tisdag 13 september 2011

KOK 7/10: Realtidsstatistik, publikt

Krux: Jag antar att de flesta bibliotek sammanställer statistik en tid efter verksamhetsåret, i en ganska intern process, och att verktygen för detta är gömda i särskilda administratörsgränssnitt. Det är lite synd.

Fix: Tänk om en del av OPAC:en var som ett kontrollrum i en fabrik, med mätare, listor och rutor som visade aktuella och ackumulerade värden – hela tiden fullt synliga för omvärlden. Inte bara utlåningssiffrorna. Man kan göra mycket med enkla beräkningar. ”Senast utlånat/sist återlämnat”, som redan finns på många håll, är några exempel. Åskådliggör grafiskt vilka språk, klassningar och ämnen samlingarna består av. Spridningen av publiceringsår. Vilka är beståndets medel- och medianår, totalt sett? Om möjligt – gör automatiska jämförelser med andra bibliotek för att lyfta fram om biblioteket har mer unika områden eller titlar. Webbanvändare är idag vana med det ”mest lästa”, ”högst betygsatta”, ”mest tipsade” etc. I bibliotekssammanhang kunde det vara på sin plats att även testa raka motsatsen: som komplement till ev. hyllvärmarlistor inför gallring kunde OPAC:en visa realtidslistor på material som inte utlånats på länge, för att omedelbart ge dem ytterligare en chans. Här finns mycket inspiration att hämta från Librarythings Stats-, UnSuggester- och Zeitgeist-sidor.

I bästa fall fick man en transparens och en större medvetenhet om beståndet, både bland personal och användare. Böcker placerade i magasin kom med i leken på ett annat sätt. Växelspelet mellan samlingarna och användarna (eller ”låntagarna”, beroende på avgränsning) kunde åskådliggöras på ett sätt som inte riktigt låter sig göras i det fysiska rummet.

Kalle Laajala

2 kommentarer:

Magnus Enger sa...

Flotte ideer! Men MARC-dataene våre gjør vel at dette vil være en del vanskeligere å få til enn det burde være...

Kalle L. sa...

Tack Magnus! Nja, inte borde väl MARC-posterna vara ett problem? Librarything, t ex, baseras ju till stor del på importerade MARC-poster. De innehåller ju guldkorn till data, men i OPAC:arna har man valt att "bara" presentera dem (som på gamla kort), när man kunde göra så mycket mer.

Och övrig intressant data kommer ju snarare från den ackumulerade cirkulationsstatistiken, sökmönstren och kanske även från externa källor.