Skrifter i tiden kräver vidgade vyer

Så har BBLs årliga tidskriftsnummer kommit och är ovanligt spretigt och ointressant. Det är väl tänkt att vara någon slags omvärldsbevakning på tidskriftsmarknaden och som sådan är den rätt värdelös. Ovanligt lite tidskriftsannonser är det också, så kanske har detta specialnummer spelat ut sin roll i nuvarande form.
Hög tid att istället lyfta blicken och ge biblioteken mer angelägen information om tidskrifter på områden där det inte är lika lätt för var och en att orientera sig. Satsa nästa år på översikt av tidskrifter på t ex persiska, arabiska, somaliska och kinesiska, lämpliga för folkbiblioteken att prenumerera på. Ge analys av innehåll, målgrupp och kostnader, ta gärna med dagstidningar och nätvarianter också!

Ingrid Atlestam

Mångkultur och folkbildning hör ihop

Kolla den nya boken i Adlibris
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9163385570
om hur folkbildningen och studieförbunden kan hjälpa till att öka förståelsen mellan invandrare och invandrade.
Mats Myrstener

Hur ska det gå för Landskrona?

Tre dagar i Skånemetropolen Landskrona, bl.a. var vi på en guidad tur på museet, som ligger centralt i de gamla kasernerna, med en förfärligt ödslig kaserngård utanför porten.
Guiden frågade avslutningsvis: Vad tänker ni på när ni hör ordet Landskrona.
Besvärade hummanden, jag dristade mig att säga: Inget som är särskilt positivt.
En irriterad åhörare kontrade: Och var kommer DU ifrån då?

... Ja när Landskrona blev stad, grundat 1413 av Erik av Pommern, en strategiskt placerad stad i det danska riket, då var Umeå bara ett ynka fiskeläge.
Idag är Landskrona distanserat som industristad av Malmö och Helsingborg. Man delar det öde de flesta mindre städer drabbats av idag - en avfolkningsort, ett ställe man reser förbi, på väg till de stora metropolerna - som Umeå.
Landskrona är ett av Sverigedemokraternas stora fästen - de flesta som röstar på SD röstade tidigare på socialdemokraterna. Det är en av de städer i Sverige där ungdomsarbetslösheten är som störst.
Ändå utropar turistmyndigheten i staden trosvisst: Nu går det uppåt för Landskrona! (Ja, sämre kan det väl inte bli?)
Ja, vad ska man säga? "The windy city", vilket verkligen stämmer, med magneten Ven som enda trumfkort på sommaren. Men med ett fint stadsmuseum, ett centrum för arbetarrörelseforskning, och ett konstgalleri och skulpturpark.
Men hur förvandla Landskrona från en gammal industristad på dekis - till ett nytt mångkulturellt och mångspråkigt framgångskoncept?
Kanske en uppgift för ett radikalt utåtriktat folkbibliotek? Det verkar finnas en tro i Landskrona att kultur och folkbildning ändå är värt att satsa på.
Mats Myrstener

Grattis Botkyrka och Fisksätra!

Första upplagan av Botkyrka internationella bokmässa var ett fantastiskt arrangemang. Ett överväldigande utbud av information, inspiration, poesi, politik, språk, samtal, engagemang och erfarenhet under tre dagar. Ett strålande exempel på vad man kan åstadkomma i en kommun där man bestämt att mångspråkighet är en rikedom, en kommun som har som motto "långt ifrån lagom".
Enda problemet är att det dröjer två åt till nästa gång!

Under mässan delades hederspriset "Årets mångspråkiga bibliotek" ut för första gången. Priset är instiftat av Botkyrka kommun och Internationella Biblioteket och mottagare blev Fisksätra bibliotek i Nacka med följande motivering:

Med en aldrig sinande energi och entusiasm arbetar Fisksätra bibliotek sedan många år målmedvetet utifrån denna profil med att skapa dialog mellan människor och kulturer. Med projektet ”Språk som rikedom” utvecklade biblioteket ett språkstöd med ambitionen att betrakta språk som ett både ett socialt och individuellt kapital.

Genom sitt framgångsrika arbete är Fisksätra bibliotek ett föredöme och en inspirationskälla för andra bibliotek. Samtidigt som Fisksätras personal är öppen för att ta till sig och lära av andra kollegors sätt att arbeta och på så sätt utvecklar verksamheten vidare.

Mer av Botkyrkas och Fisksätras biblioteksvisioner och arbetssätt behövs över hela landet!

Ingrid Atlestam

Botkyrka internationella bokmässa

I år händer något spännade för oss som är intresserade av mångspråkighet och litteratur från världen utanför Sverige (något som tyvärr får allt mindre uppmärksamhet av vår bokmarknad). 5 – 7 maj så arrangeras nämligen för första gången Botkyrka internationella bokmässa. Arrangemanget äger rum i Hallunda folkets hus och bland arrangörerna ingår bland annat Botkyrka bibliotek och ABF. Läs mera här.

Tobias Willstedt

Mångspråkiga biblioteket - påminnelse

Har skrivit tidigare här om nödvändigheten av att varje bibliotek anpassar sig till sin lokala verklighet, som numera ofta är hembygd för många olika språk och kulturer. I EFS-projktet Det mångspråkiga biblioteket - utveckling av interkulturella arenor, har bl a ingått en kurs i kulturpedagogik som handlar om hur biblioteket kan bli en arena för fler röster i lokalsamhället. Detta har åxå funnits med som ett av flera tema i de fyra inspirationsdagar med ca 450 deltagare som nyligen ägt rum i Västragötaland.
Snart är projektet slut, men arbetet måste fortsätta. Delta genom att engagera/informera dig i ningen Det mångspråkiga biblioteket, där finns massor av information och erfarenhet samlad och mer blir det om du bidrar!
Ett bibliotek som speglar och engagerar lokalsamhället kan visa att hembygd är ett globalt begrepp, att varje punkt på klotet är dess mittpunkt och måste ha världsvid utsikt!

Ingrid Atlestam

Mångspråkigt bibliotek i ickelagoma Botkyrka

Saxat från SBs webbplats:

"Utvecklingsstöd till Botkyrka internationella bibliotek

Svensk Biblioteksförenings styrelse beslutade vid sitt senaste möte att bevilja 125.000 kronor i utvecklingsstöd till projektet "Botkyrka internationella bibliotek -
Öppen scen för det fria ordet".

I Hallunda bibliotek i Botkyrka skapas en miljö som direkt förmedlar budskapet att Hallunda är ett internationellt bibliotek och man vill bereda besökarna möjlighet att själva medverka aktivt. Ett redskap för detta är en öppen scen där debatter, samhällsfrågor, litteratur och poesi får ta plats, en öppen scen för det fria ordet.

Projektet syftar till att finna former för ett modernt, mångspråkigt internationellt bibliotek och man kommer att arbeta både med att omgestalta miljön och med att ompröva arbetssätt och metoder. Projektet pågår under 2011 och 2012. En höjdpunkt blir Botkyrka Internationella
Bokmässa 5-7 maj 2011 där man vänder sig till både fackfolk och allmänhet och sätter fokus på mångspråk, litteraturförmedling, översättning, tvåspråkighet, idéutbyte och inspiration.

Svensk Biblioteksförenings utvecklingsstöd kan ges till framåtsyftande och nyskapande förslag och förslag som syftar till att åstadkomma ökat samarbete. Svensk Biblioteksförenings styrelse beslutade att vid höstens ansökningstillfälle särskilt prioritera insatser som syftar till att
göra biblioteken tillgängliga och angelägna för fler och nya användare.

Nästa ansökningstillfälle är i vår med 31 mars som sista ansökningsdag."

Ser fram emot rapporter från Hallunda och att många fler bibliotek tänker mångfaldigt, även utan projektpengar. Det vill säga anpassar sig till sitt lokalsamhälle, kollar vilken profil stasdsdelen har och profilerar inköp och verksamhet därefter, och inte efter den populära statistikbefrämjande svenska skönlitteraturutgivningen.

Ingrid Atlestam

Kriminella bibliotek?

Folkbibliotekens uppdrag och existensberättigande, alltsedan starten för drygt hundra år sedan, är att överbrygga kunskaps- och informationsklyftor. Idag handlar det om två stora utmaningar/uppdrag, dels att utveckla biblioteken så att de är mer relevanta i det mångspråkiga samhälle vi nu har och dels att få alla med på det digitala tåget.
I ESF-projektet Det mångspråkiga biblioteket - utveckling av interkulturella mötesplatser pågår ett arbete med kompetensutveckling och attitydpåverkan i Västra Götaland, förhoppningsvis sprider sig både kompetens och inspiration och på verkar biblioteksvardagen på sikt.
Vad gäller den så kallade digitala klyftan pågår ett ambitiöst arbete med länsbiblioteket i Östergötland som drivande. Kolla senaste utspelet i samband med Internetdagarna här !
De folkbibliotek som inte tar sig an dessa två uppgifter bryter faktiskt mot bibliotekslagen!

Ingrid Atlestam

IFLA till vardags

Nu när det är färdig IFLAt för den här gången, och för mig både första och sista gången, kan man ställa sig frågan varför IFLAs arbete inte påverkar vår biblioteksvardag mer. Är det något som bara sker däruppe, inget för oss här nere? Lite den känslan fick man, men mer om det någon annan gång.
Varför bryr vi, SB eller KB, oss inte om ens att översätta och lansera alla de guidelines och manifest som IFLA/UNESCO arbetat fram i hopp om att kunna påverka och utveckla all världens biblioteksverksamhet. Skolbiblioteksmanifestet och Folkbiblioteksmanifestet känner säkert alla till och förhoppningsvis även det nyligen antagna manifestet för mångkulturell biblioteksverksamhet. Men Internetmanifestet? Alla de guidelines som finns till manifesten? Mycket klokt finns det i dessa uppfordrande texter, som nog många av oss skulle behöva läsa och lära av för att inse att bibliotek är allvar och inte en del av upplevelseindustrin. Här finns massor av text att översätta under rubrikerna Manifesto och Guidlines bland IFLA Publications
Diverse guldkorn, tips och länkar som jag samlat under mitt livs IFLAnde lägger jag ut allteftersom på Mångspråkiga bibliotekets ning, så kolla där och bli gärna medlem och engagera dig i att utveckla det mångspråkiga biblioteket!

Ingrid Atlestam

Det var en gång för länge sedan....

Städade barnbokhyllan hemma och hittade "Elefanten söker jobb" ett litet bilderbokshäfte i serien "Lilla arabiska bilderboks biblioteket" utgiven av Nybro biblioteksförlag AB 1981. Det arabiska orginalet skapades för de palestinska barnen i flyktingläger. Enligt Libris kom det ut fem titlar i serien på svenska.
Initiativet till denna utgivning kom från bissaren och dåvarande bibliotekschefen i Nybro Olaf Berggren, som var en av de mest drivande för att få igång det som då kallades invandrarverksamhet på landets bibliotek. Han drev frågan både i teori och praktik i många forum utöver bis tillsammans med flera andra namnkunniga (BiS-)pionjärer.
Nu finns Internationella biblioteket, Den hemliga trädgården, Det mångspråkiga biblioteket med mera..... Men ingen tid för nostalgi mer än denna lilla notis.

Kampen går vidare!

Ingrid Atlestam

Hundratals skolspråk?

Nu föreslår minister Björklund att de som läser spanska eller tyska utöver engelska i grundskolan ska få extra poäng att tillgodoräkna sig då de söker till gymnasiet, för att det är så viktigt att öka språkkunskaperna. Är denne minister inte uppdaterad sedan han själv gick i skolan? Det pratas över hundra språk i detta land, en oerhörd rikedom, som skolan nu inte alls ser någon poäng i utan snarare som problem.

Självklart borde alla dessa språkkunskaper utvecklas, tillvaratas och premieras i skolan, se det vore verkligen en poäng!

En skola har hundra språk, låt alla blomma och se till att de får utvecklas även i skolans och folkets bibliotek!

Ja detta med språk är inte lätt ens för vuxna, stora, makthavare: "small people" - är det månne "verklighetens folk"?

Ingrid Atlestam

Bakläxa för KB

I Inger Eide Jensens utvärdering och förslag till revidering av bibliotekslagen lyfts "behovet av nationella strategier när det gäller litteratur- och informationsförsörjning på andra språk än svenska" fram på flera ställen i texten.

I KBs beskrivning av sitt nya uppdrag nämns inte detta behov överhuvudtaget, trots att det borde vara en viktig del av deras nya roll att samordna och utveckla landets biblioteksväsen.

Uppdragsgivaren, regeringen, bör ge KB bakläxa på denna punkt och se till att KB tar till sig samordnar sig med Eide Jensens förslag.

Det första man sedan bör göra är att föreslå ett nytt och utvidgat uppdrag för KB!

Ingrid Atlestam

Lagom lag?

Nu ligger Inger Eide Jensens förslag till ny bibliotekslag med vidhängande utredning. på nätet.
I utredeningen finns mycket givande och nyttig läsning massor av fakta och goda argument. Där påpekas bland annat vikten och nödvändigheten av ett nationellt biblioteksinitiativ när det gäller bibliotekens service till dem som har annat modersmål än svenska. Hur kunde KB missa detta, de lär ju ha samarbetet?
Förslaget till ändringar av lagen är inte speciellt omfattande men verkar vettiga och är kanske vad som är rimligt att få igenom. Speciellt glad kan man bli över skrivningen om kvalitet och allsidighet.

Ingrid Atlestam

Uppdrag granskning

Nu har KB publicerat sin skrivning om det nya nationella uppdraget. Vid en snabb genomläsning låter det mesta klokt och är säkert enligt konstens alla regler för dylika dokument.
Men två viktiga saker, minst, lyser med sin frånvaro. Det behövs massor av samordning, utveckling och krafttag för att få bättre mångspråkiga bibliotek, dvs anpassa biblioteken till den nya och snabbt skiftande demografiska verkligheten. Detta är en av de viktigaste utmaningarna för en nationell biblioteksutvecklare och därom sägs inget. Den digitala klyftan nämns, men bara i förbigående, även här behövs ett nationellt uppdrag och medvetandegörande för att få folkbiblioteken att ta sitt ansvar och stödja dem att få nödvändiga resurser.

Ingrid Atlestam

Äntligen!

Biblioteket i det interkulturella samhället är rubriken på en ny kurs vid BHS i höst. Äntligen har en sedan länge pågående samhällsförändring, som är helt avgörande för folkbiblioteken, nått ända till bibliotekarieutbildningen. Kursplanen innehåller mycket teori och föga verklighet, men det är ju så det ska vara nuförtiden. Dessvärre är det en kurs på distans utan träffar. Erfarenheten från projektet "Det mångspråkiga biblioteket" är att det erfarenhetsutbyte och de diskussioner som som uppstår då kursdeltagarna träffas är en väldigt viktig del av utbildningen.

Hur länge ska vi vänta på en kurs om bibliotekets roll för att överbrygga den digitala klyftan?¨

Ingrid Atlestam

Klyftigt?

Folkbibliotekets uppdrag har alltid varit och bör fortsatt vara att minska och motverka klyftor vad gäller tillgång till kunskap och information. I dagens samhälle, med ökande klyftor, har folkbiblioteket två uppdrag vars fullföljande är avgörande för bibliotekets framtid, det handlar om ett vägval, att ställa upp för dem som riskerar att hamnar utanför eller att ge mer till dem som redan har.
Det gäller att förverkliga det mångspråkiga biblioteket, biblioteket som väg in i det svenska språket och samhället och biblioteket som en möjlighet att hålla kontakt med och vidareutveckla den kultur och det språk man fört med sig hit.
Den andra utmaningen är att motverka den digitala klyftan. Självklart är detta ett folkbiblioteksuppdrag. Min tioåriga erfarenhet av att anordna enkla datakurser på förortsbibliotek är att man måste börja ännu enklare än med Internet, faktum är att många aldrig suttit vid en dator och ännu mindre vid en skrivmaskin, det kan alltså inte var för elementärt. Vi har haft kö till kurserna i alla år och har vid det här laget gett flera tusen personer en första introduktion till windows, word och internet.
Studiecirklar är oftast inget alternativ, de är för dyra och går ofta för fort fram. Här måste folkbiblioteken ta sitt ansvar och ställa upp för dem som kan minst istället för detta ständiga strävande och blickande mot högskolevärlden och underhållningsnischen.
Back to basic innan det är för sent!

Ingrid Atlestam

Manifestera manifesten mera

FLAs manifest för mångkulturell biblioteksverksamhet är nu antaget av UNESCO på samma sätt som tidigare manifest för folk- och skolbibliotek.
Läs mer!
Bara att sätta igång att förverkliga!
Givetvis borde dessa manifest även stödjas av Sveriges riksdag, men dit är nog vägen lång. En lämplig början vore att de utgör underlag för det nya uppdrag vad gäller skol- och folkbibliotek som KB fått. Lobba för detta!

Ingrid Atlestam

Nyhetsbiblioteket - nytt men personallöst

Nu har man kommit på något nytt i Danmark igen, läser jag i senaste BBL. Ett "nyhetsbibliotek" har öppnat i Herning. Där kan man ta del av senaste nytt från BBC och CNN, TV2 News och DR Update. Man samarbetar med dagstidningen i Herning. Bibliotekets hela bokbestånd består av "bokhandelns 20 mest sålda böcker - inga andra."
Den utskällda bibliotekschefen i Malmö, Elsebeth Tank, har besökt New York-filialen i Bronx, där biblioteket översvämmas av arbetslösa som söker jobb. Men Tank gillar inte att personalen hjälper till - det inkräktar på bibliotekets "integritet". Ett något svårförståeligt uttalande i dessa tider, eller?
I Linköping ska sju biblioteksfilialer bjudas ut på entreprenad, Svenska Boklån AB, som man trodde somnat av helt, har vaknat och är plötsligt intresserade. Och i Danderys kommun, som vi tidigare berömt i bloggen, ska två av filialerna bli obemannade. Argumentet: då kan man ha öppet längre på kvällarna.
Inga goda nyheter? Jo, Haninge kommun, söder om Stockholm, har invigt sin nya bokbuss (se bilden ovan). Bussens första tur gick den 15 september. Bussen är vackert dekorerad, ett konstverk i sig. (Ser ut som en glassbil, bättre bild i BBL.)Dessutom satsar Haninge i höst på "det mångspråkiga biblioteket" (läs Ingrid Atlestams tidigare inlägg om detta).
Mats Myrstener

Mångspråkiga biblioteket

Första september började formellt projektet "det mångspråkiga biblioteket - utveckling av interkulturella mötesplatser", ett kompetensutvecklingsprojekt för bibliotekspersonal i Västra Götaland finansierat av EU.
Samtidigt duggar nu sparbetingen tätt över åtminstone de göteborgska biblioteken. Det gäller då att försvara den mångspråkiuga verksamheten, att argumentera för att bibliotek i mångspråkiga stadsdelar är extra viktiga och måste få kosta.
Den som inte känner sig bekräftad, inte får böcker och tidningar på sitt språk, och möts av ett stängt bibliotek istället för ett välkomnande fullt av böcker, datorer och personal som har tid, kanske bränner bilar istället!
Bibliotek handlar inte om utlåningssiffror utan om fri och jämlik tillgång och demokrati.
Var med och bygg upp bibliotekens mångspråkiga kompetens, bli medlem i Ningen Mångspråkiga biblioteket

Ingrid Atlestam

Enspråkig enfald

Danmark har sedan många år en mångspråkig portal för invånare med annat modersmål än svenska, www.finfo.dk har samhällsinformation såväl statlig som kommunal på tolv språk, nu har Finland en liknande portal på femton språk, www.Infopankki.fi.
Sverige hade tidigare www.sverige.se men den finns inte kvar ens på svenska utan är till största delen på engelska med ett mycket begränsat antal länkar och texter på andra språk och då i första hand franska, tyska, spanska och ryska. Sidan är alltså inte avsedd för invånare med annat modersmål än svenska utan för affärskontakter och turism.
Varken Stockholm, Göteborg eller Malmö har info på sina webbplatser på annat än svenska och engelska. Är det inte självklart att nödvändig samhällsinformation ska finnas lättillgänglig på de i landet mest frekventa språken? Det ältas mycket om misslyckad integrationspolitik, dags att göra något konkret, att se till att nykomna får en rimlig chans att få information om det svenska samhället, dess möjligheter och krav.

Ingrid Atlestam