, borde fundera mer på. Att gömma huvudet i sanden och skylla på andra är inte acceptabelt.
Mats Myrstener

Naxaliter och skolbibliotek

Igår skrev faktiskt Aftonbladets kultursida om författarinnan Arundhati Roys kamp för den s.k. naxalitiska urbefolkningen i Indien.
Det är ju bra, men märk väl att vi på bisbloggen skrev om detta redan 24 maj!
På samma kultursida skriver Susanna Alakoski om vad hon skulle vilja genomföra om hon var kulturminister. T.ex. implementera den lama tillskriften i bibliotekslagen om skolbiblioteken i kommunerna. "Den moderna anafabetismen hos barn" skriver hon, är oroväckande.
Skolministern brukar ju allt som oftast lyfta frågan om att förstatliga skolan. Folkbiblioteken då?
Mats Myrstener
(Dessutom recension av Aino Trosells nya roman Hjärtblad, inte en deckare utan en tungt vägande kvinnoroman.)

Leif Alsheimer död

Jag hade tänkt skriva om honom tidigare men glömde det, och uppmärksammades igår återigen på Leif Alsheimers alltför tidiga död genom en minnesruna i SvD av Peter Lutherson.
Han var lektor vid internationella handelshögskolan i Jönköping, och uppmärksammades för fem år sedan med boken Bildningsresan, där han pläderar för det viktiga med skönlitteratur i undervisningen. Både i grundskolan, gymnasiet och eftergymnasial utbildning.
Stor uppmärksamhet väckte han när han tvingade sina studenter i Jönköping att läsa romaner av Kafka, Dostojevskij och Camus. Han var också en stark kritiker av planerna på att införa en yrkesarmé i Sverige. Med en yrkesarmé försvinner mycket av det moraliska dilemma som ligger i att skicka soldater till krig utanför det egna landets gränser. Det underlättar t.ex. USA:s roll som världspolis.
Vem ska fortsätta hans arbete? Det naturliga vore väl att vi inom biblioteksvärlden gjorde det?
Mats Myrstener

bis nr 2 på gång

4. Notiser kring Afrika från Nordiska Afrikainstitutets bibliotek m fl
5. ABC-boken – den enda viktiga boken. Henning Mankell
6. Döv flyktingflicka inspirerade till Karamellens ord. Monica Zak har träffat författaren och västsaharaaktivisten Gonzalo Moure.
7. BiS stödaktion för läsning till barn i västsahariska flyktingläger!
8. Marockos ockupation av Västsahara fortsätter. Lena Thunberg ger en bakgrund.
10. Afrikagrupperna stöder biblioteksorganisationen Edward Ndlovu Memorial Trust.i Zimbabwe. Johanna Arkåsen rapporterar.
12. Lubuto – litteratur och ljus i Lusaka. Maria Ronnås skriver om ett bibliotek som är som en skola för barn som lever på gatan eller på barnhem.
13. Vi tipsar om intressanta seminarier på höstens Bok- och Biblioteksmässa.
14. Dear friends. Ett femtonårigt samerbete mellan barn i Sydafrika och i Rinkeby har resulterat i ännu en bok. Gunilla Lundgren och Kerstin Gidfors beskriver sitt arbete.
16. Ett skolbibliotek i Tanzania. Lisbeth Berglin om en skola och ett skolbibliotek som stöds av Martin Kochgymnaiset i Hedemora.
18. Bistand og bibliotek i Afrika. Hva kan et samarbeid med vestlige fagmiljöer bety. Thore Hem, knuten till Norad, skriver om problem och möjligheter.
22. Vad händer med biblioteken i Sydafrika? Skall man vara optimist eller pessimist? Enkätsvar från Al Kagan, Busi Dlamini, Christine Stilwell, Johnny Jacobs och William Dasoh.
24. Fem skäl till att det sydafrikanska biblioteksväsendet inte omvandlats. Archie Dick skrev om ämnet 2002. Lennart Wettmark sammanfattar en fortfarande aktuell artikel.
26. Hur hittar man en utombordsmotor när man inte kan läsa? Uganda behöver bibliotek somkan ge svar. Lars Seldén verkar dra den slutsatsen efter att ha lärt känna Ugandas bibliotek i sitt handledarskap på BHS.
29. Fem bibliotek nerbrända i Mpumalanga, Sydafrika
30. I väntan på stadsbibliotekarien i Accra. Märta Myrstener har suttit i ett väntrum i Ghanas huvudstad.
32. 10.000 demonstrerar för skolbibliotek i Kapstaden. Equal Education – ny påtryckarorganisation med skolbibliotek på agendan.

Skolbiblioteken - en icke-fråga?

Skolborgarrådet Lotta Edholm går i dagens DN till storms mot socialdemokraternas skolpolitik, som enligt henne stavas "höjda skatter, höjda skatter, höjda skatter." Hon menar att under det borgerliga styret i Stockholm har procenten av budgeten som satsas direkt på undervisningen i skolan höjts från 50 till 60 procent. Medelbetygen har också höjts avsevärt, närmare "OECD-nivå". Om detta gäller för alla skolor i Storstockholm, eller bara de fina rikemansskolorna som Viktor Rydberg-gymnasiet, förmäler dock inte historien.
Det mest slående i det långa inlägget är dock att ordet "bibliotek" inte nämns över huvud taget. Kan vara för att det i många skolor i Stockholm idag inte längre finns några skolbibliotek? Frågan gäller istället, enligt skolborgarrådet "undervisning eller byråkrati". Men varför inte "bibliotek"?
Mats Myrstener

http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/vi-okar-resurserna-till-undervisning-till-oecd-niva-1.1060321

Inskolade bibliotek?

Bibliotek krav för alla skolor Kulturnyheter SvD
www.svd.se
Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Efter fjolårets larmrapport om att var tredje skola är utan skolbibliotek, ändrar regeringen skollagen. Men fortfarande är lagförslaget så luddigt att Skolinspektionen måste tolka vad ett skolbibliotek är.

Hur vore det med en normerande lag, med krav på biblioteksutbildad personal?

Ingrid Atlestam

Google och skolbibliotek

Snart går tiden ut för de svenska förlag som på ett närmast diktatoriskt sätt ska tvingas välja om de vill låta Google skanna in deras böcker och göra dem tillgängliga för hela världen. Ett antal svenska förlag har protesterat och tackat nej, dock ej det största, Bonniers. I SvD skriver kulturchefen Stefan Eklund bekymrat:
- Större oro bör man kanske känna inför möjligheten att i ett framtida, allt mer utvecklat, informationssamhälle så sköts den digitala biblioteksverksamheten av ett amerikanskt företag.
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_3483771.svd
Google presenterar projektet: http://books.google.se/books

I DIK-Forum 2009:6 uppmärksammas åter nedskärningarna som drabbar skolbiblioteken. I Leksand läggs hela gymnasiebiblioteket ner, och i Kramfors vill man utreda om gymnasiebiblioteket går att driva utan personal (?) Efter protester från lärare och föräldrar ändrade sig politikerna och tillsatte en halv (!) bibliotekarietjänst. I Mora dras all personal på grundskole- och gymnasiebibliotek in. Biblioteken får dock vara kvar, obemannade, och man vill att kommunbiblioteket ska stå för driften. Utan att få någon kompensation förstås.
Mats Myrstener

Christer ryter till

Christer Hermansson, kulturchef i Strängnäs, bibliotekarie och författare, ryter till i dagens DN om neddragningarna på kultur- och biblioteksområdet. Han skriver om larmrapporter från Eskilstuna, Mora, Mark, Borås, Karlskrona. Och nästa år lär inte bli bättre.
Hermansson föreslår en kulturlag. Kulturen kostar i själva verket kommunerna ganska lite, men ger så mycket mer i återbäring. Tre procent av kommunens budget borde vara obligatoriskt. Bravo Christer!
(Läs artikeln) http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/christer-hermansson-finanskrisen-hotar-odelagga-kulturen-i-kommunerna-1.874472

Kulturutredningen sågad igen!

För andra gången sågas den i Aftonbladet av Lars Ilshammar och Daniel Suhonen. Deras råd till kulturministern är: "kasta kulturutredningens tankevärld och byråkratiseringsförslag på skräphögen. Höj anslagen med två miljarder och tillsätt en ny utredning utifrån den idédebatt som blommat i utredningens spår."
Läs http://www.aftonbladet.se/kultur/article5183868.ab
Svenska dagbladet kallar utredningen, med ett grovt understatement, "inget visionärt mästerverk"!
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_2924385.svd
DN:s Maria Schottenius är ännu kärvare i sitt omdöme och menar att utredningen bör göras om från grunden:
http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/maria-schottenius-kulturutredningen-borde-goras-om-fran-grunden-1.870074
Den ende som verkar nöjd med Kulturutredningen är SB:s generalsekreterare Niclas Lindberg. Läs hans inlägg:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2926879.svd

På Aftonbladets Debattsida tycker Lotta Gröning att man borde gråta över tillståndet i den svenska skolan. Skolans nedåtgående spiral bäddar för fler argument för ytterligare segregation och elitklasser, menar hon.
De svenska kommunerna har hamnat i en rävsax när man ska försvara den s.k. självbestämmanderätten. Staten vägrar satsa mer pengar och kan istället bekvämt skylla på kommuner och landsting som tvingas hålla i nedskärningsyxan. Rent ideologiskt är det den offentliga sektorn och det socialdemokratiska/social-
liberala välfärds- och trygghetssamhället man vill komma åt. Fast regeringen säger något helt annat.
Mats Myrstener

1/3 av alla skolor saknar bibliotek

och sämst är de många friskolorna, enligt en ny utredning av Kulturrådet. Skolbiblioteken, som brukar kallas skolans hjärta och hjärna, saknar också i stor utsträckning utbildad personal. Det ställer naturligtvis ännu större krav på de befintliga folkbiblioteken i kommunerna. Här skulle väldigt många nya jobb kunna skapas om bara viljan fanns. Och modet att höja kommunalskatten.
Läs om reaktioner från Strängnäs: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2842469.svd
Mats Myrstener

"Skolbibliotek gör skillnad"

.... läs inlägget:
http://www.st.nu/asikter/debatt.php?action=visa_artikel&id=711117

Läs Folkhögskolebiblioteksbloggen

... som länkar till bisbloggen och skolbiblioteksfrågan
http://folkhogskolebiblioteket.blogspot.com/2009/01/skolbibliotekets-lovsng.html
På bloggen finns också flera referenser och länkar till konflikten på Gazaremsan.
Mats Myrstener

Satsa på skolbiblioteken!

De nordiska länderna hade för bara trettio år sedan världens mest utvecklade och utnyttjade folkbibliotek. När man i USA talade om ”the missing three-quarter”, det vill säga de 75 procent av invånarna som inte nåddes av folkbibliotekens tjänster, talade man i Norden bekymrat om ”the missing quarter”.
Men mycket har hänt sedan 1980 när toppen nåddes, och vad gäller grundskolebiblioteken har situationen aldrig varit tillfredsställande. 1991 upphörde Skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna som tillsynsmyndigheter för grundskolorna, som sedan dess varit en helt kommunal angelägenhet. Skolministern då hette Göran Persson.
Har kommunerna skött sitt huvudmannaskap för skolorna och dess bibliotek? Det råder nog delade meningar om det. Bibliotekslagens paragraf fem talar bara vagt om ”lämpligt fördelade skolbibliotek” vad gäller grundskolan. 400 folkbibliotek har lagts ner de senaste tio åren, 450.000 elever (7 av 10 skolor) saknar bemannade skolbibliotek. En tredjedel av alla 15-åringar läser aldrig en bok utom när man tvingas till det i skolan, bokbussar läggs ner, arbetsplatsbibliotek likaså. Och barn lånar allt mindre böcker. Siffrorna kommer från en utredning av Svensk biblioteksförening och internetsidan
http://www.skolbibliotek.se/
http://www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/SkolbibliotekRapport.pdf
Ett skolbibliotek kan i princip se ut precis hur som helst. Ofta är det bara ett rum med lite böcker, uppställda på måfå som i bästa fall sköts av en skollärare på fritid. Inställningen att ”det där klarar väl vem som helst av” är märkligt långlivad.
Hur borde det vara då? Bibliotekslagen borde åtminstone innehålla en skrivning om en utbildad grundskolebibliotekarie på, säg tusen elever (det skulle innebära 450 nya tjänster bara på ”obemannade skolbibliotek”). Friskolor som vill starta skulle få visa på hur mycket pengar man tänker avsätta på bokinköp, och detta skulle sedan kontrolleras av Skolverket. Friskolorna saknar i stort sett helt befintliga skolbibliotek.
Sent ska syndaren vakna. För före jul meddelade plötsligt kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt att ett antal färska miljoner skulle satsas på skolbiblioteken i Stockholm. Men hur detta ska genomföras har vi inte fått veta. På 1990-talet var det vanligt att skolorna använde bokanslagen till att köpa datorer till eleverna. Inget ont i det. Men en dator till varje skolelev kan inte ersätta att man saknar skolbibliotek. Böckerna är en del i grundstenen för barns språkliga utveckling, och att skapa motsättningar mellan datorer och böcker tjänar inget syfte. Men man måste veta vad man talar om.
När Stockholms stadsbibliotek grundades 1928 placerades ofta filialerna i befintliga skolor. Det var ett snilledrag av skolborgarrådet Oscar Larsson, en kommunalpolitisk doldis i Stockholm, en skollärare från Göteborg som gjorde oändligt mycket för Stockholms kultur-, museum- och skolutbyggnad. Kombinationen folk-skolbibliotek i samma lokal är fortfarande oslagbar menar jag.
Stockholm och landet runtomkring har växt betydligt sedan 1970-talet, men på biblioteksfronten har mycket lite hänt. Vi kommer i framtiden att få betala dyrt om vi inte fortsätter utveckla våra folk- och skolbibliotek. Det är, om inte annat, ett hårt ekonomiskt argument!
Mats Myrstener

Nyårslöften

Det är dags att avge nyårslöften. Men vad ska man säga när man redan slutat röka (enligt devisen ”varje cigarrett är den sista”) och redan motionerar regelbundet nästan varje vecka (i medelklassens nya folkrörelse Friskis & Svettis)? Kanske kan man lova sig själv att nästa år läsa alla de där böckerna man sagt att ”de ska jag läsa när jag får tid”?
Stockholms stads kulturborgarråd Madeleine Sjöstedt har redan gett sitt nyårslöfte: nästa år ska man satsa på skolbiblioteken. Och det kan nog behövas. När jag på 1980-talet vikarierade som skolbibliotekarie i Huddinge kommun var jag den enda utbildade bibliotekarien på 30 grundskolor. Och det har nog inte blivit bättre sen dess.
Ett minimikrav vore väl EN utbildad skolbibliotekarie på 1000 elever eller något sådant? Eller en för varje rektorsområde. Tänk om man kunde skriva in det i bibliotekslagen? (Och då menar jag grundskolebibliotek, och inte omplacerade lärare).
I dagens Aftonblad skriver Åsa Linderborg följande hyllning till oss bibliotekarier: Årets största ”kulturkick” var ”alla bibliotek och bibliotekarier som med knappa resurser bjuder på läsupplevelser, barnteater, debatt, utställningar och författarmöten i ljusa lokaler”. En av dessa, Barbro Bolonassos i Fisksätra, porträtteras för övrigt i nr fyra av bif (biblioteket i fokus) som jag såg först i går.
I samma Aftonblad skriver två tunga kulturnamn, John Berger och Eduardo Galleano, ett upprop mot Israels attack på Gazaremsan. Ett folk som ständigt utsatts för rasism idkar själva samma sorts rasism mot ett annat folk i Palestina, ända sedan 1948 när staten Israel bildades. Varför? ”Ett israeliskt liv är värt hundra palestinska” skriver Berger och Galleano, enligt Gamla Testamentets lagcodex ”öga för öga, tand för tand” (men här med tillägget: 1:100). BiS har vid sidan om sitt nu avslutade sydafrikanska projekt också stött ett barnboksprojekt på Västbanken. Och på senaste styrelsemötet deltog författarinnan Monika Zak och berättade om en annan seglivad konflikt, den i Västsahara, där befrielseorganisationen Polisario kämpat om självständighet från marockansk ockupation sedan 1973. Finns det bibliotek i öknen? Se kommande nummer av bis 2009.
Behöver jag säga att fler BiS-medlemmar och fler bis-läsare står överst på önskelistan för nästa år?
I samma Aftonblad (med risk för att snart bli tjatig) görs reklam för tidningens senaste telecom-tjänst. Man kan ”tagga” och ”se chockbilder inifrån Gaza direkt i mobilen”. Jag betackar mig. Men ETT nyårslöfte kan jag väl ändå komma med. Jag lovar att skaffa mobiltelefon 2009, och dessutom lära mig att använda den.
Vågar man sedan dessutom tillönska alla läsare av bisbloggen ett "Gott nytt år"? Fan tro't?
Mats Myrstener

Bibliotek och skola

Sverige ligger i topp vad gäller kulturutnyttjande och -aktivitet tillsammans med Finland och Danmark visar en ny undersökning jag läste i BBL. Som vanligt får folkbiblioteken lysande höga siffror vad gäller nöjda besökare och tilltron till skattefinansierat stöd. En majoritet av svenskarna har inget emot att betala mer i skatt, förutsatt att pengarna går till kommunal verksamhet som skola, sjukvård eller bibliotek. Trots detta aviseras skattesänkningar i borgerligt styrda Stockholm. Ekvationen går alltså inte ihop.
När Jan Björklund härom kvällen vågade sig till Janne Josefssons debattstudio, så fick han så mycket skäll att jag tyckte synd om karln. Vilken fullständigt hopplös situation att sitta och tvingas försvara borgerliga skattesänkningar, och samtidigt tala varmt för bättre skola (biblioteken nämndes förstås inte). Kritiken var också förödande. Budskapet var: Sluta snacka Björklund, sätt press på kommunerna att börja satsa på skolan, det behövs pengar, inte fagra löften.
När jag växte upp i Umeå låg stadsbibliotekets filial i högstadieskolan där jag gick, det var väldigt praktiskt. I Stockholm finns också en tradition av att kombinera folk/skolbibliotek. Redan de gamla församlingsbiblioteken, före SSB:s tid, fungerade i praktiken som en sorts skolbibliotek på 1800-talet (se min bok om De första folkbiblioteken i Stockholm). När stadsbiblioteket tillkom 1928, startades flera filialer utanför tullarna i befintliga skolor, drivande var borgarrådet Oscar Larsson. Ett var biblioteket i socialdemokratiska mönsterförorten Nockeby, där Jan Myrdal gick med mamma Alva till Nockebyskolan, där både stadsbibliotekets filial och skolbiblioteket fanns.
Då fanns det ett fungerande samarbete mellan skolborgarrådet Larsson som livligt stödde tillkomsten av SSB och de olika skolstyrelserna. Man såg värdet av samarbete.
Kanske skulle man bygga vidare på detta samarbete? Men det förutsätter att skolorna också betalar sin del, kommunbiblioteket kan inte stå för hela kakan. Det gäller inte minst de många friskolorna, som uppenbarligen fungerar utmärkt utan skolbibliotek?
Kvaliteten på Sveriges skolbibliotek är oerhört skiftande. I den hätska debatten mellan Janne Josefsson och Jan Björklund nämndes förstås inte bibliotekets betydelse för barns språkutveckling med ett enda ord. Däremot nämndes faktiskt klassaspekten. Barn från arbetarklass har sämre språkutveckling och läser mindre böcker än barn från medelklass med motiverade föräldrar, ofta med akademisk bakgrund.
På 1970-talet satsade folkbiblioteken fortfarande på utåtriktad verksamhet, ambitionen var att nå ut till de som kanske inte frivilligt besökte biblioteket. Den ambitionen verkar försvunnen idag. Man kan alltid skylla på mindre resurser, men det är nog inte hela sanningen. Det fanns fortfarande på 1970-talet en folkbildande ambition som gällde oavsett klasstillhörighet, det låg som Joacim Hansson skriver i BBL, i folkbibliotekens värdegrund.
Finns det ingen som talar för skolbiblioteken i den offentliga debatten idag? Varför är det så tyst?
Mats Myrstener