torsdag 3 december 2009

Skilda världar, skilda värderingar

Många hänvisar till och diskuterar World value Survey , ett omfattande undersökningsmaterial om värderingar i olika länder över hela världen. Resultatet åskådliggörs i en värderingsvärldskarta som exempelvis visar att Sverige inte är det lagomland som ofta påstås utan världens mest extrema!
Kolla och grubbla på vad detta betyder för kulturmöten när man flyttar från det nedre vänsta hörnet till det övre högra, från överlevnad och kollektivism till välstånd och individualism, från tradition till modernitet, en resa som Sverige gjort, men vart är vi på väg nu?
Här finns mycket att diskutera, såsom till exempel den rasistiska högerpopulismens framväxt i "moderna" länder! Hur stämmer resultatet i "minaretomröstningen" och utvecklingen av främlingsfientliga partier i de nordiska länderna med de värderingar som påstås vara de förhärskande? Finns toleransen bara "på avstånd"?
Vad bör göras? Vilka värderingar kommunicerar biblioteket som institution?

Ingrid Atlestam

2 kommentarer:

Karin. E sa...

Ja vad man skall göra? Men en sak som jag har bestämt mig för är att inte låt folk prata massa skit. Det finns en del vedertagna fördomar som folk sprider som om det vore sanningar och jag har bestämt mig för att sluta hålla tyst när jag hör något sådant. Som exempelvis när man hör att ungdomar i förorten inte kan prata svenska.( Det är ju inte sant! Sanningen är att de klarar alldeles utmärkt att växla mellan sina "språk" dessutom är det är oftast det är i slangen som språket utvecklas som bäst och mest)

Mats Myrstener sa...

Jag har funderat mycket på detta också. Enligt Sven-Erik Liedman mfl. finns det inte bara en "modernitet" (dvs i teorin hur vi vill att det moderna samhället ska se ut) utan flera. Talibanerna i Afghanistan har ju "sin" bild, fast så värst modern tycker vi väl inte att den är. I USA finns ju en rad "moderniteter" representerade, alltifrån rasistiska ultrahögergrupper till gamla kommunistkämpar. I den avh. jag jobbar med försöker jag definiera de värderingsmönster som rådde på Stockholms stadsbibliotek på 1930-talet. Vilken roll tyckte man att biblioteket skulle spela i det "moderna samhället". Jag tror ett paradigmskifte är på väg, där inte ens boken och den tryckta texten undgår ifrågasättande. Att vi ska jobba för demokrati och yttrandefrihet är nog oomtvistat, men med vilka medel? Ett ämne för kommande bis-debatt.