måndag 19 april 2010

Jämställdhetsnätverk på biblioteket

Nätverket för jämställdhet på bibliotek, behövs det? På universitetsbiblioteket i Göteborg tycker man ialla fall det, där har cheferna hittills alla varit män. Tills nu, för idag heter chefen Agneta Olsson.
Nätverket jobbar för att personalen på våra bibliotek ska vara könsmedveten. Till exempel ska man kunna fundera på detta med "tjejböcker" och "killböcker". Måste alla tonårskillar som vill läsa rekommenderas Jan Guillous Ondskan?
En av de aktiva är Sara Fältskog Eldros, bibliotekarie i Tumba, som också medverkade i BiS 40-årsantologi En ny förening är nödvändig.
källa: BBL, 1/2010
Mats Myrstener

2 kommentarer:

Unknown sa...

Jämställdhet på bibliotek verkar för det mesta handla om personalen, hur vore det med ett mer genusmedvetet perspektiv och analys av verksamheten? Vad betyder det för verksamheten att det är mest kvinnor i branchen? För vem inreder vi biblioteken? Varför är det mest bara män i tidningsrummet?
Är folkbibliotek kvinnliga och högskolebibliotek manliga? Varför ansågs det från början att kvinnor var mest lämpade att sköta folkbibliotek, men chefer fick de inte vara,ja det finns många frågor och en del svar.
Läs t ex Männens bibliotek - ev kvinnosak.

Sara Fältskog Eldros sa...

Jag tror, som Ingrid, att kvinnodominansen bland bibliotekspersonalen gör mycket för allmänhetens bild av biblioteksverksamheten. Och frågar du mig så anser jag att det är jätteviktigt att granska hela verksamheten genom genusglasögon - allt ifrån inköpspolicy och bokpratsrutiner till möblering, skyltning och bemötande. Det går att sätta en köns-/genusparameter på ALLT - och det bör vi absolut göra!

Man kan ju skilja på kvalitativ och kvantitativ jämställdhet, och Ingrid är lite inne på skillnaden däremellan i de frågor hon ställer. Den kvantitativa jämställdheten inbegriper t.ex. könsfördelning hos personal och besökare, antal kvinnliga/manliga inbjudna föreläsare, manliga resp. kvinnliga författare/upphovsmän, etc. Kvalitativ jämställdhet handlar mer om värderingar och signaler, t.ex. för vem man inreder biblioteket och hur vi bemöter män resp. kvinnor i ett referenssamtal.

Även om ett forskningsbibliotek kan stoltsera med en kvinnlig chef och ett folkbibliotek med en manlig barnbibliotekarie så handlar genuin jämställdhet om mer än så - det handlar om att vara medveten om varför vi agerar som vi gör, hur vi påverkas av samhällsklimat och traditioner.