Att bara tala om maj-68 är att förenkla något som började mycket tidigare. Som student-64 var jag med i den första Vietnamdemonstrationen i Göteborg redan 1965 och sedan följde tre år med massor av politisk aktivitet inom framför allt SDS, Studenter för demokratiskt samhälle, en organisation vars historia jag inte vet om någon fördjupat sig i?
Maj -68 började jag som provelev vid Göteborgs stadsbibliotek, "huset Möhlenbrock" och kom då in i en värld jag knappt visste fanns vad gällde hierarki, klädkod och rädsla. Sedan dess har såväl biblioteksvärlden som den utanför radikalt förändrats. Ännu har jag inte kommit därhän att jag hunnit analysera vare sig min eller världens påverkan av det så kallade maj-68, som bis är en av de sista övervintrarna från. All tid behövs för att jobba vidare utifrån de värderingar som då var grunden för det politiska engagemanget. En mycket populär bok då hette något i stil med var "revolution på arbetstid"(hittar inte den i Libris) och det är väl det vi i det lilla alltjämt försöker göra?
Men som Mats skriver så är en av de stora skillnaderna, att då hade man en enorm framtidstro, världen kunde bara bli bättre, nu känns det snarare som att det gäller att dra ett litet strå till den stack som gör att klotet inte alltför snabbt går under på grund av snedfördelningen av makt och resurser.
Ingrid Atlestam
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Bra, Ingrid. Så känns det. Som att sitta och försöka grusa till marnadsmaskineriet litet för att få andrum. Då fanns hoppet, det fanns ganska länge, men här hemma Timbroade sig högern, och därute skapades nya företeelser i form av islamism och terrorism - imperialismen har en tendens att skapa sina egna monster. Bra inlägg, känner igen mina egna tankar. Uno Nilsson
Det finns mycket att lära sig av 68-vänstern. Exempelvis ska vi välkomna och glädjas av den kritiska reflektionen, den sexuella revolutionen, och framför allt just det du skriver - den positiva inställningen. Bara när vi tror att vi kan förändra, förändrar vi samhället.
Rent taktiskt har 68-vänstern också gett oss viktiga erfarenheter. Bland annat att vi måste vara överallt i samhället, stora som små. Tidningsförsäljare som filosoferande akademiker. Ett förakt för de intellektuella hindrar bara våra idéer att spridas till den offentliga arenan.
Tack för en bra blogg!
Skicka en kommentar