Jag vill gärna deklarera att jag inte minns ett dugg från natten den 26 juni 1959 när Ingemar Johansson blev tungviktsvärldmästare i boxning. Förmodligen sov jag, jag var knapptfem år.
Vi noterade i söndagens morgontidning att även gamle OS-mästaren i brottning Viking Palm gått ur tiden. Han var polis liksom min morfar (som garanterat satt framför radioapparaten den där juninatten 1959, han döpte sin son till Harry efter boxaren Harry Persson). Varför döps förresten inga barn längre till Viking, eller Svea och Göta för den delen? Är namnen så belastade av Sverigedemokraterna?
Såg också att tennisprofilen Rafael Nadal faktiskt läser böcker på sin fritid. Hans motståndare Roger Federer å andra sidan, kan spela piano. Alltid något.
För det finns faktiskt människor som aldrig läst en bok (eller spelat piano) i hela sitt liv, och ända är lyckliga och glada (fast vi bibliotekarier vill ju inte gärna tro att så är fallet). (Och fotbollsspelaren Tomas Brolins replik på frågan är ju klassisk: "Nä så tokig blir jag aldrig!".) Olof Lagercrantz har berättat om en gammal fiskare på Åland han träffade, som var en stor filosof och människokännare, men som aldrig läst en enda bok. Huvudpersonen i filmen "Maggie vaknar på balkongen" har bara en bok i bokhyllan: Lagboken. Och för en arbetslös invandrare från Kenya är det en nog så viktig bok att läsa när man kommer till Sverige. Följaktligen bör den också finnas på alla folkbibliotek, stora som små. Eller hur?
Mats Myrstener
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar