Jag tänkte spinna vidare på det konsthistoriska spåret – i brist på annat att skriva om – och dela med mig lite om Albert målare, som jag läser om i Populär historias nummer 2009:3. En känd person åtminstone i Mälardalen, räknas som medeltidens främste kyrkomålare i Sverige, där mycket nytt står att läsa i Pia Melins avhandling om Albert som kom 2006.
Själv visste jag inte att han kom från Tyskland, från Immenhausen, att han dekorerat minst 36 kyrkor runt Mälaren, mest känd kanske Täby kyrka med det kända motivet från Ingmar Bergman-filmen, om döden som spelar schack med riddaren.
Andra kända kyrkor med Albert-målningar är Kumla, Härnevi, Härkeberga, Odensala och Floda. Man vet att han 1473 gifte sig med änkan efter Johan målare i Stockholm, och övertog dennes titel som skråmästare. Den sista noteringen om Albertus Pictor är 1509, då han ska ha spelat orgel i Helga Lekamens kyrka i Stockholm. Hans ”självporträtt” i Lids kyrka återfanns först på 1980-talet, många av målningarna överkalkades av estetiska skäl på 17- och 1800-talet.
Förra året firades därför Alberts 500-årsjubileum. Från honom får vi medeltidens världsbild med dödsmotiv, lyckans hjul, memento mori, domedagen.
Inte så muntert kanske, men för många som levde då den enda illustrerade kontakt man hade med den tidens berättelser ur folktro och Bibel. Bilderboken hade ju, skulle man kunna säga, inte ännu slagit igenom.
Mats Myrstener
http://www.albertuspictor.com/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Albertus_Pictor
1 kommentar:
Ah, intressant. Jag var och kikade på några av hans målningar i Eds kyrka (Upplands Väsby) i söndags faktiskt!
Skicka en kommentar