BiS sågar inte hela kulturutredningen, det har redan så många gjort, så det är väl bara spån och flis kvar. BiS har plockat en liten frisk gren och satt den i en vas och tror att den kanske kan bli något. Läs remissvaret på bis webbplats
Ingrid Atlestam
Visar inlägg med etikett Kulturutredningen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kulturutredningen. Visa alla inlägg
torsdag 28 maj 2009
onsdag 20 maj 2009
Kulturutredningen sågad igen!
För andra gången sågas den i Aftonbladet av Lars Ilshammar och Daniel Suhonen. Deras råd till kulturministern är: "kasta kulturutredningens tankevärld och byråkratiseringsförslag på skräphögen. Höj anslagen med två miljarder och tillsätt en ny utredning utifrån den idédebatt som blommat i utredningens spår."
Läs http://www.aftonbladet.se/kultur/article5183868.ab
Svenska dagbladet kallar utredningen, med ett grovt understatement, "inget visionärt mästerverk"!
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_2924385.svd
DN:s Maria Schottenius är ännu kärvare i sitt omdöme och menar att utredningen bör göras om från grunden:
http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/maria-schottenius-kulturutredningen-borde-goras-om-fran-grunden-1.870074
Den ende som verkar nöjd med Kulturutredningen är SB:s generalsekreterare Niclas Lindberg. Läs hans inlägg:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2926879.svd
På Aftonbladets Debattsida tycker Lotta Gröning att man borde gråta över tillståndet i den svenska skolan. Skolans nedåtgående spiral bäddar för fler argument för ytterligare segregation och elitklasser, menar hon.
De svenska kommunerna har hamnat i en rävsax när man ska försvara den s.k. självbestämmanderätten. Staten vägrar satsa mer pengar och kan istället bekvämt skylla på kommuner och landsting som tvingas hålla i nedskärningsyxan. Rent ideologiskt är det den offentliga sektorn och det socialdemokratiska/social-
liberala välfärds- och trygghetssamhället man vill komma åt. Fast regeringen säger något helt annat.
Mats Myrstener
Läs http://www.aftonbladet.se/kultur/article5183868.ab
Svenska dagbladet kallar utredningen, med ett grovt understatement, "inget visionärt mästerverk"!
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_2924385.svd
DN:s Maria Schottenius är ännu kärvare i sitt omdöme och menar att utredningen bör göras om från grunden:
http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/maria-schottenius-kulturutredningen-borde-goras-om-fran-grunden-1.870074
Den ende som verkar nöjd med Kulturutredningen är SB:s generalsekreterare Niclas Lindberg. Läs hans inlägg:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2926879.svd
På Aftonbladets Debattsida tycker Lotta Gröning att man borde gråta över tillståndet i den svenska skolan. Skolans nedåtgående spiral bäddar för fler argument för ytterligare segregation och elitklasser, menar hon.
De svenska kommunerna har hamnat i en rävsax när man ska försvara den s.k. självbestämmanderätten. Staten vägrar satsa mer pengar och kan istället bekvämt skylla på kommuner och landsting som tvingas hålla i nedskärningsyxan. Rent ideologiskt är det den offentliga sektorn och det socialdemokratiska/social-
liberala välfärds- och trygghetssamhället man vill komma åt. Fast regeringen säger något helt annat.
Mats Myrstener
tisdag 12 maj 2009
Kulturutredningen sågas
av två tunga instanser. Kolla själv: http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/tunga-aktorer-sagar-kulturutredningen-1.863731
onsdag 15 april 2009
För gamla djärva mål!
Vad ska vi med dessa nya statliga kulturpolitiska mål till? I all sin gråbleka blodfattiga byråkratiska framtoning är de absolut intetsägande jämfört med de nu gällande, den enda funktion de kommer att fylla är som damsamlare. Det handlar bara om alliansregeringens behov av att pissa in ett eget revir inom den bångstyriga ! Jämför! Ingen tvekan om vilka mål som inspirerar, ställer krav och breddar kulturvärlden.
Låt oss istället ta strid för att behålla de gamla målen i 1996 års version, det räcker att eventuellt revidera några av undertexterna. Det finns inget behov av den nya byråkratprodukten som ju dessutom inskränker sig till att gälla den statliga kulturpolitiken.
Kommunalt och på landstingsnivå och för privat bruk kan vi alltså hålla fast vid de gamla nationella kulturpolitiska målen. Sedan kan vi ta strid för att de ska antas av EU och FN, så kan de sitta där med sina statliga haranger i Kungliga huvudstaden!
Ingrid Atlestam
Låt oss istället ta strid för att behålla de gamla målen i 1996 års version, det räcker att eventuellt revidera några av undertexterna. Det finns inget behov av den nya byråkratprodukten som ju dessutom inskränker sig till att gälla den statliga kulturpolitiken.
Kommunalt och på landstingsnivå och för privat bruk kan vi alltså hålla fast vid de gamla nationella kulturpolitiska målen. Sedan kan vi ta strid för att de ska antas av EU och FN, så kan de sitta där med sina statliga haranger i Kungliga huvudstaden!
Ingrid Atlestam
söndag 12 april 2009
Fantasin åter till makten!
I väntan på bis nästa nummer kan man fynda i BBLs senaste nummer och instämma i Jan Ristarps krav på mer pengar och mer kreativt tänkande när det gäller biblioteksfrågan i Kulturutredningen.
BiS har länge drivit frågan om en nationell bibliotekspolitik. Genom förslaget att KB får ett samlat ansvar finns det äntligen en förutsättning för att vi ska få såväl en bibliotekspolitik som en målsättning för det allmänna biblioteksväsendet.
Dock är det av största vikt att detta nya uppdrag för KB formuleras så att folkbibliotekens, från forskningsbiblioteken mycket skilda uppdrag, tydliggörs och får möjlighet att utvecklas. Det handlar något förenklat om tillgängligörande i kontrast till KBs bevarandeuppdrag, samt folkbibliotekens så kallade kulturuppgift, uppsökande arbete, ansvar för biblioteksservice till funktionshindrade, media på alla språk som talas i landet, verksamhet för barn och unga samt funktion som "medborgarkontor" och mötesplats. Allt detta tillsammans är folkbiblioteken unika uppdrag som måste lyftas fram och garanteras högsta prioritet. Det är just komplexiteten som är folkbibliotekens "affärside". Därtill kommer skolbiblioteken på alla utbildningsstadier, de bör väl åxå innefattas i detta nya nationella uppdrag.
Det är även lätt att instämma i Jan Ristarps kritik av kulturutredningens bleka byråkratiska menlöshet jämfört med utredningen Ny kulturpolitik från 1972,liksom slutsatsen att detta med att "motverka kommersialismens negativa verkningar" är viktigare än någonsin.
Mer fantasi, mindre byråkrati!
Ingrid Atlestam
BiS har länge drivit frågan om en nationell bibliotekspolitik. Genom förslaget att KB får ett samlat ansvar finns det äntligen en förutsättning för att vi ska få såväl en bibliotekspolitik som en målsättning för det allmänna biblioteksväsendet.
Dock är det av största vikt att detta nya uppdrag för KB formuleras så att folkbibliotekens, från forskningsbiblioteken mycket skilda uppdrag, tydliggörs och får möjlighet att utvecklas. Det handlar något förenklat om tillgängligörande i kontrast till KBs bevarandeuppdrag, samt folkbibliotekens så kallade kulturuppgift, uppsökande arbete, ansvar för biblioteksservice till funktionshindrade, media på alla språk som talas i landet, verksamhet för barn och unga samt funktion som "medborgarkontor" och mötesplats. Allt detta tillsammans är folkbiblioteken unika uppdrag som måste lyftas fram och garanteras högsta prioritet. Det är just komplexiteten som är folkbibliotekens "affärside". Därtill kommer skolbiblioteken på alla utbildningsstadier, de bör väl åxå innefattas i detta nya nationella uppdrag.
Det är även lätt att instämma i Jan Ristarps kritik av kulturutredningens bleka byråkratiska menlöshet jämfört med utredningen Ny kulturpolitik från 1972,liksom slutsatsen att detta med att "motverka kommersialismens negativa verkningar" är viktigare än någonsin.
Mer fantasi, mindre byråkrati!
Ingrid Atlestam
tisdag 17 februari 2009
Växtvärk?
"Tillväxtverket och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser blir namnen på de två nya myndigheter som inrättas 1 april 2009. ... Tillväxtverket ska ha tyngdpunkt i genomförandet av åtgärder som främjar hållbar tillväxt i företag och nationell och regional konkurrenskraft.Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, ska vara regeringens stöd för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser."
Detta är inget aprilskämt och kommer inte från Grönköpings Veckoblad utan Nuteks webbplats.
Är det inte just växtvärk ekonomin drabbats av? Växtverk är något somliga får i tonåren, när tillväxten går extra fort. Sedan slutar människor klokt nog att skjuta i höjden och växer bara andligen. Tänk om Kulturutredningen kunde leda till samma utveckling för samhället. Då vore det grönt för framtiden.
Bankväsende för andlig tillväxt ska enligt bibliotekslagen finnas i varje kommun. Dags för lite krispaket till dom!
Ingrid Atlestam
Detta är inget aprilskämt och kommer inte från Grönköpings Veckoblad utan Nuteks webbplats.
Är det inte just växtvärk ekonomin drabbats av? Växtverk är något somliga får i tonåren, när tillväxten går extra fort. Sedan slutar människor klokt nog att skjuta i höjden och växer bara andligen. Tänk om Kulturutredningen kunde leda till samma utveckling för samhället. Då vore det grönt för framtiden.
Bankväsende för andlig tillväxt ska enligt bibliotekslagen finnas i varje kommun. Dags för lite krispaket till dom!
Ingrid Atlestam
lördag 14 februari 2009
Mot nya djärva mål?
Nästan niohundra sidor. Men vad ska det hela gå ut på, vad är det man ska åstadkomma? Den frågan riskerar att drunkna i allt reviromstöpande som kulturutredningen hotar eller lockar med. Det verkar som organiserandet är viktigare än frågan om vad det hela ska vara bra för. Formen skymmer innehållet, men det kan ju bero på att innehållet förefaller något diffust och illa formulerat.
Förslaget till nya kulturpolitiska mål:
Den nationella kulturpolitiken ska, med utgångspunkt i demokrati och yttrandefrihet, bidra till samhällets utveckling genom att främja öppna gemenskaper och arenor som är tillgängliga för var och en.
Den ska möjliggöra kommunikation mellan olika individer och grupper, skapa förutsättningar för kulturupplevelser och bildning samt verka för att alla ges möjlighet att fritt utveckla sina skapande förmågor.
Statliga myndigheter och institutioner ska, utifrån arten av sina uppgifter och ansvarsområden, arbeta för:
Att främja mångfald, kulturell pluralism och internationellt samspel
Att stödja konstnärligt skapande och ge plats för konstens förmåga att gestalta, bryta mönster och vidga det möjligas rum
Att kulturarvet bevaras, brukas och tolkas
Att kulturell kompetens och kreativitet används för att bidra till en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling
Att information och kunskaper görs tillgängliga och förmedlas.
Målen bör vara vägledande för offentlig kulturpolitik även utanför det statliga området.
Jaha, vad gör vi nu då? Hur skulle det påverka mitt dagliga arbete?
Lyckligtvis finns ett bör i sista meningen, så inget hindrar kommunen att bestämma sig för att hålla fast vid nuvarande mål eller skapa nya alldeles egna.
Ingrid Atlestam
Förslaget till nya kulturpolitiska mål:
Den nationella kulturpolitiken ska, med utgångspunkt i demokrati och yttrandefrihet, bidra till samhällets utveckling genom att främja öppna gemenskaper och arenor som är tillgängliga för var och en.
Den ska möjliggöra kommunikation mellan olika individer och grupper, skapa förutsättningar för kulturupplevelser och bildning samt verka för att alla ges möjlighet att fritt utveckla sina skapande förmågor.
Statliga myndigheter och institutioner ska, utifrån arten av sina uppgifter och ansvarsområden, arbeta för:
Att främja mångfald, kulturell pluralism och internationellt samspel
Att stödja konstnärligt skapande och ge plats för konstens förmåga att gestalta, bryta mönster och vidga det möjligas rum
Att kulturarvet bevaras, brukas och tolkas
Att kulturell kompetens och kreativitet används för att bidra till en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling
Att information och kunskaper görs tillgängliga och förmedlas.
Målen bör vara vägledande för offentlig kulturpolitik även utanför det statliga området.
Jaha, vad gör vi nu då? Hur skulle det påverka mitt dagliga arbete?
Lyckligtvis finns ett bör i sista meningen, så inget hindrar kommunen att bestämma sig för att hålla fast vid nuvarande mål eller skapa nya alldeles egna.
Ingrid Atlestam
fredag 13 februari 2009
En feg utredning
Man kan knappast beskylla den nya kulturutredningen för några nya djärva grepp (även om förespråkarna nog skulle hävda att så är fallet). Inriktningen på hårda organisatoriska frågeställningar tyder snarare på brist på fantasi (eller ekonomiska resurser). (Jämför gärna med mitt tidigare inlägg med rubriken
”omorganisation”, som jag snott från framlidne BiS-medarbetaren Birger Hallingström.)
Jag är inte säker på att alla folkbibliotek tycker det är så bra att hamna under Kungliga bibliotekets domvärjo. Man talar om att blanda äpplen med päron, och nu får folkbiblioteken känna på att frottera sig med de akademiska biblioteken på riktigt, i samma organisation. På lokal nivå (tänk t.ex. Härnösand) kan det nog fungera, men på riksnivå. Nja.
KB:s maktutövning blir allt större och större. Först var det Statens ljud- och bildarkiv man slogs ihop med, sedan detta, och det talas redan om att Riksarkivet och alla landets arkiv ska in under samma jätteorganisation. Om det gynnar demokratin återstår att se. Jag tror inte det.
Staten avhänder sig sitt ansvar för kulturpolitiken. Man överlåter den åt kommuner och landsting. Hur det fungerat vet vi. Ökad segregering, ökad uppdelning i rika och fattiga, ojämn och ojämlik standard. Det ökar säkert utvecklingen mot allt färre folkbibliotek, där filial efter filial försvinner. En rik skånsk kommun som Vellinge utanför Malmö skulle säkert inte ha något folkbibliotek alls (närheten till Malmö talar för det), om det inte var lagstiftat. Samma gäller kommuner som Täby och Lidingö.
Tidigare kunde fattiga kommuner söka statliga bidrag för biblioteksverksamhet av olika slag. I Stockholm finns den s.k. ”Robin Hood-skatten” som har samma syfte. De möjligheterna försvinner säkert nu. Den nya kulturutredningen gynnar kanske län som Västerbotten, där verksamheten är välutbyggd, men hur är det i de andra länen?
När staten inte längre tar sitt ansvar så måste någon annan göra det. Att tro att näringslivet skulle göra det är nog bara en from förhoppning. Så länge det finns en lagstiftning om gratis boklån (den principen vågade kulturutredningen inte rucka på) så kommer näringslivet inte att vara intresserat.
Mats Myrstener
”omorganisation”, som jag snott från framlidne BiS-medarbetaren Birger Hallingström.)
Jag är inte säker på att alla folkbibliotek tycker det är så bra att hamna under Kungliga bibliotekets domvärjo. Man talar om att blanda äpplen med päron, och nu får folkbiblioteken känna på att frottera sig med de akademiska biblioteken på riktigt, i samma organisation. På lokal nivå (tänk t.ex. Härnösand) kan det nog fungera, men på riksnivå. Nja.
KB:s maktutövning blir allt större och större. Först var det Statens ljud- och bildarkiv man slogs ihop med, sedan detta, och det talas redan om att Riksarkivet och alla landets arkiv ska in under samma jätteorganisation. Om det gynnar demokratin återstår att se. Jag tror inte det.
Staten avhänder sig sitt ansvar för kulturpolitiken. Man överlåter den åt kommuner och landsting. Hur det fungerat vet vi. Ökad segregering, ökad uppdelning i rika och fattiga, ojämn och ojämlik standard. Det ökar säkert utvecklingen mot allt färre folkbibliotek, där filial efter filial försvinner. En rik skånsk kommun som Vellinge utanför Malmö skulle säkert inte ha något folkbibliotek alls (närheten till Malmö talar för det), om det inte var lagstiftat. Samma gäller kommuner som Täby och Lidingö.
Tidigare kunde fattiga kommuner söka statliga bidrag för biblioteksverksamhet av olika slag. I Stockholm finns den s.k. ”Robin Hood-skatten” som har samma syfte. De möjligheterna försvinner säkert nu. Den nya kulturutredningen gynnar kanske län som Västerbotten, där verksamheten är välutbyggd, men hur är det i de andra länen?
När staten inte längre tar sitt ansvar så måste någon annan göra det. Att tro att näringslivet skulle göra det är nog bara en from förhoppning. Så länge det finns en lagstiftning om gratis boklån (den principen vågade kulturutredningen inte rucka på) så kommer näringslivet inte att vara intresserat.
Mats Myrstener
torsdag 12 februari 2009
Upp och hoppa!
"Men istället för resurser föreslås omorganiseringar: Upp och hoppa! Som att ordinera en patient med blodbrist att börja motionera."
Lars Ilshammar och Daniel Suhonen (Aftonbladets kultursida 12/2) apropå den idag framlagda Kulturutredningen. Läs inlägget:
http://www.aftonbladet.se/kultur/article4391882.ab
Lars Ilshammar och Daniel Suhonen (Aftonbladets kultursida 12/2) apropå den idag framlagda Kulturutredningen. Läs inlägget:
http://www.aftonbladet.se/kultur/article4391882.ab
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
