Nästan niohundra sidor. Men vad ska det hela gå ut på, vad är det man ska åstadkomma? Den frågan riskerar att drunkna i allt reviromstöpande som kulturutredningen hotar eller lockar med. Det verkar som organiserandet är viktigare än frågan om vad det hela ska vara bra för. Formen skymmer innehållet, men det kan ju bero på att innehållet förefaller något diffust och illa formulerat.
Förslaget till nya kulturpolitiska mål:
Den nationella kulturpolitiken ska, med utgångspunkt i demokrati och yttrandefrihet, bidra till samhällets utveckling genom att främja öppna gemenskaper och arenor som är tillgängliga för var och en.
Den ska möjliggöra kommunikation mellan olika individer och grupper, skapa förutsättningar för kulturupplevelser och bildning samt verka för att alla ges möjlighet att fritt utveckla sina skapande förmågor.
Statliga myndigheter och institutioner ska, utifrån arten av sina uppgifter och ansvarsområden, arbeta för:
Att främja mångfald, kulturell pluralism och internationellt samspel
Att stödja konstnärligt skapande och ge plats för konstens förmåga att gestalta, bryta mönster och vidga det möjligas rum
Att kulturarvet bevaras, brukas och tolkas
Att kulturell kompetens och kreativitet används för att bidra till en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling
Att information och kunskaper görs tillgängliga och förmedlas.
Målen bör vara vägledande för offentlig kulturpolitik även utanför det statliga området.
Jaha, vad gör vi nu då? Hur skulle det påverka mitt dagliga arbete?
Lyckligtvis finns ett bör i sista meningen, så inget hindrar kommunen att bestämma sig för att hålla fast vid nuvarande mål eller skapa nya alldeles egna.
Ingrid Atlestam
lördag 14 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar