Idiosynkrasier

Trött på mediernas bröllopsrapportering? Lugn, här kommer mera.
I morse stannade bussen till jobbet vid Gamla Stan av säkerhetsskäl och därifrån fick man ta sig till fots. Gränderna kryllade av tyska turister, poliser och militärer. Vad den oproportioneligt enorma bevakningen kommer att kosta vet jag inte, men pengarna hade säkert kunnat användas till bättre saker. Själv hade vi tänkt hyra ut vår lägenhet och tjänat stora pengar, men efterfrågan visade sig ju vara rätt skral. Hur som helst, snart är ju "Love Sthlm 2010" slut, och tur är det.

Apropå bloggande läste jag i morse i SvD ett jätteuppslag med en dam som kallar sig "Kissie", en av de mest lästa ungdomsbloggarna. Hennes valspråk är "Ni hatar mej och jag blir rik på det. Love it!".
Anledningen till hatet är att hon ogenerat sprider skvaller, mobbing, kränkningar och förtal om kända och okända personer, genom osignerade inlägg på bloggen. Fenomenet kallas "Robinson-syndromet", tävlingssåpan på 1990-talet som inledde en era av "förnedrings-TV", som sprids genom främst de kommersiella kanalerna. Kissie känner sig tuff framför datorn skriver hon, det var hon inte innan. Kan t.ex. hämnas på taskiga kompisar och hänga ut dom.
Ja vi kanske måste skärpa till oss på bisbloggen? Finns det någon elak bibliotekschef vi kan hänga ut?
Jag hann knappt öppna Metro förrän ett jätteuppslag med nattklubbsägaren/värdinnan Rebecca Simonsson, 24, slog mig. Hon älskar att fylleäta och dricka vodka on the rocks och champagne, dansa på bordet och parta på Stureplan till klockan fyra. Så ofta hon hinner. Och "festblogga" förstås. Ack ja, den som vore 24 ändå?

Morgondagen får jag väl istället med ålderns rätt ägna åt kronprinsessbröllopet på TV, som miljoner andra svenskar? Gamla Stan lär vara avspärrat med krypskyttar på vartenda hustak och helikoptrar surrande som bålgetingar i luften. Välkommen till vår sköna, nya värld! Välkommen till det Guy Debord kallat "skådespels-
samhället".
(PS Inte ens Lars Lagerbäcks tråkfotboll kunde rädda Nigeria från förlust nr 2. Men Ghana verkar fortfarande heta. Leve Kwame Nkrumahs grabbar!)
Mats Myrstener