Ny bokutredning?

Folkpartiet avslutar det gamla året med ett djärvt förslag enligt dagens SvD: teknikskiftet innebär så stora förändringar av läsvanorna att en bokutredning måste tillsättas.
Man föreslår en bred bokutredning vars syfte ska vara att "stärka bokläsandet under hela det kommande decenniet". Det handlar bl.a. om utgivningsstöd för ny svensk skönllitteratur, som motvikt mot förlagens "bestsellerism". T.ex. har Bonniers utgivning i antal titlar minskat med hela fyrtio procent på fyra år. Norstedts minskning av facklitteraturutgivning är under samma period 35 procent. Antalet bokhandlar minskar också stadigt, inte ens stora svenska städer har någon kvalitetsbokhandel längre.
Man konstaterar också att läsandet är "klassbundet", och talar om hur "landets bibliotek kan bredda sin roll". Man vill också diskutera teknikutvecklingen, med läsplattor och ökad utgivning av nedladdningsbara e-böcker. Risken är, menar man, att vi får en ny generation som sällan eller aldrig läser en hel tryckt bok med ögonen från "pärm till pärm".
Själv funderar jag mycket på dessa olyckskorpar som åter kraxar om den "tryckta bokens död". Blir det så att i framtiden bara ett litet antal människor kommer att ha böcker hemma i lägenheten, och att detta snarast kommer att betraktas som kuriöst och lite "kufiskt"? I så fall blir ju folkbibliotekens roll ännu viktigare framöver? Kommer skolan att sluta ta sitt ansvar för att lära den nya generationen läsa med hjälp av "riktiga" böcker?
Så kan man fundera, och bara hänvisa till nyss avlidne Harry Järvs stora tjocka antologi Mänsklighetens minne. Hur många svenska folkbibliotek har köpt in den förresten?
Nu avslutar jag det gamla året med att lyssna på Andreas Dübens musik Narvabaletten, skriven i slutet av år 1700 till minne av Karl XII:s seger vid den lilla gränsstaden mellan Estland och Ryssland. Och låt oss hoppas att det går bättre för folkbiblioteken nästa år, än det gick för stackars Kalle Dussin!
Gott Nytt År!
(För att citera en annan flitig bloggare på denna sida: Gärna en bokutredning, men först en rejäl ökning av mediaanslaget!)
Mats Myrstener

http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/fp-vill-utreda-hotat-lasande_4008115.svd

(Dessutom har vi slagit ett nytt rekord: 30 inlägg på bloggen på en månad. grattis!)

Nyårslöften inför 2010!

Jag tänkte tipsa om vilka nyårslöften man kan lova sig själv att följa under nästkommande år.

Jag lovar att:

* vara en flitig biblioteksbesökare och låna, låna och sedan låna lite mer på mitt lokala bibliotek.

* inte kasta bort min röst under det kommande valet på en höger som hotar allt vad allmänningar heter med sin privatiseringsiver eller en tandlös socialdemokrati som parkerat i mitten utan politiska visioner bortom nästa SIFO-undersökning.

* läsa Naomi Kleins Chockdoktrinen och Beverly Silvers Forces of labor

* starta en proteststorm om mitt lokala bibliotek hotas av nedläggning

* citera Karl Marx minst en gång i månaden

* demonstrera mot nedskärningar och för en utbyggnad av välfärden

* ge ett godisregn i present till bibliotekarierna och assistenterna på mitt lokala bibliotek

* vägra vara tyst och knyta handen i fickan utan istället organisera mig

Kristian Schultz

Vägkrogsbiblioteken igen

De berömda vägkrogsbiblioteken känner sig hotade igen. Läs reportaget i SvD:
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/sparkrav-hotar-bibliotek-pa-vagkrogar_3996475.svd

Less is more?

"Om man skulle krympa biblioteket vid Hornstull till barnavdelningens storlek så skulle utrymmet inte ens räcka till ståplats för oss som använder biblioteket idag - än mindre till att ha några böcker där. För vi är många som pluggar, läser tidningar och tidskrifter, använder datorerna och lånar böcker, filmer och musik på Hornstulls bibliotek."
Insändarskribenten Kristina Jansson (Södermalmsnytt 52/26/12) är missnöjd med Stockholms stadsbiblioteks planer på att förminska den redan lilla filialen vid Hornstull. Hur litet kan ett bibliotek få vara för att kalla sig "bibliotek"? Det lilla biblioteket vid Hornstull har redan fått en stridbar vänförening. Frågan är om det hjälper?
Mats Myrstener

Harry Järv död

Jag läste i dn.se att Harry Järv avled den 21/12. Jag hade förmånen att träffa Harry några gånger för intervjuer, senast för två år sedan, i samband med publiceringen av den tjocka antologin Mänsklighetens minne - en stor hyllning till böcker och bibliotek i historiens ljus - recensionen av boken publicerades i bis förra året.

Harry Järv arbetade många år på Kungliga biblioteket som chef för handskriftsavdelningen. Han var översättare och tidskriftsredaktör, och förlorade ena benet i finska vinterkriget, något som skildras i filmen Framom främsta linjen.

Han var anarkosyndikalist och övertygad demokrat, särskilt engagerad för Tjeckoslovaiens kamp mot kommunismen. Han bidrog utan tvekan till att göra KB till en verkligt öppen institution efter andra världskriget. Han blev 88 år.

Se mer om Harry genom att söka på ämnesordet i kolumnen till höger.

Mats Myrstener

Mats bokjulklappstips danföredanföredan

Sven Wernström: Ett författarliv (Murbruk).

"Framtidsroman" från år 2025, som utspelas i Stockholmsförorten Skärholmen. Wernström filosoferar om sitt liv, och hur det skulle kännas att fylla 100 i EU-landet Sverige, "där de sista resterna av välfärd och demokrati slagits i spillror".
Gunder Andersson: I pianoskor och huvud-

värkskostym (Lindelöw). En av arbetarlitteraturens novellmästare skriver om kärlek, våld, tragedi, goda grannar, bönder, och möten i bastun.
Mary Andersson: Den vingabrödna (Lindelöw). En av våra äldsta arbetarförfattare, född 1929, som slog igenom 1976 med Malmöpjäsen Maria från Borstahusen. Här skriver hon sin självbiografi, om sina femtiotalet olika jobb i Malmö, sin uppväxt, författarskap mm.
Jonathan Brent: Stalins arkiv (Ekerlid, övers. Margareta Eklöf). Författaren, känd kremlolog från Yale university, skriver om diktatorn Josef Stalins arkiv och bibliotek, som han som förste västerlänning tillåtits undersöka.
Orlando Figes: De som viskade : tystnad och terror i Stalins Sovjet (Historiska media, övers. Claes Göran Green). Brittisk historiker har intervjuat och läst dagböcker från terrorns Sovjetunionen, ett land där många "viskade", av rädsla för att bli angivna och deporterade. Boken är illustrerad.
Ann-Charlotte Alverfors: Igelkottsklubben (Normal). Alverfors bor också i Malmö, och slog igenom 1975 med barndomsskildringen Sparvöga. Här skriver hon om några kvinnor som bildat en klubb som ägnar sig åt att berätta minnen, dansa, dricka och äta god mat. "Kvinnor som genom tiderna tvingats leva med taggarna utåt. Kvinnor som funnit varandra i en utsatthet av våld och skam."
Bernt-Olov Andersson: Balladen om Big O (Reptil). Förf. är fd metallarbetare från Sandviken. Förutom fackliga historiker har han skrivit flera romaner, och turnerat med den egna popgruppen Band Avd., där även hans söner ingår. Han debuterade 1977 med diktsamlingen Dagar i New York. Den uppmärksammade romantrilogin Syrenernas tid utspelades i Sandviken med järnverket i centrum. I den nya boken bekänner han sin kärlek till rockmusiken och idolen Roy Orbison ("Big O").
Cassian, Nina: Mirakelkvinnan (Ellerström, övers. Dan Shafran). Rumänsk poet, som rekommenderas av Ann-Charlotte Alverfors.
Lina Lund: Berlin, öppen stad : om en ny tid tjugo år efter murens fall (Pockettidningen R, 2009:4).

Den unga journalisten Lina Lund har skrivit detta reportage med öppna ögon, hon har ingen direkt "förförståelse" eftersom hon bara var två år när muren föll 1989. Hon intervjuar berlinare, både de som gläder sig åt den nya tiden, och de som tycker det var bättre förr.

Jag läste att 90-årige Lennart Hellsing minsann tyckte att pappa också kunde läsa en bok av Herta Müller (se tidigare blogginlägg). Men det förstod väl alla?
God jul önskar Mats

Panta rhei

Läste i socialdemokratiska tidningen Folket i Eskilstuna (19/12) ett uttalande av ordförande i kultur- och fritidsförvaltningen där, Mona Kanaan (S). "Det är inte politiker och tjänstemän som ska bestämma vad som ska ingå i utbudet [på biblioteket], det ska bestämmas i samråd med människor i områdena."
Man kan tolka uttalandet hur man vill, men nog är det en tydlig släng åt bibliotekariens rätt att välja vad som ska köpas in till biblioteket?
Många yrkesroller är stadda i stark förändring just nu, bibliotekarierollen inte minst. Vissa säger si, andra säger så, och i alla kommuner vill man försöka driva verksamheten med så få bibliotekarier som möjligt. Om debatten bådar gott eller dåligt inför det nya året är svårt att säga. Men det är nog inte bara Trollhättanbor som har anledning att se dystert på vad som komma skall.
Mats Myrstener

Hvad vil Sosial-Demokraterna?

Det är nog många som undrar detta, inför valet 2010. En som visste var August Palm, agitatorn som introducerade de socialistiska idéerna i Sverige från Tyskland. Läs mer om honom och läs hans första tal om socialdemokratin, 1881:

http://www.arbark.se/2009/11/hvad-vil-sosial-demokraterna/

Mats Myrstener

Konsult skrev upp SSB:s riskanalys med 500 miljoner utan underlag

"Den som är konspiratoriskt lagd kan inte låta bli att fråga varför planerna på ett nytt stadsbibliotek lades ned en dryg månad innan fyra nya sportarenor i Stockholms-
området fick klarsignal. Den nya Globenarenan för 30 000 åskådare kostar händelsevis 1,2 miljarder kronor."
Mats Myrstener
källa: http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/stadsbiblioteket-stoppades-utan-grundliga-analyser-1.1016125

Vi säljer inte ut för vi har inget köpt

I dessa tider av julklappshandel och klimatmöten har det uppkommit diskussioner om att man borde konsumera mindre. Man säger att folk köper en massa man inte behöver och att den rika i-världen måste konsumera mindre. Grundantagandet är att det är den hysteriska konsumtionen som är problemet.

Det är att ställa Marx på huvudet. Istället är det just produktionen som är problemet. Hur den är utformad, i vilket syfte och för vem. Dagens kapitalism är styrd av ständig jakt efter profit och det är det som är grundproblemet. Lösningen på orättvisor i världen och klimathotet är inte att konsumera mindre eller annorlunda (tänk bara de "miljövänliga" etanolodlingarna i Sydamerika som ödelägger regnskogen) utan att produktionen läggs om. Att resursfördelningen i världen blir mer rättvis så att länder i tredje världen inte tvingas producera miljöförstörande monokulturer av t.ex. jordnötter eller utvinna olja för multinationella bolags räkning under vidriga arbetsvillkor.

Även om konsumenterna köper mer ekologiskt och miljövänligt kommer kapitalet alltid ta den enklaste vägen för att hålla nere arbetarnas löner och hålla produktionen så billig som möjligt (läs: ha dåliga arbetsvillkor) för att hålla vinsten hög. Det ligger i själva ekonomins natur - att göra på något annat sätt skulle få systemet att haverera. Ett exempel kan vara programmet på TV för några månader sedan om rättvisemärkt té från Indien. Journalisterna kunde tydligt visa att arbetsvillkoren bara var marginellt bättre och att företagens löften inte infriats. Lösningen är således inte att konsumera annorlunda utan att lägga om produktionen till att svara mot människors behov, inte profitens.

Vågar man hoppas på en utställningsturné på biblioteken med miljötema där man går till botten med klimathotet? En obekväm sanning 2.0?

Kristian Schultz

Miljön under luppen

Miljön är den absolut viktigaste frågan för framtiden. Därför känns toppmötet i Köpenhamn ödesdigert. Blir det inte framgångsrikt så går vi en otäck framtid till mötes.

I Svenska dagbladet läser jag (15/12) att bara sjutton procent av EU:s invånare rankar miljöfrågan överst. Högst rankas problemet med "fattigdom, brist på mat och vatten" (34 procent). Dock menar 63 procent av de tillfrågade att klimatfrågan är "väldigt allvarlig". Sämst stöd har den i de baltiska staterna, där en fjärdedel av de tillfrågade rankar frågan som "mindre viktig".

Är intresset för miljön en välfärdsfråga för den rika världen? En lyx vi som är rika kan kosta på oss? Mycket talar för det. U-länder med stora oljetillgångar, som Sudan och Angola, eller ett land som Saudi-Arabien, nonchalerar i stort sett miljöfrågan. Av EU:s länder är det bara Sverige och Danmark som rankar miljöfrågorna högst.

SvD:s ledarskribent Per Gudmunsson gör sig samtidigt lustig över de många demonstranterna i Köpenhamn. Några svenska aktivister stoppades redan vid gränsen för att deras buss, en Scania Vabis modell 1967, inte klarade polisens miljökontroll! De flera tusen delegaterna och journalisterna som deltog i konferensen kom dock det stora flertalet i energislukande flyg, vilket Gudmundsson naturligtvis inte noterade.

Själv bidrar jag med att köpa lågenergilampor, även om ljuset, tycker jag, är för svagt. I ett land där det är mörkt större delen av året borde man väl åtminstone få ha ordentligt ljus inomhus. Men lite lyx får man väl avstå för den goda sakens skull?

Mats Myrstener

Furulands sista opus

Margareta Ståhl, arkivarie och konsthistoriker på mitt jobb, tipsade mig om att Lars Furulands sista artikel (vi tror det) var hans bidrag i den nyutkomna boken Fram träder arbetaren. En bok om arbetaren i bildkonsten i de nordiska länderna, som går att beställa från Arbetarnas kulturhistoriska sällskap (det finns ett sådant, medelåldern är t.o.m. högre än i BiS). AKS har gett ut boken som sin årsbok 2009, se länk
http://www.arbark.se/om/aks/
Går man med som medlem så får man boken gratis!
Mats Myrstener

Gaza freedom march

http://salsa.democracyinaction.org/o/424/t/9750/petition.jsp?petition_KEY=2055
(tips från Ulf Larsson)

När det regnar manna ...

Folkbiblioteken behöver tillföras massor av ny kompetens för att ändra bilden, såväl internt som externt, av biblioteken som i huvudsak en institution för skönlitteratur och den eviga inskränkta debatten om urvalet, på BIBLIST senast igår! Förmedling av skönlitteraturen har aldrig varit annat än en del av folkbibliotekens alltmer mångfacetterade uppdrag.

Regionbiblioteket Västra Götaland har fått drygt två millioner från ESF, EU, till kompetensutveckling för bibliotekspersonal under rubriken "Det mångspråkiga biblioteket - utveckling av interkulturella mötesplatser". Läs mer om detta på http://www.bibl.vgregion.se/sv/Regionbibliotek/ och delta i arbetet genom att följa och bidra till den öppna mötesplatsen för alla som vill utveckla "Det mångspråkiga biblioteket" http://mangsprak.ning.com/

Även andra kommun- läns- och regionbibliotek har fått eller är på gång att söka EU-medel
Men dessvärre räcker det inte att erbjuda kompetensutveckling, problemet i många kommuner och stadsdelar är att biblioteksbudgeten är så snål att det varken finns möjlighet att delta i erbjuden utbildning eller att sedan ha utrymme, tid och pengar, att använda sig av den nya kompetensen för att höja kvaliten i verksamheten. Risken är att alltfler bibliotek hamnar i den negativa spiralen, minskande resurser, mindre möjligheter till ny kompetens, bristande utveckling av verksamheten..........
För att bryta detta krävs en nationell bibliotekspolitik och ett staligt ansvar för en jämlik biblioteksstandard som ger varje bibliotek möjlighet att utvecklas och klara de krav som ett samhälle med ökande klyftor ställer!

Ingrid Atlestam

Biblioteket som mötesplats

Det pratas ofta om biblioteket som en mötesplats. Men vad menas med det egentligen? Är biblioteket framför allt en mötesplats? Jag är inte så säker. En mötesplats kan vara en flashig caffe latte-filial där man enbart kan avnjuta de senaste, fashionabla tidsskrifterna i perfekta feng shui-lokaler. Eller glättiga, personallösa bibliotek med färgglad inredning och tonvis med datorer.

Mötesplats-tanken kan mycket väl shanghajas av nyliberala "förnyare" (och göras till något liknande det nya biblioteket i Amsterdam). Innan man kan prata om bibliotek som en plats där människor träffas behövs det en stabil bas att stå på - man ska utan krav på motprestation uppfylla deras behov av hjälp och vägledning in i bibliotekets bestånd, bokprat, hjälp med att skicka mejl, sagostunder, etc. Det är först när biblioteket blivit en självklar plats i människors liv som det kan bli en relevant mötesplats. För det behövs det massor av oglamoröst basarbete - och personal, personal och lite mer personal. Marx skulle säga att det är enbart det levande arbetet som kan producera och inte produktionsmedlen (lokalerna).

Kristian Schultz

Bibliotek R' Us

I gårdagens Metro kunde man läsa om nystartade leksaksbibliotek - sk. Retoys. Här ska barn kunna leka med begagnade leksaker och även kunna låna hem dem helt gratis. Jag tycker det verkar vara en fantastisk idé som väl stämmer överens med tanken på biblioteket som en allmänning. Den överlappar även diskussionerna här på bloggen om TV-spelens existens på våra folkbibliotek. Som jag tidigare sagt vill jag se offensiva och utåtriktade bibliotek som har litteraturen som bas men där även andra kulturella uttrycksformer får utrymme. Varför inte leksaker? Ju mer man kan motverka klassamhällets orättvisor desto bättre! Åt var och en efter behov borde vara vår ledstjärna framför andra.

Tänk att låna hem en hög med Mamma Mu och Kråkan-böcker till sitt barn tillsammans med en rolig leksak och ett TV-spel! Vilken svindlande tanke!

Kristian Schultz

Bilderbok om Barnkonventionen 20 år

Boktips: Hurrraa!! Alla barns rätt : en bilderbok om Barnkonventionen 20 år, av Pernilla Stalfelt. Utgiven i samarbete mellan Läsrörelsen, Barnombudsmannen, BRIS, ECPAT, Plan Sverige, Rädda barnen, SOS-barnbyar, Unicef Sverige och World childhood foundation.
Mats Myrstener

(illustrationen pekar på den del av FN-konventionen som förbjuder skiljande av barnen från föräldrarna, t.ex. vid skilsmässa, utom i fall av uppenbar vanvård. Sverige bryter mot detta genom att skilja flyktingbarn från sina föräldrar.)

Grundläggande empati (obs ironi!)

"Ge ett enda hållbart skäl till att jag ska försörja någon som har hel eller delvis arbetsförmåga", skriver en signatur som kallar sig "Stina" på Svenska dagbladets diskussionsforum Brännpunkt, apropå det impopulära beslutet om sjukförsäkringsreform.
Vi får hoppas att Stina aldrig blir sjuk eller arbetslös, så att hon behöver ta samhällets skattepengar i anspråk. I fantasin tänker jag mig att hon då av läkaren i Helsingborg blir ordinerad att uppsöka stadsbiblioteket i Malmö för att låna boken "Grundläggande empati". Tågresan mellan skånemetropolerna är en bonus, kallad "gemensamhetsskapande åtgärder".
I Malmö visar det sig att boken redan är utgallrad, då den inte utlånats på ett år (någon hade dessutom i hastigheten glömt ta bort posten ur katalogen). Hon skickas därför till det personallösa biblioteket i Veberöd, där boken ska finnas, men där man slutat med fjärrlån eftersom personalen skurits ner.
När hon äntligen når Veberöd, om inte tåget blivit stående någonstans efter vägen, strömlöst, i riktigt höstgråväder, får hon själv tillbringa minst en timme bland bokhyllorna för att försöka leta fram boken om "Grundläggande empati".
När hon hittar den (om hon gör det) är hon förmodlligen så arg att hon river hela biblioteket. Men bara i fantasin förstås.
Mats Myrstener

Staffless library in King County

Ett inlägg från USA (Seattle) apropå personallöst bibliotek.: "Staffless "library" opens up in King County"
http://librarianinblack.net/librarianinblack/2009/12/stafflesslibrary.html
(tips från Kalle Laajala)

Döms till att läsa svensk litteratur

En 22-årig kvinna från Jönköping som åtalats för försök till knarksmuggling i Brasilien har fått en oväntad mild dom. Kvinnan döms till att läsa svenska klassiker av Selma Lagerlöf och Harry Martinson.
Under de drygt tre åren med samhällstjänst som hon döms till kan kvinnan fortsätta att studera, men mellan klockan 14 och 17 varje dag ska hon infinna sig på biblioteket i Natal för att ägna sig åt ett arbete kring de svenska verken Aniara av Harry Martinson och Troll och människor av Selma Lagerlöf, uppger tidningen Diário de Natal. När arbetet är klart ska det redovisas för domaren. 22-åringen från Jönköping ska dessutom hjälpa till vid ett rehabiliteringshem för narkomaner en timme om dagen.
Den annorlunda domen motiveras med att kvinnan inte bedöms återfalla i brott.
källa: dn.se (10/12)

Åter till verkligheten!

Den legendariske bibliotekschefen i Malmberget, Adolf Henriksson, satte upp den amerikanske företagskonsulten Kennings 31 teser till allmän beskådan i biblioteket i Malmberget . Utifrån dessa teser var det meningen att LKAB skulle styras enligt militärt mönster. Avslöjandet av teserna var en utlöstande orsak till den vilda strejk som bröt ut för idag 40-år sedan. Även Sara Lidmans bok Gruva spelade stor roll för strejken i malmfälten 1969. Sara Lidman skänkte självklart arvodet från pocketupplagan till strejkkassan.
Var finns dagens Adolf och Sara, författare och bibliotekarier som står upp mot orättvisor och sprider och ger röst åt det obekväma, det alternativa , det som kan förändra samhället och motverka de ökande klyforna?
Vilka bilder av verkligheten får en chans i mediabruset i dagens användarorienterade bibliotek?
Vad erbjuder vi egentligen brukarna att orientera sig i?

Ingrid Atlestam

Läsning - en klassfråga i juletid

Att bokläsning och biblioteksbesök är en klassfråga är väl ingen nyhet. I år köper folk dyra böcker i julklappar, enligt bokhandlarnas talesman Pär Svärdson, vd på adlibris.com. En historisk roman till pappa, en Herta Müller till mamma, "och något av Martin Widmark till syrrans barn". Ljudböcker i mp3-format är årets kioskvältare.
-Vid jul vill vi dock gärna ha något fysiskt som går att lägga under granen. Det är roligare att få en bok som man kan sitta och hålla i.
Samtidigt säljer adlibris bokklappar för 41 kronor, t.ex. Ann Eberleins "Jag vill inte dö, jag vill bara leva", eller Karin Fossums deckare "Den onda viljan".
41 kronor är väl ungefär vad en middag kostar hemmavid. Att folk från LO-kollektivet inte köper böcker beror nog inte på pengarna bara. Men är det så, då är biblioteket den sista utvägen. Den utmaningen borde alla kommuner anta.
Mats Myrstener
källa: metro.se

Klockan klämtar för oss

Klockan i S:t Nikolai kyrka i Halmstad började igår slå en gång i minuten. Orsaken var troligen den senaste tidens milda och saltfuktiga väder, rapporterar radio Halland.
Ännu en påminnelse om att vi lever i de yttersta tider, eller som Gunnar Ekelöf sa: "Sent på jorden".
källa: metro.se
Mats Myrstener

Astrid Lindgrens socialism

När man diskuterar politik möts man ofta av en rad missuppfattningar så fort ordet "socialism" kommer på tal. Man bemöts med argument om brödköer, övergödda och förtryckande byråkrater, trista betonghus, polisstater... ja, ni vet. Detta har ingenting med socialism att göra (som Noam Chomsky en gång påpekat kallade sig det forna Östblocket både demokratiskt och socialistiskt men var inget av det). Men om socialism inte är betong och hemliga poliser vad är det då?
Jo, man behöver inte gå längre än till Astrid Lindgren och hennes beskrivning av Körsbärsdalen i boken Bröderna Lejonhjärta. Följande stycke är hämtat från s.35-36:

När vi kom hem, packade Jonatan upp Sofias korg på köksbordet. Det var ett bröd i den och en flaska mjölk och en liten kruka med honung och ett par pannkakor.
"Håller Sofia oss med mat", sa jag förvånad. Jag hade inte närmare tänkt på hur vi skulle få något att äta.
"Ibland gör hon det", sa Jonatan.
"Alldeles gratis", frågade jag.
"Gratis, ja, det kan man kanske kalla det", sa Jonatan.
"Här i Körsbärsdalen är allting gratis. Vi ger åt varann och hjälper varann allt eftersom det behövs."

Det behöver inte vara så komplicerat. Kanske dags för en skyggande vänster som försöker trängas i mitten att låna Astrid Lindgren på närmaste bibliotek, sträckläsa och inspireras.

Kristian Schultz

Bibliotek som rättighet (Nacka under luppen)?

Flamman har hittat till Nacka? Tydligen hög tid att bibliotekslagen blir en rättighetslag, rätten till läsning på modersmålet, rätten till samhällsinformation, rätten till internet, rätten till ett verkligt folkbibliotek..................
Ingrid Atlestam

Klyftigt?

Folkbibliotekets uppdrag har alltid varit och bör fortsatt vara att minska och motverka klyftor vad gäller tillgång till kunskap och information. I dagens samhälle, med ökande klyftor, har folkbiblioteket två uppdrag vars fullföljande är avgörande för bibliotekets framtid, det handlar om ett vägval, att ställa upp för dem som riskerar att hamnar utanför eller att ge mer till dem som redan har.
Det gäller att förverkliga det mångspråkiga biblioteket, biblioteket som väg in i det svenska språket och samhället och biblioteket som en möjlighet att hålla kontakt med och vidareutveckla den kultur och det språk man fört med sig hit.
Den andra utmaningen är att motverka den digitala klyftan. Självklart är detta ett folkbiblioteksuppdrag. Min tioåriga erfarenhet av att anordna enkla datakurser på förortsbibliotek är att man måste börja ännu enklare än med Internet, faktum är att många aldrig suttit vid en dator och ännu mindre vid en skrivmaskin, det kan alltså inte var för elementärt. Vi har haft kö till kurserna i alla år och har vid det här laget gett flera tusen personer en första introduktion till windows, word och internet.
Studiecirklar är oftast inget alternativ, de är för dyra och går ofta för fort fram. Här måste folkbiblioteken ta sitt ansvar och ställa upp för dem som kan minst istället för detta ständiga strävande och blickande mot högskolevärlden och underhållningsnischen.
Back to basic innan det är för sent!

Ingrid Atlestam

Lars Furuland har avlidit

Lars Furuland, som var professor i litteraturvetenskap (särskilt litteratursociologi) i Uppsala avled den 1/12, 81 år gammal. Hans författarskap sträckte sig över många områden: barnlitteratur, arbetarförfattare, bokförlag och bokutgivning, regionallitteratur (Dalarna), kvinnliga författare, folkbibliotek. Han var en av de som ledde den s.k. litteraturutredningen på 1970-talet, som föregick den berömda kulturmålsparagrafen om "kommersialismens negativa verkningar", och han redigerade en antologi om folkbiblioteksforskning redan 1969.

Lars Furuland publicerade sig också i bis några gånger. Hans sista bok blev memoarerna "Mina dagsverken" som kom förra året. Med honom går en epok av litteratursociologisk forskning och teoribildning i graven, en unik inspiratör, föredragshållare och folkbildare av den gamla stammen.

Mats Myrstener

för en längre presentation, se http://www.arbark.se/2009/12/lars-furuland-1928-2009/

Skilda världar, skilda värderingar

Många hänvisar till och diskuterar World value Survey , ett omfattande undersökningsmaterial om värderingar i olika länder över hela världen. Resultatet åskådliggörs i en värderingsvärldskarta som exempelvis visar att Sverige inte är det lagomland som ofta påstås utan världens mest extrema!
Kolla och grubbla på vad detta betyder för kulturmöten när man flyttar från det nedre vänsta hörnet till det övre högra, från överlevnad och kollektivism till välstånd och individualism, från tradition till modernitet, en resa som Sverige gjort, men vart är vi på väg nu?
Här finns mycket att diskutera, såsom till exempel den rasistiska högerpopulismens framväxt i "moderna" länder! Hur stämmer resultatet i "minaretomröstningen" och utvecklingen av främlingsfientliga partier i de nordiska länderna med de värderingar som påstås vara de förhärskande? Finns toleransen bara "på avstånd"?
Vad bör göras? Vilka värderingar kommunicerar biblioteket som institution?

Ingrid Atlestam

Julkalender!

Världsbiblioteket har en julkalender med chans att vinna en bok vid varje dags lucköppning!
http://foo.globalarkivet.se/julkalender/

Statliga pengar till arbetsplatsbibliotek

Tisdag 01 december 2009 11:23
Vägkrogsbiblioteken får bidrag från Kulturrådet. Sammanlagt fördelas 1,7 miljoner kronor till kultur på arbetsplatsen, meddelar Kulturrådet i dag.
Det är fyra projekt som får bidrag. Mest pengar, en hel miljon, läggs i projektet Böcker till alla arbetsplatser. Där ingår bland annat vägkrogsbiblioteken vars osäkra framtid Kulturnytt rapporterat om i dag. Bakom projektet står bland andra Transportarbetarförbundet, SEKO och IF Metall.
Även Läs för mig pappa!, projektet med syfte att få män inom LO-förbundet att läsa mer skönlitteratur för sina barn, får bidrag. Dessutom får två IF Metall-drivna projekt i Gävleborgs län bidrag.
källa:www.sr.se