Ur dagens Aftonblad saxar vi följande notis:
"Patienter i London med diagnoser som ätstörningar, depressioner, stress och ångest kan komma att skickas hem utan recept och mediciner, men med en självhjälpsbok från biblioteket i stället.
Husläkarna i Westminster ska delta i ett projekt under sex månader där lämpliga patienter skickas till biblioteket med sitt "recept" i stället för till apoteket. En panel med experter har valt ut 21 titlar som behandlar självhjälp för alltifrån anorexi till depressioner, skriver Evening Standard."
Bibliotekarien som psykolog och terapeut alltså. (Och jag kommer osökt att tänka på ett av de första inlägg jag skrev på denna blogg, med titeln "Envar sin egen bibliotekarie".) Visst vill vi väl samarbeta med andra institutioner i kampen om nya låntagare nu när offentliga sektorn skärs ner - men var det det HÄR vi ville?
Mats Myrstener
PS 24/9 läser jag sedan i SvD att man i Helsingborg tänker pröva att läkarna skriver ut "kultur på recept". Nyheter sprids som bekant fort. Tanken är nog god, men att tro att en deprimerad arbetslös byggnadsarbetare ska bli bättre bara av att "gå på teater och sjunga i kör" är nog lite naivt. När man samtidigt skär ner i kulturens budget, och drar in bibliotekets böcker på vårdcentraler och daghem (det som tidigare kallades "boken-kommer") och de för många så viktiga bokbussarna. Det låter lite väl enkelt i mina öron. Och billigt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar