Satsa på skolbiblioteken!

De nordiska länderna hade för bara trettio år sedan världens mest utvecklade och utnyttjade folkbibliotek. När man i USA talade om ”the missing three-quarter”, det vill säga de 75 procent av invånarna som inte nåddes av folkbibliotekens tjänster, talade man i Norden bekymrat om ”the missing quarter”.
Men mycket har hänt sedan 1980 när toppen nåddes, och vad gäller grundskolebiblioteken har situationen aldrig varit tillfredsställande. 1991 upphörde Skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna som tillsynsmyndigheter för grundskolorna, som sedan dess varit en helt kommunal angelägenhet. Skolministern då hette Göran Persson.
Har kommunerna skött sitt huvudmannaskap för skolorna och dess bibliotek? Det råder nog delade meningar om det. Bibliotekslagens paragraf fem talar bara vagt om ”lämpligt fördelade skolbibliotek” vad gäller grundskolan. 400 folkbibliotek har lagts ner de senaste tio åren, 450.000 elever (7 av 10 skolor) saknar bemannade skolbibliotek. En tredjedel av alla 15-åringar läser aldrig en bok utom när man tvingas till det i skolan, bokbussar läggs ner, arbetsplatsbibliotek likaså. Och barn lånar allt mindre böcker. Siffrorna kommer från en utredning av Svensk biblioteksförening och internetsidan
http://www.skolbibliotek.se/
http://www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/SkolbibliotekRapport.pdf
Ett skolbibliotek kan i princip se ut precis hur som helst. Ofta är det bara ett rum med lite böcker, uppställda på måfå som i bästa fall sköts av en skollärare på fritid. Inställningen att ”det där klarar väl vem som helst av” är märkligt långlivad.
Hur borde det vara då? Bibliotekslagen borde åtminstone innehålla en skrivning om en utbildad grundskolebibliotekarie på, säg tusen elever (det skulle innebära 450 nya tjänster bara på ”obemannade skolbibliotek”). Friskolor som vill starta skulle få visa på hur mycket pengar man tänker avsätta på bokinköp, och detta skulle sedan kontrolleras av Skolverket. Friskolorna saknar i stort sett helt befintliga skolbibliotek.
Sent ska syndaren vakna. För före jul meddelade plötsligt kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt att ett antal färska miljoner skulle satsas på skolbiblioteken i Stockholm. Men hur detta ska genomföras har vi inte fått veta. På 1990-talet var det vanligt att skolorna använde bokanslagen till att köpa datorer till eleverna. Inget ont i det. Men en dator till varje skolelev kan inte ersätta att man saknar skolbibliotek. Böckerna är en del i grundstenen för barns språkliga utveckling, och att skapa motsättningar mellan datorer och böcker tjänar inget syfte. Men man måste veta vad man talar om.
När Stockholms stadsbibliotek grundades 1928 placerades ofta filialerna i befintliga skolor. Det var ett snilledrag av skolborgarrådet Oscar Larsson, en kommunalpolitisk doldis i Stockholm, en skollärare från Göteborg som gjorde oändligt mycket för Stockholms kultur-, museum- och skolutbyggnad. Kombinationen folk-skolbibliotek i samma lokal är fortfarande oslagbar menar jag.
Stockholm och landet runtomkring har växt betydligt sedan 1970-talet, men på biblioteksfronten har mycket lite hänt. Vi kommer i framtiden att få betala dyrt om vi inte fortsätter utveckla våra folk- och skolbibliotek. Det är, om inte annat, ett hårt ekonomiskt argument!
Mats Myrstener