måndag 6 juni 2011
Juholt kritiserar Nacka-entreprenad
"Juholt var mycket kritisk mot de som hävdar att politiken inte ska lägga sig i utan vill överlåta allt mer till marknaden.
– Det reducerar oss till kunder på en marknad i stället för
medborgare. Senaste exemplet på nyliberal idéfattigdom är att man i Nacka vill sälja ut biblioteken. Det är fel tänkt! I stället ska vi ha en social investeringspolitik, där vi investerar i varandra, tar vara på varandra, satsar på skolan och ser livslångt lärande som en självklarhet."
http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Arbetarekommuner/Nacka/Vart-parti1/Hakan-Juholt-lockade-fram-solen-pa-Nyckelviksdagen/
(uppsnappat på Biblist från kollega Jan Sczepanski)
fredag 6 maj 2011
Egendom är stöld
Insändaren berömde också kolumnisten Kajsa Ekis Ekman, som den 28/4 skrev om SOS Alarm, bara det senaste exemplet på vad nedskärningarna gör med stressad och övertidsarbetande personal (som i det här fallet drar sig för att skicka ut en ambulans i onödan).
Den 17/3 skrev Ekman en kolumn, där hon sålde borgarrådet Regina Kevius antika badkar på Blocket för tre kronor! (Se tidigare blogginlägg.) Kevius vill hyra ut Stockholms simhallar på entreprenad, återigen utan att fråga stockholmarna vad dom tycker, så den stölden var kanske motiverad.
Egendom är stöld sa anarkisten Pierre Joseph Proudhon redan 1840. Det belackarna kallar "kollektivism" och "gemensamt ägande" var utbrett i Sverige fram till 1980-talet, då den ekonomiska krisen fick stat och kommuner att dra åt svångremmen. Något hände också med hela mentaliteten i samhället, osäkert vad.
Men ett samhälle som inte tar hand om sina svaga, gamla och sjuka är ett dåligt samhälle. Jag hoppas Håkan Juholt drar i de trådarna i nästa valkampanj. Solidaritet, kallas det visst. Reinfeldt lär få svårigheter med det ordet.
Mats Myrstener
Kajsa Ekis Ekmans City-krönikor kan läsas som pdf. Den 17/2 skrev hon om biblioteken i Nacka:
http://city.se/pdf/
måndag 14 mars 2011
Debatt på Bibliotek Nacka Forum. Om upphandling av drift av folkbiblioteken
onsdag 9 mars 2011
Bibliotek på entreprenad – igen
BiS gjorde 2007, då frågan förra gången var aktuell i debatten, en sammanställning av bibliotek med alternativa driftsformer (se BiS hemsida www.foreningenbis.org). Nitton bibliotek drevs då på entreprenad i olika former, de flesta av föreningar för att de små biblioteken annars hotades av nedläggning. Några mera regelrätta entreprenader fanns också i Västerås (Tillberga) och Hällefors, och Linghems bibliotek i Linköping var ett väldokumenterat men förvånansvärt okänt exempel, som faktiskt pågick i tio år.
Svensk Biblioteksförening har nyligen publicerat en rapport om bibliotek på entreprenad. Där åberopas BiS kartläggning och SB har gjort en viss uppföljning genom att ringa de flesta länsbiblioteken. SB drar slutsatsen att läget troligen är i stort sett detsamma som 2007 men resultatet är dock inte så säkert att SB vill redovisa det. Det är förvånande och beklagligt att SB med sina stora resurser inte har tagit tillfället i akt att göra en ny ordentlig kartläggning av nuläget och redovisa den och vilka planer som finns i kommunerna! En sådan skulle dokumentera utvecklingen och ge den aktuella debatten ett säkrare faktaunderlag.
I dagens debatt framförs ofta att det inte spelar någon roll om biblioteken drivs av privata entreprenörer på kommunalt uppdrag eller av kommunen själv och det är en uppfattning som stöds av författarna till SB:s rapport och av DIK (enligt artikel i Svenska Dagbladet 2010-12-21). Ofta görs jämförelser med skolan och vården, där privat drift blir allt vanligare, och frågan ställs varför biblioteken skulle vara så speciella, att de skulle särbehandlas i denna samhällspolitiska utveckling.
I BiS har vi alltid varit emot folkbibliotek på entreprenad därför att vi ser flera sakliga skäl till att biblioteken ska vara kvar i kommunal drift:
- De offentliga biblioteken bildar ett nätverk som de med andra driftsformer ställer sig utanför. Det finns ingen skyldighet för andra bibliotek att samverka med de offentligt drivna. Redan för hundra år sedan talade man om ”det svenska sambiblioteket”, vilket innebar (och innebär) att forsknings- och folkbibliotek genom att fördela ansvar och arbete mellan sig kan erbjuda bästa möjliga verksamhet och utnyttja resurserna på bästa sätt. Bibliotekens samverkan är nödvändig utifrån ett demokratiskt perspektiv. Den ger alla samma tillgång till biblioteksresurserna och människor som bor i mindre tättbefolkade områden och distansstuderande är exempelvis grupper som har stor nytta av samarbetet. Intern konkurrens mellan biblioteken i kommunerna försvårar ett sådant samarbete. Alla vill hålla på sitt och sina medier.
- Folkbiblioteken har en stor uppgift utöver att låna ut medier, hjälpa till med informationssökning och fungera som en mötesplats i samhället. Den mycket viktiga uppgiften innebär att bistå personer med läshinder av olika slag, inte minst språkliga, både med medier och praktisk hjälp. Det är en verksamhet som fordrar specialkunskaper men som inte genererar några höga utlåningssiffror och inte heller alltid högre besökssiffror, de två variabler som oftast används för att mäta bibliotekens verksamhet. Det finns i stort sett inga utprövade utvärderingsmetoder för bibliotek. Regionbibliotek Stockholm konstaterar i en ny rapport, Mäta och väga, att man måste använda flera mått och att ett utvecklingsarbete är nödvändigt när det gäller bibliotek och utvärdering/statistik. Personalen svarar exempelvis på kvalificerade frågor, vilket nyligen bekräftades i en studie av Bibliotek Forum Nacka, men detta ger inte utslag i det ersättningssystem som biblioteken i Nacka finansieras med och som nu sprids till fler kommuner.
- Personalen på de offentliga biblioteken har rätt att kritisera verksamheten exempelvis i massmedia. I privata företag gäller andra regler, ofta med krav på absolut lojalitet. I en samhällssituation där dessa frågor är högaktuella och där kraven på öppenhet, transparens och yttrandefrihet framförs med kraft borde detta faktum vara ett viktigt argument för att behålla biblioteken i kommunal drift!
2011-03-09
onsdag 2 mars 2011
Slut upp mot privatiseringarna i Nacka
onsdag 22 december 2010
Tänk efter - före!

För det viktigaste på resan, som kan bli överraskande lång, glömde ministern förstås: en bok att läsa.
SJ är kanske det värsta exemplet på hur det går när verksamheten läggs ut på entreprenad. Men sen har vi sjukvården, skolan, barnomsorgen, åldringsvården, apoteken, lokaltrafiken, osv.
Ett av problemen (förutom att verksamheten kommer-
sialiseras för att gå med vinst, för du vet inte om företaget/entreprenören i morgon är ett riskkapitalbolag i Ryssland) är att den missnöjde "kunden" (så heter det ju numera) inte kan utkräva något ansvar för begångna fel.
Typexemplet är förstås järnvägen där alla skyller på alla. Men även barnomsorgen, t.ex. ett fall i Täby där ett barn på privata Pysslingen fick brännskador. Företaget skyllde direkt på kommunens VVS-installatör, som skyllde tillbaka, osv.
(Anställda i privata företag har inte heller någon reell möjlighet att gå ut och kritisera den egna verksamheten. Trots att detta är en facklig rättighet. En grundskott mot demokratin således.)
Fortfarande skyddas folkbiblioteken av att utlån inte kan avgiftsbeläggas, men hur länge till? Och alla andra tjänster kan ju faktiskt avgiftsbeläggas i stället. Hur det går i Nacka vet vi ju inte, men utvecklingen är inte positiv. Jag vet inget exempel där verksamheten blivit bättre av att läggas ut på entreprenad. Billigare kanske, men bättre? OK att vårdköerna minskat inom landstinget, men nu är avdelningarna överfulla långt ut i korridorerna, och personal- och patientsäkerheten hotad.
Nej, offentlig verksamhet blir inte bättre för att den läggs ut på entreprenad, eller för att man sparar in på personal. Risken att den tunnas ut och på sikt försämras för att tillslut helt försvinna är däremot uppenbar. Det känns snarare som ett oroväckande steg tillbaka, till 1800-talets föreningsbibliotek, före kommunaliseringen av folkbiblioteken. Framtiden var nog bättre - förr.
Mats Myrstener
måndag 13 december 2010
Rabe ger Nacka en bredsida
http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kulturdebatt/nackas-utforsaljning-av-bibliotek-bara-borjan_5803971.svd
onsdag 8 december 2010
Bibliotek till salu
Nu kommer det besked som jag själv egentligen bara gått och väntat på. Nacka kommun lägger ut alla kommunens sex bibliotek på upphandling. Inget oväntat för dem som haft lite insyn i hur kommunen har arbetat senaste åren. Tydligen vill man gärna att personalen på biblioteken själva skall ta över verksamheten genom en så kallad avknoppning. Mig skulle det inte förvåna om Dieselverkstadens aktiebolag tog över skötseln över fler av biblioteken i kommunen. Kanske Svenska Boklån AB känner för ett nytt försök på den här marknaden?
Tobias Willstedt
lördag 2 oktober 2010
Avknoppningar var olagliga
Det gäller Vantörs hemtjänst, som såldes till två chefer, som endast behövde betala för några begagnade inventarier bestående av möbler och datorer.
Nio månader senare kunde cheferna kvittera ut en vinst på fyra miljoner efter skatt. Att standarden på äldreomsorgen sjunkit lika snabbt (inte bara pgr av privatiseringar) har vi kunnat konstatera i flera uppmärksammade TV-program på sistone. Nu hoppas jag att Janne Josefsson även tar upp utförsäljningen av allmännyttan i Stockholm. T.ex. säljs en hyresrätt värd fyra miljoner i innerstan till lägenhetsinnehavaren för hälften av marknadsvärdet. En nätt vinst på två miljoner alltså (och svår att stå emot naturligtvis).
En upprörd insändare i dagens DN har rubriken "Nu har Sverige blivit ett två-tredjedelssamhälle". "Reella satsningar på den utsatta tredjedelen av samhället kommer att utebli, och den kommer sannolikt att få det allt sämre. Speciellt gäller det de allra fattigaste."
Vi kommer säkert att få se utfall mot de icke-kommersiella folkbiblioteken under de kommande fyra åren också. Det är snart en av de sista bastionerna av helt kommunalägd samhällsnytta. Vi kan låta det ske utan kamp, dvs tiga och samtycka. Eller ta strid.
Mats Myrstener
söndag 12 september 2010
Rättsröta i landstingen

En notis i tidningen fick för ett tag sen blodet att koka på mig. En invandrarkvinna skickas under flera år mellan olika avdelningar på landstinget, tills man upptäcker att hon har en hjärntumör. Då är hennes syn så försämrad att den inte går att rädda.
Man gör förstås en ”Lex Maria”-anmälning som dock inte leder någon vart. Socialstyrelsen menar att landstinget i Östergötland nu åtgärdat felen. Patienten hade ”glömts bort”. Någon ersättning för "sveda och värk"(!) utgår inte. Och chefen för neurokirurgin vill ”inte kommentera ärendet”. Han ”har inte lust”.
Klagomålen mot de svenska landstingen ökar ständigt. Uppdrag Granskning uppmärksammade senast katastrofen inom åldrings- och demensvården. Den psykiatriska vården är sedan länge i praktiken nedlagd, och antalet psykologer och kuratorer inom skolan starkt nedskuret. Ett resultat av privatiseringar, bolagiseringar och sänka skatter. I Sörmland avslöjades precis att landstingspolitikerna där dessutom smörjt varandra med väl tilltagna bonusar. Och nedskärningarna fortsätter. Till råga på allt har ju landstingen också ansvar för länstrafiken!
Kanske dags att förstatliga landstingen också?
Bild: S:t Görans sjukhus i Stockholm, 1999 sålt till bolaget Capio AB (Wikipedia).
Mats Myrstener

torsdag 12 augusti 2010
Dummare än tåget?

torsdag 5 augusti 2010
Sluta privatisera!
Rubriken var anslående: Inte alla privatiseringar är av godo (eller ngt liknande). Sådant läser man t.o.m. i Svenska dagbladet numera!
Wong ondgör sig här över utförsäljningen av delar av Apoteket. Det har lett till sämre sortiment och svårigheter att få tag i vissa varor. Och i dagens Expressen skriver kolumnisten Cecilia Hagen att hon är så rädd för att åka tåg att hon numera har en hammare med sig på X2000, i händelse hon skulle bli instängd efter banan, i en plåtburk utan luftkonditionering. Själva hamnade vi i Osby där tåget fick stopp, i 2,5 timmar. Stackars SJ, den bolagiseringen har inte varit lyckad.
Idag är det väl bara folkbiblioteket och Systemet som inte riskerar att privatiseras. All annan verksamhet går ju i princip, i USA är det vanligt med privata fängelser, universitet, dagis och ålderdomshem, liksom privata vaktbolagsarmeer, som bl.a. sattes in i Irak. Socialvårdande verksamhet är dock knappast lönsam ("kunderna" har inga pengar) och folkbibliotek verkar inte heller gå att privatisera, pgr av nuvarande lagstiftning. Det ska vi nog vara glada för.
Frågan är hur det blir i framtiden? Dieselverkstadens bibliotek är ett exempel på entreprenad, och fler lär säkert följa. Det ser lite mörkt ut, om inga nya pengar skjuts till.
I Stockholm invigs snart Kulturhusets nya bibliotek i bottenplanet, klart inspirerat av experimenten i Malmö. Vi får se om det blir en succé. Det blir i så fall personalen som får ta itu med narkomaner och andra problem-
personer som går in på biblioteket från Sergels torg för att vila sig eller göra affärer. Låt hoppas att det finns permanent vaktpersonal i biblioteket, det kommer att behövas.
Mats Myrstener