Vi säljer inte ut för vi har inget köpt

I dessa tider av julklappshandel och klimatmöten har det uppkommit diskussioner om att man borde konsumera mindre. Man säger att folk köper en massa man inte behöver och att den rika i-världen måste konsumera mindre. Grundantagandet är att det är den hysteriska konsumtionen som är problemet.

Det är att ställa Marx på huvudet. Istället är det just produktionen som är problemet. Hur den är utformad, i vilket syfte och för vem. Dagens kapitalism är styrd av ständig jakt efter profit och det är det som är grundproblemet. Lösningen på orättvisor i världen och klimathotet är inte att konsumera mindre eller annorlunda (tänk bara de "miljövänliga" etanolodlingarna i Sydamerika som ödelägger regnskogen) utan att produktionen läggs om. Att resursfördelningen i världen blir mer rättvis så att länder i tredje världen inte tvingas producera miljöförstörande monokulturer av t.ex. jordnötter eller utvinna olja för multinationella bolags räkning under vidriga arbetsvillkor.

Även om konsumenterna köper mer ekologiskt och miljövänligt kommer kapitalet alltid ta den enklaste vägen för att hålla nere arbetarnas löner och hålla produktionen så billig som möjligt (läs: ha dåliga arbetsvillkor) för att hålla vinsten hög. Det ligger i själva ekonomins natur - att göra på något annat sätt skulle få systemet att haverera. Ett exempel kan vara programmet på TV för några månader sedan om rättvisemärkt té från Indien. Journalisterna kunde tydligt visa att arbetsvillkoren bara var marginellt bättre och att företagens löften inte infriats. Lösningen är således inte att konsumera annorlunda utan att lägga om produktionen till att svara mot människors behov, inte profitens.

Vågar man hoppas på en utställningsturné på biblioteken med miljötema där man går till botten med klimathotet? En obekväm sanning 2.0?

Kristian Schultz