Litteraturen är själens immunförsvar

"Under påsken har Påskupproret mot utförsäkringarna haft en rad manifestationer över hela landet. En påfallande stor del av initiativtagarna var författare: Maria Küchen, Åke Edwardson, Anne-Marie Berglund, Cecilia Persson, Jörgen Lind, Emil Boss, Elisabeth Hjorth, Hanna Hallgren, Pamela Jaskowiak, Ghayat Almadhoun, Åsa Maria Kraft och många fler.
Gemensamt för dem är att de tar sin roll som författare och intellektuella på allvar. Det behövs mer än någonsin i en tid när den rena underhållningen blir en allt större del av litteraturklimatet.
Man får inte glömma att riktig litteratur gör skillnad. Det farligaste som kan hända litteraturen är om den förvandlas till enbart förströelse."
Annina Rabe i dagens SvD.

När Fantomen springer står blixten stilla

Den vandrande vålnadens skapare Lee Falk fyller 100 år, och djungel-
hjälten honoreras av Sverker Lenas i Dagens Nyheter idag.
Själv tillhör jag de pojkar (50+) som vuxit upp med den blixtsnabbe skurkjagaren, och som fortfarande följer högst densamme i SvD. Just nu tror han att Diana är död, och har istället attraherats av en annan kvinna. Lite andra problem, och kanske svårare än att skjuta pirater och dra skurkar inför rätta. Numera en modern man som tar ut föräldraledighet, med en heltidsarbetande fru, och som grunnar över om t.o.m. hans dotter ska efterträda honom som den 22:e Fantomen. O tider, o seder, skulle en gammal Fantomenläsare kanske sagt?
Mats Myrstener

Kom till Botkyrka internationella bokmässa

Pippi i Pakistan

Om Pippi i Pakistan läser jag i Situation Stockholm (nr 163). Det är Din Sial Chaudry som ledsnade på prinsar och prinsessor och bestämde sig för att översätta Pippi till urdu.
- Fast ibland blir det lite konstigt, säger han. Som när Pippi utbrister hur glad hon blir när solen skiner. Då får jag skriva en förklarande not om det svenska vädret.
Mats Myrstener

Läs senaste blogginlägget om aktuella böcker

t.ex. på www.bokbloggen.com

Kristian Lundberg tänker högt

... i dagens Svenska dagblad. T.ex. om att han när han vill fly verkligheten ser på dvd-filmer och läser kärleks-
romaner med garanterat lyckligt slut. Apropå ett tidigare blogginlägg alltså. Själv skulle jag gärna läsa en morgontidning med bara goda nyheter, åtminstone något mer positivt vinklade än dagens misärjournalistik.
Jag studsar också något, men ler sen igenkännande vid följande utfall:
"Ända sedan jag var liten har jag fyllts av en längtan så fort jag hör kyrkklockor. Kyrkan representerar en förtröstan bortom allt rimligt hopp. När allt annat är försent framhärdar församlingen i det som är kärlek och nåd."
Ett fint påskbudskap eller hur? Till det förslagsvis musik av Johann Sebastian Bach eller Antonio Vivaldi, vad som helst, eller varför inte Arvo Pärts "In memoriam Benjamin Britten" för stråkar och rörklocka. Kyrkklockor är ständigt närvarande i estländaren Pärts musik.
Klockor som tröstar, men också varnar, när miljöklockan slår på kvart i tolv.
Mats Myrstener

Dåligt kulturutbud i Lund?

Bara 4 av 10 Lundabor är nöjda med kulturutbudet i staden, enligt en undersökning baserad på 1000 respondenter, en s.k. medborgarundersökning som presenterades i Sveriges Radios Kulturnytt. Vore intressant att se en liknande undersökning om Lundabornas åsikter om folkbibliotekets utbud i Lund.
Mats Myrstener

Inte blott Sverige svenska bibliotek har

Plötsligt riktas kritiska blickar mot Finland och valresultatet där, man förfasar sig över Sannfinländarnas framgång och i OBS häromdagen fick recensenten den nu aktuella, men tyvärr snart avslutade, utställningen Vardagens hjältar på Ateneum i Helsingfors att bli smått rasistisk i skenet av valutgången - så galet kan det bli då man yrvaket upptäcker den östra grannen.
Varför inte hålla sig lite mer orienterad om t ex vad som händer i den finska biblioteksverkligheten, följ bibliotek.fi, gilla den på Facebook, alla skriver på svenska! De följer bisbloggen och håller sig väl informerade om den Svenska biblioteksverkligheten, varför har vi oftast inte vanan att lära av allt spännande som händer i de finska biblioteken? Bara att det finns en sådan webbplats som bibliotek.fi är fantastiskt och efterföljansvärt!

Ingrid Atlestam

Glad påsk!

önskas alla läsare av tidskriften och bloggen,
besökare på BiS-hemsidan mm.

av bloggredaktionen.

Snålblåst i Stockholms kulturförvaltning

Stockholms kulturborgarråd, som jag faktiskt mötte på gatan häromdagen, har ett nytt förslag i bakfickan enligt dagens SvD: en "tekniskt avancerad ljusfestival".
Konstmuseet Liljevalchs chef Mårten Castenfors menar att det blir för dyrt, och föreslår istället den billiga och mer ekologiska "stearinljusnatten", med 400 dansare i novembermörkret vid snart rivna Slussen.
Beslut tas idag. "Skrivelsen [från kulturborgarrådet] låter ana svår ekonomisk snålblåst i Stockholms kultur-
förvaltning", enligt SvD.
Jag tror jag skrivit om detta på bloggen förut? Kan det ha något att göra med att alliansen i stadshuset vill sänka skatten igen?
Mats Myrstener

Vad händer i Umeå?

Författaren Stig Larsson är på krigsstigen. Hans gamla hemstad Umeå har inte bjudit in honom till kulturhuvudstadsåret 2014.
Jag glömmer aldrig när jag förväntansfullt åkte till Farsta bibliotek för att höra Larsson läsa ur en av sina legendariska 1980-talsböcker. Publiken, som mest bestod av kvinnor, rodnade inte ens när Larsson vällustigt läste om hur bokens hjälte piskade och knullade sin socialsekreterare på hennes kontor. Han avslutade den detaljerade beskrivningen med att mysande tända en cigarrett och blåsa ut röken över den tysta och lydigt lyssnande publiken.
Filosofen Voltaire sa ju inte bara att "Ingen glömmer Maltas belägring" [1568, som alla minns] utan också att "jag håller inte med om dina åsikter, men jag är beredd att offra mitt liv för att du ska få ha dem". Därför blir jag nog också lite upprörd över de fega kommunpolitikerna i Umeå, som inte vågar bjuda upp en författare som bildade skola på 1980-talet och översatts till 25 språk.
"Var finns visionerna" undrar Umeås gamle kulturchef Bengt Lindström? Jo, visioner finns. för Umeå har fått äran att bli EU:s kulturhuvudstad 2014, och då ska det fantastiska biblioteket flyttas ner till det nya kulturhuset vid älven. Varför, frågar jag mig?
Då måste också delar av det gamla stadshotellet (k-märkt) rivas. (Umeå ska nämligen sättas på kartan, som Norrlands kultur- och kommersiella centrum nr 1.) Det oroar inte länsantikvarien, som inte tycker att man (enligt SvD) "kan peta i små kulturdelikatesser". "Tyvärr så blir det vissa offer". Dessutom är det "väldigt bråttom".
Det där sista tycker jag mig ha hört förut, var det inte från Malmö (se tidigare blogginlägg). Ändå är jag lite dubbel inför denna alldeles för tydliga demonstration av konflikten mellan "tradition" och "förnyelse". I Stockholm hördes nämligen samma beklagande över att gamla k-märkta hus skulle rivas. Därför blev det inget nytt stadsbibliotek. Fast den egentliga orsaken naturligtvis var ekonomisk.
Däremot tänker politikerna i Umeå satsa helhjärtat på Stigs namne "Stieg Larsson". Surprise, surprise!
Mats Myrstener
(foto: Ulla Montan, Bonniers)

Ingen vill översätta Gyrdir

Inget svenskt förlag har visat något intresse av att översätta islänningen Gyrdir Eliassons Bland träden, som fick Nordiska rådets litteraturpris.
Jonas Axelsson på Bonniers tycker att det är "hur sorgligt som helst", och det får vi väl hålla med om?
Mats Myrstener
källa: SvD dags dato

Fy Finland!

Det finska protestvalet har sänt kalla kårar efter de finska riksdagsmännens och -kvinnornas ryggar. Kanske borde de ägnat mer tid åt att vara i Finland och tala om demokrati och antirasism, än att spendera tid i Bryssel och förmera sina egna plånböcker?
Den som drar fördel är missnöjespolitikern Timo Soini. Finland kan nu få en migrationsminister (Jussi Halla-aho), en doktor i lingvistik som åtalats för hets mot folkgrupp och brott mot trosfriden. Han fick 15.000 personröster bara i Helsingfors. Vad är det som händer i Finland egentligen?
Månntro om den berömda finska PISA-skolan är bättre på att ta upp ämnen som demokrati, folkrätt och religionsfrihet, än de bekväma och konflikträdda finska riksdagspolitikerna i sina Armanikostymer och pälsboa?
Mats Myrstener

50 år sen Vasa bärgades

På söndag är det 50 år sedan regalskeppet Vasa, Stockholms och kanske Sveriges största och mest besökta museiföremål, bärgades. Den som stod bakom bärgningen, marinteknikern Anders Franzén, sa vid tillfället, citerad i SvD, något som jag tänkte ta med mig till bissalongen 11/5:
"Jag tyckte att det förgångna var ett jäkla nys. Hade ännu inte lärt mig att det tekniska framåtskridandet bygger på en fast grund av traditioner."
Mats Myrstener

Skriv ditt inlägg på bisbloggen

Vill du själv skriva ett inlägg på bisbloggen? Skicka det till våra bloggredaktörer:
mats.myrstener@gmail.com
ingrid.atlestam@gmail.com

Finland går till val, och Donner kandiderar mot rasismen

"Jag kandiderar för att bekämpa den finska rasismen" säger 77-årige mångsysslaren och politikern Jörn Donner i en debattartikel på svt.se.
Artikeln som provocerar det högerpopulistiska partiet "Sannfinländarna" har redan fått 119 kommentarer på sidan.

Tranströmer fyller åttio

Den svenska poesins nestor, Tomas Tranströmer - ständigt omdiskuterad som Nobelpriskandidat, och hade han bara inte varit svensk så ... - fyllde i fredags 80.
Med 15 relativt små diktsamlingar bakom sig, den senaste Den stora gåtan 2004 räknas Tranströmer idag som den främste svenske lyrikern, inte bara i kraft av ålder och visdom. Hela dagen läste man ur Tranströmers dikter i P1, vilket går att återuppleva på nätet.
Mats Myrstener

Nationalbiblioteket i Valetta

Jag hade tänkt rapportera från folkbiblioteken på Malta, men några dagars lillsemester räckte bara till att besöka ärevördiga National Library of Malta, som grundades 1555 av stormästaren Claude de la Sengle, en av de riddare som försvarade ön mot ottomanernas stora angrepp och belägring tio år senare.

Men varken Suleyman den store eller Adolf Hitler lyckades erövra den befästa staden, trots ihärdigt bombardemang, och det var bara Napoleons armé som 1798 lyckades inta Valetta, som uppgavs utan strid, varvid ordensriddarna lämnade Malta för gott.

Nationalbiblioteket sägs innehålla hela 25 inkunabler, men den syn som mötte oss i den stora läsesalen var väl inte överdrivet munter. Mycket få besökare och de gamla böckerna verkade knappast må väl i den fuktiga och bokdammiga luften.

Det kommunala huvudbiblioteket ligger utanför centrum, i förstaden Floriana, och en av filialerna låg bara femtio meter från vårt hotell i Sliema, men det upptäckte vi först när vi kom hem till Sverige. Men nästan varje by har en liten filial, med exotiska namn som Birzebuggia, Birkirkara, Dingli, Gharb, Kirkop, och Marsaxlokk. Folkbiblioteken byggdes ut under den engelska tiden på Malta, 1800-1964. Det engelska arvet syns nu mest på att väldigt många turister är britter, varav många bosatt sig på ön efter pensioneringen.

Och bara för att visa att vi var där... (lilla bilden t.h. är från huvudbiblioteket på den lilla nordön Gozo. Bredvid Gozo ligger den obebodda, ännu mindre ön Comino, som faktiskt fått ge namn åt en hel planet i Star Wars. Inte illa.)

Mats Myrstener

(Roligaste meningen i bibliotekets regulations: "The visitor is expected to treat the staff with courtesy." Det borde kanske påpekas i svenska bibliotek också?)

Borg fortsätter skattesänka, i Stockholm fattas 85.000 bostäder

Finansminister Anders Borg fortsätter sänka skatterna. Jag blir så glad för jag bor i en stor bostadsrätt (som vi köpt för halva värdet) i Stockholms innerstad, med en av landets lägsta kommunalskatter.

Men alla de bostadslösa i Stockholm har mindre anledning att glädjas. I Stockholm saknas idag 85.000 lägenheter läser jag i dagens Metro. Borg medger bekymrat att vi nog "borde göra något åt bostadsstuationen i Stockholm".

Stockholms handelskammare föreslår som åtgärd att sänka reavinstskatten vid försäljning av bostäder. Då blir jag och min hustru förstås ännu gladare och får ännu mer över i plånboken. För nu när barnen snart är utflugna börjar vi nästan fundera på att flytta till något lite mindre.

I de mörkblå kommunerna norr om Stockholm, där de riktigt rika och osolidariska bor, byggs överhuvud taget nästan ingenting alls. Det är en "positiv ekonomisk utveckling" säger Borg och småler och ger de rika i Danderyd ännu lägre skatter. Positivismen gäller förstås bara de som har arbete, är friska, och har en hög och säker inkomst. Uteliggarna i Stockholm uppmanas därför se lite mer "positivt" på tillvaron. Det går ju så bra för Sverige.

(52 procent tycker i den senaste undersökningen att regeringen har hög trovärdighet. Det är en ganska dålig siffra trots allt. Och bara 28 procent stöder den borgerliga tanken att vi som har jobb ska arbeta tills vi är 69 år. Själv har jag inget emot det. Bara ryggen håller. Det är så tungt att lyfta biblioteksböcker varenda dag ;-)

Mats Myrstener

läs också inlägget "Återigen lönsamt vara vit välbärgad man" av talespersonerna för Feministiskt intiativ

http://youtu.be/PcpUoIlI6_0 Youtubeklipp där AB förklarar varför det går så bra för Sverige.

Läst i BBL

Läser i senaste BBL, som blivit riktigt bra de senaste åren. T.ex. om reorganiserade Malmö stadsbibliotek, där ledningen verkat ha tagit personalens oro på allvar. Chefen Elsebeth Tank erkänner att hon nog gått "för fort fram". Men hon erkänner också att "det var därför hon blev anlitad för uppdraget".
"Tempot har betydelse" fortsätter hon. Vi måste ha "en viss dynamik och en god förändringstakt." Hon nämner bibliotekets "kapacitetsutvecklingsprojekt", som innebär att "vi blir bättre på att anpassa oss till den dynamiska och föränderliga verklighet som biblioteket idag befinner sig i."
Att "förändra" verkar alltså närmast ha blivit ett självändamål. Bättre kan det väl inte sägas: den moderna världens förhållande till tradition och stabilitet är ambivalent, till det som Horkheimer och Adorno kallar det modernas förtrollande och lockande "sirensång".
Kritiken: den har inte varit verklighetsanknuten, menar Tank, utan "mer baserad på mytologi". Apropå Odysseus bunden vid masten, alltså. (Jag referear alltså till Odysséen av Homeros, en av världens mest spännande och mest lästa böcker.)
Samtidigt erkänner projektledaren Åse Lugnér att man i Malmö vill jobba uppsökande för barn. Gå ut, söka upp föreningar, visa vad man har att erbjuda. Jobba med språket och med barnlitteraturen.
Det låter ju bra. Men varför gäller detta inte den vuxna publiken? Har inte den lika stort behov av att "jobba med språket och med litteraturen"? Och bistro-tanken i Malmö stadsbibliotek har man inte övergivit, säger Elsebeth Tank. (Som om det inte fanns nog med caféer i stan.) Bara "saktat ner på farten lite".
Man undrar varför det är så bråttom?
Mats Myrstener

Det är inne att klä sig som bibliotekarie

Åtminstone om man får tro Metros modeskribent Marcella Mravec. Att klä sig som en "bibliotekarie" och samtidigt vara en modemedveten fashionista är plötsligt helt inne.
Runda glasögon, vadlånga kjolar, och stickade kulturkoftor är helt korrekt i år, skriver hon. "Lika rätt på kontoret som på trendiga barer".
Samtidigt får man också klä sig som karriär-powerkvinna, med vadderade axlar, vassa klackar och klassisk pennkjol. American gigolo-stilen är inne för oss manliga bibliotekarier i år (se bilden), med uppknäppt skjorta och hårigt bröst, helst också med Richard Geres dimmigt kisande blick. Dubbelknäppt kavaj går också bra.
Men vill man vara mer slapp, så är jeansmodet aldrig fel. T.o.m. en mörk jeanskjorta med slips till.
Själv köpte jag dock nyss en trenchcoat, en exakt likadan som jag alltid burit, vår som höst, och två svarta denimjeans, som jag växlar mellan, till manchesterkavaj eller tweedkavaj. Är man nu en gång en modeklocka som stannat på tolv, så är man ju inne åtminstone två gånger om dagen. Gott nog, eller hur?
Mats Myrstener

Apropå bästsäljare och kvinnor som läser

Stieg Larsson kan slänga sig i väggen, för enligt Wikipedia är William Shakespeare och Agatha Christie världens mest sålda författare. Idag intervjuas i Svenska dagbladet ett annat fenomen, romance-
författaren Nora Roberts, som på 25:e plats över de bäst sålda genom tiderna säljer ca 145 miljoner böcker om året.
Många har utkommit i långserien Harlequin, och en hel del finns också översatta av Bonniers. Därmed hamnar hon någonstans mellan det som förr kallades "fin" och mindre fin litteratur.
Andra storsäljare av romantikböcker är Barbara Cartland, Danielle Steel, Jackie Collins, Janet Dailey (som stämts för plagiat av Roberts) och spanjorskan Corin Tellado.
Roberts själv, som också skrivit under pseudonymerna JD Robb och Sarah Hardesty, skäms inte alls för att hon skriver för kvinnor om romantik och kärlek. Definitionen för en romantikbok av det lättsmälta slaget är en ramberättelse om två människor som blir kära i varandra, och är ett drama som alltid slutar lyckligt.
Hon ger läsaren en dos verklighetsflykt, en dos som kanske får vederbörande att stå ut i vårt genom-
materialistiska och kommersialiserade och antifemi-
nistiska samhälle. Nästan alla läsare av romantikböcker är kvinnor, det är en enorm läsekrets av både fattiga och rika, och de enda män som dyker upp på romantikbok-
handeln i Boonsboro där Roberts bor, är en man som skjutsat sin fru.
Det är knappast vad kritikerna kallar för "god litteratur", men den anses ha fått ett lyft med genrer som chic lit. Den romantiska berättelsen kan kombineras i det oändliga med kriminalhistorier, science fiction, historia, läkare och advokater eller ren fantasy.
På biblioteken har sedan länge genrer som chiclit och romance släppts in. Och väl är väl det. Nora Roberts senaste bok på svenska heter Förföljd av det förflutna. Måhända finns den redan på ditt bibliotek?
Sedan läser jag också att allt fler kvinnor numera väljer att leva ensamma med ett barn, som man fått genom t.ex. inseminering. Behövs de okultiverade oläsande männen över huvud taget kan man fråga sig? Svaret är inte längre ett självsäkert ja. Världen vore nog t.ex. betydligt bättre om den styrdes av kvinnor, tror jag. Kvinnor som läser böcker om kärlek och romantik, och inte bara följer den manliga normen.
Mats Myrstener

Surt inlägg nr 1: Veberödsbiblioteket utvärderat

Undrar vad den allvarlige Fröding på bilden skulle säga om det personallösa biblioteket i Veberöd. Svårt att säga, han dog ju redan 1911. Kanske skulle han glädjas i sin himmel? Eller förfasas när han söker i Lunds stadsbiblioteks katalog Bookdesire och slår in sitt eget namn och får tre titelförslag: Edelcrantz förbindelser av Malte Persson, Ers Majestäts olycklige Kurt (om Gustaf V:s älskare) av Lena Ebervall, och Gud räknar kvinnors tårar av Pia Degermark.
Nu är Veberödsfilialen i varje fall utvärderad, och för utvärderingen står företaget som sålt apparaturen till biblioteket, Axiell. I Danmark går försäljningen över förväntan, ca 50 bibliotek använder sig där av Axiells apparater för det "personallösa biblioteket".
Veberödsborna är nöjda meddelar man. 89 procent av de utfrågade (hur många har man frågat?) använder sig av biblioteket "utanför bemanningstiderna", dvs mellan ca kl 17-22 och på lördag efter kl 13, samt söndag (hemsidan). Man når inga nya låntagare, men de gamla är nöjda, och studenterna kan sitta och plugga i biblioteket på kvällarna. Besök och utlån har ökat, och konstigt vore väl annat.
Men varför har man inte öppet hela natten? Och varför har inte Veberöds alla uteliggare löst bibliotekskort? Bättre värmestuga borde väl inte finnas? Kan det bero på att Veberöd är en relativt välmående del av Lund, där uteliggare icke göre sig besvär? Något för Täby-Fredrik och Lidingö-Håkan att ta efter alltså. Kan tro att de redan räknar på vad man skulle kunna spara på personal-
utgifterna.
Och Axiell gör sig en god affär. Biblioteket har blivit en "omtyckt mötesplats" menar filialföreståndaren Kristina Vince. Och bibliotekschefen i Lund tror att detta är ett vinnande koncept, "som kommer allt mer". Men det är inte för att spara på personal menar hon, utan för att göra biblioteket mer tillgängligt. (För dom som redan går på biblioteket alltså.)
Ursäkta mig, men låter det inte som "gårdagens bibliotek"? Jag skulle tro att för trettio år sedan hade biblioteket både kvälls- och helgöppet, med personal. Men det är klart, ska skatten sänkas så ska den, det har ju Fredrik rätt i. Ett personallöst skolbibliotek på kvällen låter rätt läskigt. Det är bara Hipp-hipps bibliotekszombie eller en Ajvide Lindqvist-vampyr som saknas.
I nästa inlägg ska jag därför kommentera de nya och hottare trenderna på biblioteksområdet, direkt från storstan. Håll tillgodo Fröding! Ers Majestäts olycklige Kurt!
Mats Myrstener

Om nya trender i biblioteksvärlden (OBS ironi!)

På vägen hem från jobbet ser jag en artikel i Aftonbladet om en ny trend. "Nu kan du fixa en helt ny garderob, på klädbiblioteket".
Klädbiblioteken sprider sig runt Sverige läser jag. Umeå, Malmö, Göteborg, Uppsala. Man lånar sina kläder - och lämnar tillbaka dom, precis som man gjorde med böcker förr i tiden.
Idén är ju god - en protest mot miljöovänlig mass-
konsumtion. Först fanns ett i Kulturhuset i Stockholm, om det ingick i nya trendiga "Bibliotek plattan" vet jag inte, det får jag undersöka snart.
Idag ligger det nya biblioteket i förorten Midsommar-
kransen, drivs av företaget Lånegarderoben, och har en utlånestatistik på ca 450 plagg i månaden.
Vilken fantastisk idé tänker jag. Vakna Inga Lundén och Madeleine Sjöstedt! Idag kan man låna leksaker på biblioteket i förmögna Hammarby sjöstad (varför just där kan man fråga sig?). I morgon kanske man kan låna en säng på biblioteket, om man lessnat på sin gamla, eller en hel bordsservis. Något antikt kanske? Eller en bokhylla som man får skruva ihop själv, sponsrad av Ikea?
Bibliotekskonceptet sprider sig alltså, det kanske vi ska vara stolta över. Men det var länge sedan bibliotek handlade om böcker. Ordet är f.ö. grekiska och betyder just "rum för böcker". Men det var då det. I framtiden kanske man kan låna allt på biblioteket , utom just böcker?
Hädiska tankar slår mig: förr lånade korvgubbarna i Stockholm också ut slipsar, på den tiden danslokalerna hade s.k. slipstvång. Och i en rolig teckning av Albert Engström från 1910 går Kolingen in på ett bibliotek i huvudstaden och ber att få låna en "motbok".
Konceptet är ju lysande. Går att använda till nästan allting eller hur? Men varför inte till just böcker?
Bild: man kan hyra både tält, stolar, bord, klädhängare och toaletter från partajservice.se. Livet é en fest, håll med om det. Så varför ska man ha tråkigt och bara läsa böcker?
Mats Myrstener

Om biblioteket i Bagis och bostadsrättsannonserna i dagens tidning

Jag är lite av en nyhetsnarkoman. Hela veckan ser jag fram mot lördagsmorgonen, min heliga stund när jag i lugn och ro kan läsa två dagstidningar till frukost, Svenskan och DN.
Nu är ju nyheter ofta ganska dystra men i morse upptäckte min dotter Pella faktiskt en positiv i Svenska Dagbladets Magasinet. Där kan man läsa om varför poeten Jenny Wrangborg trivs så bra i Stockholmsförorten Bagarmossen. Hon tipsar också om sina favoritställen, och efter Nackareservatet nämner hon förstås biblioteket i ”Bagis”. Hon säger att ”Det är som mitt kontor”, där kan hon sitta och jobba.
Förutom att vara poet är Jenny också kallskänka och arbetar extra i köket på en förskola i Hammarby sjöstad. Hon tycker att köksjobbet ”ger näring åt dikterna”.
Jag jobbade själv en period efter gymnasiet i köket på Grand Hotel i Stockholm i slutet av 70-talet och det blev verkligen ett av ”mina universitet” för att citera Maxim Gorkij, men det var då det. Nu vet vi att möjligheterna för många unga idag att skaffa ett eget boende är tuffa om man inte har ett kapital att luta sig mot.
Jenny har bott på ett flertal adresser i Stockholm och hoppas att kunna stanna i Bagarmossen där hon menar att hennes vänner och en bra blandning av människor finns. När jag sedan bläddrar vidare i tidningen och ser de vanliga bostadsrättsannonserna skuggas min optimism åter.
Här utannonseras en klassisk familjevåning med 6 rum på Östermalm, ”attraktivt läge”, utropspris 12.9 miljoner. Vem har råd tänker jag…?
Men det är kanske bara att bita i gräset och konstatera att den tid vi lever i ser ut så här, historien den upprepar sig igen och igen, för fattig som för rik.
Annsofi Lindberg

Norrländskt kulturmagasin fyller 30

Provins : norrländsk litterär tidskrift, fyller trettio aktningsvärda år. Det nya numret har en klar kvinnlig övervikt, här presenteras fyra pionjärer, Britt-Marie Eklund, Eva Neander, Elsa Forsgren och Stina Aronson, och dessutom fyra debutanter varav tre är kvinnor: Elin Ruuth, Hanna Hindriks, Moa Frygell, samt Pär Hansson. Den nye redaktören heter Erik Jonsson.
Här annonseras också en novelltävling, och inbjuds till Littfest 17-19 mars i Umeå. Man finns numera också på nätet, adressen www.eprovins.se.
BiS önskar kollegan hjärtliga gratulationer!