"Kungliga biblioteket ansvarar för uppdraget Nationell bibliotekssamverkan från och med nästa år. Det fastslås i budgetpropositionen som regeringenpresenterade idag. KB ska stå för den nationella överblicken för hela Bibliotekssverige och driva på utvecklingen inom biblioteksväsendet."
Problemet är dock, som riksbibliotekarien påpekat, att de statliga anslagen inte höjts i samma utsträckning. Man förväntas alltså göra mer, med färre anställda.
http://www.kb.se/aktuellt/nyheter/2010/Nytt-uppdrag-till-KB/
Visar inlägg med etikett Nationell bibliotekspolitk. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Nationell bibliotekspolitk. Visa alla inlägg
tisdag 19 oktober 2010
lördag 12 december 2009
När det regnar manna ...
Folkbiblioteken behöver tillföras massor av ny kompetens för att ändra bilden, såväl internt som externt, av biblioteken som i huvudsak en institution för skönlitteratur och den eviga inskränkta debatten om urvalet, på BIBLIST senast igår! Förmedling av skönlitteraturen har aldrig varit annat än en del av folkbibliotekens alltmer mångfacetterade uppdrag.
Regionbiblioteket Västra Götaland har fått drygt två millioner från ESF, EU, till kompetensutveckling för bibliotekspersonal under rubriken "Det mångspråkiga biblioteket - utveckling av interkulturella mötesplatser". Läs mer om detta på http://www.bibl.vgregion.se/sv/Regionbibliotek/ och delta i arbetet genom att följa och bidra till den öppna mötesplatsen för alla som vill utveckla "Det mångspråkiga biblioteket" http://mangsprak.ning.com/
Även andra kommun- läns- och regionbibliotek har fått eller är på gång att söka EU-medel
Men dessvärre räcker det inte att erbjuda kompetensutveckling, problemet i många kommuner och stadsdelar är att biblioteksbudgeten är så snål att det varken finns möjlighet att delta i erbjuden utbildning eller att sedan ha utrymme, tid och pengar, att använda sig av den nya kompetensen för att höja kvaliten i verksamheten. Risken är att alltfler bibliotek hamnar i den negativa spiralen, minskande resurser, mindre möjligheter till ny kompetens, bristande utveckling av verksamheten..........
För att bryta detta krävs en nationell bibliotekspolitik och ett staligt ansvar för en jämlik biblioteksstandard som ger varje bibliotek möjlighet att utvecklas och klara de krav som ett samhälle med ökande klyftor ställer!
Ingrid Atlestam
Regionbiblioteket Västra Götaland har fått drygt två millioner från ESF, EU, till kompetensutveckling för bibliotekspersonal under rubriken "Det mångspråkiga biblioteket - utveckling av interkulturella mötesplatser". Läs mer om detta på http://www.bibl.vgregion.se/sv/Regionbibliotek/ och delta i arbetet genom att följa och bidra till den öppna mötesplatsen för alla som vill utveckla "Det mångspråkiga biblioteket" http://mangsprak.ning.com/
Även andra kommun- läns- och regionbibliotek har fått eller är på gång att söka EU-medel
Men dessvärre räcker det inte att erbjuda kompetensutveckling, problemet i många kommuner och stadsdelar är att biblioteksbudgeten är så snål att det varken finns möjlighet att delta i erbjuden utbildning eller att sedan ha utrymme, tid och pengar, att använda sig av den nya kompetensen för att höja kvaliten i verksamheten. Risken är att alltfler bibliotek hamnar i den negativa spiralen, minskande resurser, mindre möjligheter till ny kompetens, bristande utveckling av verksamheten..........
För att bryta detta krävs en nationell bibliotekspolitik och ett staligt ansvar för en jämlik biblioteksstandard som ger varje bibliotek möjlighet att utvecklas och klara de krav som ett samhälle med ökande klyftor ställer!
Ingrid Atlestam
måndag 11 maj 2009
Det nya klassamhället
Alltid lika aktuella och underhållande Debatt på TV med Janne Josefsson tog upp ungdomsarbetslösheten. Sverige ligger här i botten (eller toppen, hur man ser det) inom EU, påpekades det. I invandrartäta stockholmsförorten Husby t.ex., runt fyrtio procent.
Ordet "klassamhälle" nämndes, men annars är det ett sånt där ord som verkar bannlyst. Varken socialdemokrater eller "nya arbetarpartiet" vill tala högt om det. I den socialdemokratiska historieskrivningen (se t.ex. Åsa Linderborgs avhandling) heter det tvärtom att klassamhället byggdes bort av socialdemokraterna på 1970-talet. Men det var ju ett tag sen.
Det är framförallt våra "nysvenskar" som blivit den nya arbetarklassen. Arbetslösa, fattigpensionärer, ensamstående mammor, långtidssjuka, och inte minst ungdomar tillhör ekonomiskt socialgrupp tre, den som politikerna helst vill glömma. Ändå talar alliansen så varmt om "välfärdssamhället". Men man har uppenbarligen glömt vad ordet en gång betydde.
Josefsson frågade de inbjudna politikerna varför de arbetslösa ungdomarna inte får jobb inom äldreomsorgen, där personalbristen är skriande? Svaret talade sitt tydliga språk. Den politiska viljan saknas.
Begreppet 2/3-samhälle kommer allt närmare. Och behovet av bibliotek som stöd för utbildning och fritidsläsning är snart lika stort som det var på 1930-talet. Fast då insåg man problemet och storsatsade. Nästa alla svenska städer fick nya eller utbyggda folkbibliotek, låt vara från ett svagt utgångsläge. (Bara 36 procent av de lågutbildade angav att de besökte biblioteket i Svensk biblioteksförenings rapport, se tidigare blogginlägg.)
Vi saknar fortfarande ett samlat grepp på problemområdet, en nationell folkbibliotekspolitik.
Mats Myrstener
Ordet "klassamhälle" nämndes, men annars är det ett sånt där ord som verkar bannlyst. Varken socialdemokrater eller "nya arbetarpartiet" vill tala högt om det. I den socialdemokratiska historieskrivningen (se t.ex. Åsa Linderborgs avhandling) heter det tvärtom att klassamhället byggdes bort av socialdemokraterna på 1970-talet. Men det var ju ett tag sen.
Det är framförallt våra "nysvenskar" som blivit den nya arbetarklassen. Arbetslösa, fattigpensionärer, ensamstående mammor, långtidssjuka, och inte minst ungdomar tillhör ekonomiskt socialgrupp tre, den som politikerna helst vill glömma. Ändå talar alliansen så varmt om "välfärdssamhället". Men man har uppenbarligen glömt vad ordet en gång betydde.
Josefsson frågade de inbjudna politikerna varför de arbetslösa ungdomarna inte får jobb inom äldreomsorgen, där personalbristen är skriande? Svaret talade sitt tydliga språk. Den politiska viljan saknas.
Begreppet 2/3-samhälle kommer allt närmare. Och behovet av bibliotek som stöd för utbildning och fritidsläsning är snart lika stort som det var på 1930-talet. Fast då insåg man problemet och storsatsade. Nästa alla svenska städer fick nya eller utbyggda folkbibliotek, låt vara från ett svagt utgångsläge. (Bara 36 procent av de lågutbildade angav att de besökte biblioteket i Svensk biblioteksförenings rapport, se tidigare blogginlägg.)
Vi saknar fortfarande ett samlat grepp på problemområdet, en nationell folkbibliotekspolitik.
Mats Myrstener
torsdag 30 april 2009
Mötesplats - kommentar till kommentarer
Visst behövs unga (fri)modiga kollegor, visst är det för mycket gnäll och för lite aktion ibland. Men vad som framförallt saknas, såväl bland yngre som äldre kollegor är ideologi, tankar och insikt kring varför man gör eller inte gör saker, vadan och varthän.
Om inte politikerna tar sitt ansvar och formulerar ett uppdrag så får man göra det som tjänstekvinna och se till att få det antaget av politiken. Detverkar som många bibliotekarier inte inser att biblioteken är, eller åtminstone ska vara en demokratiskt styrd institution i den meningen, att vi har röstat på politiker som ska ta ansvar för bibliotekspolitiken. Det är något annat än den nu härskande idén om kundtillfredställelse och efterfrågestyrning.
Risken är inte bara att man säljer smöret och tappar pengarna , utan att men inte ens har något barn att slänga ut med badvattnet!
Nu när ekonomin kärvar i kommunerna så gäller det att ha skarpa argument till försvar för biblioteken och gratisprincipen, inte luddiga formuleringar om mötesplats och "köpa på efterfrågan".
Ingrid Atlestam, bibliotekarie modell maj 68 och snart före detta.
Om inte politikerna tar sitt ansvar och formulerar ett uppdrag så får man göra det som tjänstekvinna och se till att få det antaget av politiken. Detverkar som många bibliotekarier inte inser att biblioteken är, eller åtminstone ska vara en demokratiskt styrd institution i den meningen, att vi har röstat på politiker som ska ta ansvar för bibliotekspolitiken. Det är något annat än den nu härskande idén om kundtillfredställelse och efterfrågestyrning.
Risken är inte bara att man säljer smöret och tappar pengarna , utan att men inte ens har något barn att slänga ut med badvattnet!
Nu när ekonomin kärvar i kommunerna så gäller det att ha skarpa argument till försvar för biblioteken och gratisprincipen, inte luddiga formuleringar om mötesplats och "köpa på efterfrågan".
Ingrid Atlestam, bibliotekarie modell maj 68 och snart före detta.
söndag 12 april 2009
Fantasin åter till makten!
I väntan på bis nästa nummer kan man fynda i BBLs senaste nummer och instämma i Jan Ristarps krav på mer pengar och mer kreativt tänkande när det gäller biblioteksfrågan i Kulturutredningen.
BiS har länge drivit frågan om en nationell bibliotekspolitik. Genom förslaget att KB får ett samlat ansvar finns det äntligen en förutsättning för att vi ska få såväl en bibliotekspolitik som en målsättning för det allmänna biblioteksväsendet.
Dock är det av största vikt att detta nya uppdrag för KB formuleras så att folkbibliotekens, från forskningsbiblioteken mycket skilda uppdrag, tydliggörs och får möjlighet att utvecklas. Det handlar något förenklat om tillgängligörande i kontrast till KBs bevarandeuppdrag, samt folkbibliotekens så kallade kulturuppgift, uppsökande arbete, ansvar för biblioteksservice till funktionshindrade, media på alla språk som talas i landet, verksamhet för barn och unga samt funktion som "medborgarkontor" och mötesplats. Allt detta tillsammans är folkbiblioteken unika uppdrag som måste lyftas fram och garanteras högsta prioritet. Det är just komplexiteten som är folkbibliotekens "affärside". Därtill kommer skolbiblioteken på alla utbildningsstadier, de bör väl åxå innefattas i detta nya nationella uppdrag.
Det är även lätt att instämma i Jan Ristarps kritik av kulturutredningens bleka byråkratiska menlöshet jämfört med utredningen Ny kulturpolitik från 1972,liksom slutsatsen att detta med att "motverka kommersialismens negativa verkningar" är viktigare än någonsin.
Mer fantasi, mindre byråkrati!
Ingrid Atlestam
BiS har länge drivit frågan om en nationell bibliotekspolitik. Genom förslaget att KB får ett samlat ansvar finns det äntligen en förutsättning för att vi ska få såväl en bibliotekspolitik som en målsättning för det allmänna biblioteksväsendet.
Dock är det av största vikt att detta nya uppdrag för KB formuleras så att folkbibliotekens, från forskningsbiblioteken mycket skilda uppdrag, tydliggörs och får möjlighet att utvecklas. Det handlar något förenklat om tillgängligörande i kontrast till KBs bevarandeuppdrag, samt folkbibliotekens så kallade kulturuppgift, uppsökande arbete, ansvar för biblioteksservice till funktionshindrade, media på alla språk som talas i landet, verksamhet för barn och unga samt funktion som "medborgarkontor" och mötesplats. Allt detta tillsammans är folkbiblioteken unika uppdrag som måste lyftas fram och garanteras högsta prioritet. Det är just komplexiteten som är folkbibliotekens "affärside". Därtill kommer skolbiblioteken på alla utbildningsstadier, de bör väl åxå innefattas i detta nya nationella uppdrag.
Det är även lätt att instämma i Jan Ristarps kritik av kulturutredningens bleka byråkratiska menlöshet jämfört med utredningen Ny kulturpolitik från 1972,liksom slutsatsen att detta med att "motverka kommersialismens negativa verkningar" är viktigare än någonsin.
Mer fantasi, mindre byråkrati!
Ingrid Atlestam
onsdag 21 januari 2009
Från abc till 123
KB har bestämt sig för Dewey och SB rekommenderar resten av biblioteksvärlden att följa denna globaliseringstrend. Först säljer man BTJ och nu vill man inte längre förvalta klassifikationssystemet, så det är verkligen hög tid för en nationell bibliotekspolitik med en stark central myndighet.
Varje sätt att kategorisera världen och ettikettera all kunskap, alla upplevelser och fenomen speglar givetvis en världsbild, en ideologi, ett sätt att tolka. Som så riktigt påpekas i SBs lilla utredning om för- och nackdelar med övergång till Dewey så är det en amerikansk världsbild man beslutat att övergå till.
Några större fördelar för folkbiblioteken ser man inte, utan det är väl bara att ta skeden, eller snarare knubben, i vacker hand och plita dit siffrorna så småningom.
Det gick rätt trögt att en gång införa SABsystemet, den sista filialchef som vägrade i Göteborg hotades bli fråntagen sin tjänst och då gav hon sig, men vi är ju mycket mer förändringsbenägna nu!
Ingrid Atlestam
Varje sätt att kategorisera världen och ettikettera all kunskap, alla upplevelser och fenomen speglar givetvis en världsbild, en ideologi, ett sätt att tolka. Som så riktigt påpekas i SBs lilla utredning om för- och nackdelar med övergång till Dewey så är det en amerikansk världsbild man beslutat att övergå till.
Några större fördelar för folkbiblioteken ser man inte, utan det är väl bara att ta skeden, eller snarare knubben, i vacker hand och plita dit siffrorna så småningom.
Det gick rätt trögt att en gång införa SABsystemet, den sista filialchef som vägrade i Göteborg hotades bli fråntagen sin tjänst och då gav hon sig, men vi är ju mycket mer förändringsbenägna nu!
Ingrid Atlestam
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
