Folkomröstningen i Nya Zeeland om rätten för föräldrar att aga barn fick mig att ilskna till och skicka en lång insändare till den största tidningen NZ Heralds hemsida. Till vad nytta nu det kan göra? Men ilskan är ju handlingens moder.
Nya Zeeland är ett litet tragiskt exempel på ett land som var på väg mot samma håll som Sverige på 1970-talet med en stor skattefinansierad offentlig sektor. Ungefär samtidigt som i Storbritannien skedde en förändring mot mer nyliberalism och nykonservativa värden. Nya Zeeland hade kommit lika långt som Sverige på vägen mot ett rättvist och jämlikt välfärdssamhälle. Men det var då det.
Mot de mörka krafter som nu vill återinföra medeltida tänkesätt är det väl bara att hänvisa till det öppna och på neutral grund upprättade biblioteket. Var, om inte där, kan man hitta kunskapens nycklar?
Den svenska lagen fyller trettio år i år. Det är unikt i världen.
Mats Myrstener
söndag 9 augusti 2009
Nya Zeeland röstar om barnaga
Etiketter:
barnaga,
Nya Zeeland,
offentlig sektor,
välfärdssamhället
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar