Goda och dåliga nyheter

"Svenskarna gillar sina bibliotek" konstaterar Svensk biblioteksförening i den beställda undersökningen som Lars Höglund och Eva Wahlström genomfört, och som nyss publicerats. Folkbiblioteken är den mest besökta kulturinstitutionen i Sverige, och trots att utlåningen gått ner (vilket kan bero bl.a. på låga bokpriser i bokhandeln) besöker 60 procent av svenskarna bibliotek minst en gång om året (80 procent har läst en bok det senaste året). Det är förhoppningsfullt höga siffror.
Någon motsättning mellan Internetanvändande och biblioteksbesök finns inte konstaterar författarna. Tvärtom, ger det ena det andra, verkar det som. Och fortfarande är den främsta orsaken till biblioteksbesök att man vill låna och läsa skönlitteratur.
85 procent av de tillfrågade menar att bibliotek är viktiga för ett modernt samhälle, en majoritet av svenskarna betalar också gärna skatt som går till ändamål som folkbibliotek. Något stöd för avgifter på bibliotek finns inte. Men det finns också skillnader. Socialdemokrater och moderater är underrepresenterade bland de som är intresserade av böcker och bibliotek. Liksom män generellt. Det är ett bekymmer.
Förtroendet för folkbibliotek, "legitimiteten", är stor, bara sjukvården har högre legitimitet. Däremot menar allt färre att bibliotekens service har blivit bättre. Det är en följd av kraftiga nedskärningar de senaste tjugo åren.
Mest goda nyheter alltså. Ändå kvarstår stora problem. Forskningsresultaten verkar inte nå fram till våra politiker, inte minst till de två största partierna. Några politiska poäng verkar inte kunna tas i kulturengagemang, i så fall ska det vara storvulna projekt som nytt stadsbibliotek eller ett nytt operahus. Det vardagliga arbetet på folkbiblioteket är närmast osynliggjort. Att få igång en fruktbar dialog med våra politiker borde därför prioriteras. Få dom att förstå hur viktigt biblioteksarbetet är för folkbildningen, demokratin, skolan och språkförståelsen.
Mats Myrstener