Ny bokutredning?

Folkpartiet avslutar det gamla året med ett djärvt förslag enligt dagens SvD: teknikskiftet innebär så stora förändringar av läsvanorna att en bokutredning måste tillsättas.
Man föreslår en bred bokutredning vars syfte ska vara att "stärka bokläsandet under hela det kommande decenniet". Det handlar bl.a. om utgivningsstöd för ny svensk skönllitteratur, som motvikt mot förlagens "bestsellerism". T.ex. har Bonniers utgivning i antal titlar minskat med hela fyrtio procent på fyra år. Norstedts minskning av facklitteraturutgivning är under samma period 35 procent. Antalet bokhandlar minskar också stadigt, inte ens stora svenska städer har någon kvalitetsbokhandel längre.
Man konstaterar också att läsandet är "klassbundet", och talar om hur "landets bibliotek kan bredda sin roll". Man vill också diskutera teknikutvecklingen, med läsplattor och ökad utgivning av nedladdningsbara e-böcker. Risken är, menar man, att vi får en ny generation som sällan eller aldrig läser en hel tryckt bok med ögonen från "pärm till pärm".
Själv funderar jag mycket på dessa olyckskorpar som åter kraxar om den "tryckta bokens död". Blir det så att i framtiden bara ett litet antal människor kommer att ha böcker hemma i lägenheten, och att detta snarast kommer att betraktas som kuriöst och lite "kufiskt"? I så fall blir ju folkbibliotekens roll ännu viktigare framöver? Kommer skolan att sluta ta sitt ansvar för att lära den nya generationen läsa med hjälp av "riktiga" böcker?
Så kan man fundera, och bara hänvisa till nyss avlidne Harry Järvs stora tjocka antologi Mänsklighetens minne. Hur många svenska folkbibliotek har köpt in den förresten?
Nu avslutar jag det gamla året med att lyssna på Andreas Dübens musik Narvabaletten, skriven i slutet av år 1700 till minne av Karl XII:s seger vid den lilla gränsstaden mellan Estland och Ryssland. Och låt oss hoppas att det går bättre för folkbiblioteken nästa år, än det gick för stackars Kalle Dussin!
Gott Nytt År!
(För att citera en annan flitig bloggare på denna sida: Gärna en bokutredning, men först en rejäl ökning av mediaanslaget!)
Mats Myrstener

http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/fp-vill-utreda-hotat-lasande_4008115.svd

(Dessutom har vi slagit ett nytt rekord: 30 inlägg på bloggen på en månad. grattis!)

Nyårslöften inför 2010!

Jag tänkte tipsa om vilka nyårslöften man kan lova sig själv att följa under nästkommande år.

Jag lovar att:

* vara en flitig biblioteksbesökare och låna, låna och sedan låna lite mer på mitt lokala bibliotek.

* inte kasta bort min röst under det kommande valet på en höger som hotar allt vad allmänningar heter med sin privatiseringsiver eller en tandlös socialdemokrati som parkerat i mitten utan politiska visioner bortom nästa SIFO-undersökning.

* läsa Naomi Kleins Chockdoktrinen och Beverly Silvers Forces of labor

* starta en proteststorm om mitt lokala bibliotek hotas av nedläggning

* citera Karl Marx minst en gång i månaden

* demonstrera mot nedskärningar och för en utbyggnad av välfärden

* ge ett godisregn i present till bibliotekarierna och assistenterna på mitt lokala bibliotek

* vägra vara tyst och knyta handen i fickan utan istället organisera mig

Kristian Schultz

Vägkrogsbiblioteken igen

De berömda vägkrogsbiblioteken känner sig hotade igen. Läs reportaget i SvD:
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/sparkrav-hotar-bibliotek-pa-vagkrogar_3996475.svd

Less is more?

"Om man skulle krympa biblioteket vid Hornstull till barnavdelningens storlek så skulle utrymmet inte ens räcka till ståplats för oss som använder biblioteket idag - än mindre till att ha några böcker där. För vi är många som pluggar, läser tidningar och tidskrifter, använder datorerna och lånar böcker, filmer och musik på Hornstulls bibliotek."
Insändarskribenten Kristina Jansson (Södermalmsnytt 52/26/12) är missnöjd med Stockholms stadsbiblioteks planer på att förminska den redan lilla filialen vid Hornstull. Hur litet kan ett bibliotek få vara för att kalla sig "bibliotek"? Det lilla biblioteket vid Hornstull har redan fått en stridbar vänförening. Frågan är om det hjälper?
Mats Myrstener

Harry Järv död

Jag läste i dn.se att Harry Järv avled den 21/12. Jag hade förmånen att träffa Harry några gånger för intervjuer, senast för två år sedan, i samband med publiceringen av den tjocka antologin Mänsklighetens minne - en stor hyllning till böcker och bibliotek i historiens ljus - recensionen av boken publicerades i bis förra året.

Harry Järv arbetade många år på Kungliga biblioteket som chef för handskriftsavdelningen. Han var översättare och tidskriftsredaktör, och förlorade ena benet i finska vinterkriget, något som skildras i filmen Framom främsta linjen.

Han var anarkosyndikalist och övertygad demokrat, särskilt engagerad för Tjeckoslovaiens kamp mot kommunismen. Han bidrog utan tvekan till att göra KB till en verkligt öppen institution efter andra världskriget. Han blev 88 år.

Se mer om Harry genom att söka på ämnesordet i kolumnen till höger.

Mats Myrstener

Mats bokjulklappstips danföredanföredan

Sven Wernström: Ett författarliv (Murbruk).

"Framtidsroman" från år 2025, som utspelas i Stockholmsförorten Skärholmen. Wernström filosoferar om sitt liv, och hur det skulle kännas att fylla 100 i EU-landet Sverige, "där de sista resterna av välfärd och demokrati slagits i spillror".
Gunder Andersson: I pianoskor och huvud-

värkskostym (Lindelöw). En av arbetarlitteraturens novellmästare skriver om kärlek, våld, tragedi, goda grannar, bönder, och möten i bastun.
Mary Andersson: Den vingabrödna (Lindelöw). En av våra äldsta arbetarförfattare, född 1929, som slog igenom 1976 med Malmöpjäsen Maria från Borstahusen. Här skriver hon sin självbiografi, om sina femtiotalet olika jobb i Malmö, sin uppväxt, författarskap mm.
Jonathan Brent: Stalins arkiv (Ekerlid, övers. Margareta Eklöf). Författaren, känd kremlolog från Yale university, skriver om diktatorn Josef Stalins arkiv och bibliotek, som han som förste västerlänning tillåtits undersöka.
Orlando Figes: De som viskade : tystnad och terror i Stalins Sovjet (Historiska media, övers. Claes Göran Green). Brittisk historiker har intervjuat och läst dagböcker från terrorns Sovjetunionen, ett land där många "viskade", av rädsla för att bli angivna och deporterade. Boken är illustrerad.
Ann-Charlotte Alverfors: Igelkottsklubben (Normal). Alverfors bor också i Malmö, och slog igenom 1975 med barndomsskildringen Sparvöga. Här skriver hon om några kvinnor som bildat en klubb som ägnar sig åt att berätta minnen, dansa, dricka och äta god mat. "Kvinnor som genom tiderna tvingats leva med taggarna utåt. Kvinnor som funnit varandra i en utsatthet av våld och skam."
Bernt-Olov Andersson: Balladen om Big O (Reptil). Förf. är fd metallarbetare från Sandviken. Förutom fackliga historiker har han skrivit flera romaner, och turnerat med den egna popgruppen Band Avd., där även hans söner ingår. Han debuterade 1977 med diktsamlingen Dagar i New York. Den uppmärksammade romantrilogin Syrenernas tid utspelades i Sandviken med järnverket i centrum. I den nya boken bekänner han sin kärlek till rockmusiken och idolen Roy Orbison ("Big O").
Cassian, Nina: Mirakelkvinnan (Ellerström, övers. Dan Shafran). Rumänsk poet, som rekommenderas av Ann-Charlotte Alverfors.
Lina Lund: Berlin, öppen stad : om en ny tid tjugo år efter murens fall (Pockettidningen R, 2009:4).

Den unga journalisten Lina Lund har skrivit detta reportage med öppna ögon, hon har ingen direkt "förförståelse" eftersom hon bara var två år när muren föll 1989. Hon intervjuar berlinare, både de som gläder sig åt den nya tiden, och de som tycker det var bättre förr.

Jag läste att 90-årige Lennart Hellsing minsann tyckte att pappa också kunde läsa en bok av Herta Müller (se tidigare blogginlägg). Men det förstod väl alla?
God jul önskar Mats

Panta rhei

Läste i socialdemokratiska tidningen Folket i Eskilstuna (19/12) ett uttalande av ordförande i kultur- och fritidsförvaltningen där, Mona Kanaan (S). "Det är inte politiker och tjänstemän som ska bestämma vad som ska ingå i utbudet [på biblioteket], det ska bestämmas i samråd med människor i områdena."
Man kan tolka uttalandet hur man vill, men nog är det en tydlig släng åt bibliotekariens rätt att välja vad som ska köpas in till biblioteket?
Många yrkesroller är stadda i stark förändring just nu, bibliotekarierollen inte minst. Vissa säger si, andra säger så, och i alla kommuner vill man försöka driva verksamheten med så få bibliotekarier som möjligt. Om debatten bådar gott eller dåligt inför det nya året är svårt att säga. Men det är nog inte bara Trollhättanbor som har anledning att se dystert på vad som komma skall.
Mats Myrstener

Hvad vil Sosial-Demokraterna?

Det är nog många som undrar detta, inför valet 2010. En som visste var August Palm, agitatorn som introducerade de socialistiska idéerna i Sverige från Tyskland. Läs mer om honom och läs hans första tal om socialdemokratin, 1881:

http://www.arbark.se/2009/11/hvad-vil-sosial-demokraterna/

Mats Myrstener

Konsult skrev upp SSB:s riskanalys med 500 miljoner utan underlag

"Den som är konspiratoriskt lagd kan inte låta bli att fråga varför planerna på ett nytt stadsbibliotek lades ned en dryg månad innan fyra nya sportarenor i Stockholms-
området fick klarsignal. Den nya Globenarenan för 30 000 åskådare kostar händelsevis 1,2 miljarder kronor."
Mats Myrstener
källa: http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/stadsbiblioteket-stoppades-utan-grundliga-analyser-1.1016125

Vi säljer inte ut för vi har inget köpt

I dessa tider av julklappshandel och klimatmöten har det uppkommit diskussioner om att man borde konsumera mindre. Man säger att folk köper en massa man inte behöver och att den rika i-världen måste konsumera mindre. Grundantagandet är att det är den hysteriska konsumtionen som är problemet.

Det är att ställa Marx på huvudet. Istället är det just produktionen som är problemet. Hur den är utformad, i vilket syfte och för vem. Dagens kapitalism är styrd av ständig jakt efter profit och det är det som är grundproblemet. Lösningen på orättvisor i världen och klimathotet är inte att konsumera mindre eller annorlunda (tänk bara de "miljövänliga" etanolodlingarna i Sydamerika som ödelägger regnskogen) utan att produktionen läggs om. Att resursfördelningen i världen blir mer rättvis så att länder i tredje världen inte tvingas producera miljöförstörande monokulturer av t.ex. jordnötter eller utvinna olja för multinationella bolags räkning under vidriga arbetsvillkor.

Även om konsumenterna köper mer ekologiskt och miljövänligt kommer kapitalet alltid ta den enklaste vägen för att hålla nere arbetarnas löner och hålla produktionen så billig som möjligt (läs: ha dåliga arbetsvillkor) för att hålla vinsten hög. Det ligger i själva ekonomins natur - att göra på något annat sätt skulle få systemet att haverera. Ett exempel kan vara programmet på TV för några månader sedan om rättvisemärkt té från Indien. Journalisterna kunde tydligt visa att arbetsvillkoren bara var marginellt bättre och att företagens löften inte infriats. Lösningen är således inte att konsumera annorlunda utan att lägga om produktionen till att svara mot människors behov, inte profitens.

Vågar man hoppas på en utställningsturné på biblioteken med miljötema där man går till botten med klimathotet? En obekväm sanning 2.0?

Kristian Schultz

Miljön under luppen

Miljön är den absolut viktigaste frågan för framtiden. Därför känns toppmötet i Köpenhamn ödesdigert. Blir det inte framgångsrikt så går vi en otäck framtid till mötes.

I Svenska dagbladet läser jag (15/12) att bara sjutton procent av EU:s invånare rankar miljöfrågan överst. Högst rankas problemet med "fattigdom, brist på mat och vatten" (34 procent). Dock menar 63 procent av de tillfrågade att klimatfrågan är "väldigt allvarlig". Sämst stöd har den i de baltiska staterna, där en fjärdedel av de tillfrågade rankar frågan som "mindre viktig".

Är intresset för miljön en välfärdsfråga för den rika världen? En lyx vi som är rika kan kosta på oss? Mycket talar för det. U-länder med stora oljetillgångar, som Sudan och Angola, eller ett land som Saudi-Arabien, nonchalerar i stort sett miljöfrågan. Av EU:s länder är det bara Sverige och Danmark som rankar miljöfrågorna högst.

SvD:s ledarskribent Per Gudmunsson gör sig samtidigt lustig över de många demonstranterna i Köpenhamn. Några svenska aktivister stoppades redan vid gränsen för att deras buss, en Scania Vabis modell 1967, inte klarade polisens miljökontroll! De flera tusen delegaterna och journalisterna som deltog i konferensen kom dock det stora flertalet i energislukande flyg, vilket Gudmundsson naturligtvis inte noterade.

Själv bidrar jag med att köpa lågenergilampor, även om ljuset, tycker jag, är för svagt. I ett land där det är mörkt större delen av året borde man väl åtminstone få ha ordentligt ljus inomhus. Men lite lyx får man väl avstå för den goda sakens skull?

Mats Myrstener

Furulands sista opus

Margareta Ståhl, arkivarie och konsthistoriker på mitt jobb, tipsade mig om att Lars Furulands sista artikel (vi tror det) var hans bidrag i den nyutkomna boken Fram träder arbetaren. En bok om arbetaren i bildkonsten i de nordiska länderna, som går att beställa från Arbetarnas kulturhistoriska sällskap (det finns ett sådant, medelåldern är t.o.m. högre än i BiS). AKS har gett ut boken som sin årsbok 2009, se länk
http://www.arbark.se/om/aks/
Går man med som medlem så får man boken gratis!
Mats Myrstener

Gaza freedom march

http://salsa.democracyinaction.org/o/424/t/9750/petition.jsp?petition_KEY=2055
(tips från Ulf Larsson)

När det regnar manna ...

Folkbiblioteken behöver tillföras massor av ny kompetens för att ändra bilden, såväl internt som externt, av biblioteken som i huvudsak en institution för skönlitteratur och den eviga inskränkta debatten om urvalet, på BIBLIST senast igår! Förmedling av skönlitteraturen har aldrig varit annat än en del av folkbibliotekens alltmer mångfacetterade uppdrag.

Regionbiblioteket Västra Götaland har fått drygt två millioner från ESF, EU, till kompetensutveckling för bibliotekspersonal under rubriken "Det mångspråkiga biblioteket - utveckling av interkulturella mötesplatser". Läs mer om detta på http://www.bibl.vgregion.se/sv/Regionbibliotek/ och delta i arbetet genom att följa och bidra till den öppna mötesplatsen för alla som vill utveckla "Det mångspråkiga biblioteket" http://mangsprak.ning.com/

Även andra kommun- läns- och regionbibliotek har fått eller är på gång att söka EU-medel
Men dessvärre räcker det inte att erbjuda kompetensutveckling, problemet i många kommuner och stadsdelar är att biblioteksbudgeten är så snål att det varken finns möjlighet att delta i erbjuden utbildning eller att sedan ha utrymme, tid och pengar, att använda sig av den nya kompetensen för att höja kvaliten i verksamheten. Risken är att alltfler bibliotek hamnar i den negativa spiralen, minskande resurser, mindre möjligheter till ny kompetens, bristande utveckling av verksamheten..........
För att bryta detta krävs en nationell bibliotekspolitik och ett staligt ansvar för en jämlik biblioteksstandard som ger varje bibliotek möjlighet att utvecklas och klara de krav som ett samhälle med ökande klyftor ställer!

Ingrid Atlestam

Biblioteket som mötesplats

Det pratas ofta om biblioteket som en mötesplats. Men vad menas med det egentligen? Är biblioteket framför allt en mötesplats? Jag är inte så säker. En mötesplats kan vara en flashig caffe latte-filial där man enbart kan avnjuta de senaste, fashionabla tidsskrifterna i perfekta feng shui-lokaler. Eller glättiga, personallösa bibliotek med färgglad inredning och tonvis med datorer.

Mötesplats-tanken kan mycket väl shanghajas av nyliberala "förnyare" (och göras till något liknande det nya biblioteket i Amsterdam). Innan man kan prata om bibliotek som en plats där människor träffas behövs det en stabil bas att stå på - man ska utan krav på motprestation uppfylla deras behov av hjälp och vägledning in i bibliotekets bestånd, bokprat, hjälp med att skicka mejl, sagostunder, etc. Det är först när biblioteket blivit en självklar plats i människors liv som det kan bli en relevant mötesplats. För det behövs det massor av oglamoröst basarbete - och personal, personal och lite mer personal. Marx skulle säga att det är enbart det levande arbetet som kan producera och inte produktionsmedlen (lokalerna).

Kristian Schultz

Bibliotek R' Us

I gårdagens Metro kunde man läsa om nystartade leksaksbibliotek - sk. Retoys. Här ska barn kunna leka med begagnade leksaker och även kunna låna hem dem helt gratis. Jag tycker det verkar vara en fantastisk idé som väl stämmer överens med tanken på biblioteket som en allmänning. Den överlappar även diskussionerna här på bloggen om TV-spelens existens på våra folkbibliotek. Som jag tidigare sagt vill jag se offensiva och utåtriktade bibliotek som har litteraturen som bas men där även andra kulturella uttrycksformer får utrymme. Varför inte leksaker? Ju mer man kan motverka klassamhällets orättvisor desto bättre! Åt var och en efter behov borde vara vår ledstjärna framför andra.

Tänk att låna hem en hög med Mamma Mu och Kråkan-böcker till sitt barn tillsammans med en rolig leksak och ett TV-spel! Vilken svindlande tanke!

Kristian Schultz

Bilderbok om Barnkonventionen 20 år

Boktips: Hurrraa!! Alla barns rätt : en bilderbok om Barnkonventionen 20 år, av Pernilla Stalfelt. Utgiven i samarbete mellan Läsrörelsen, Barnombudsmannen, BRIS, ECPAT, Plan Sverige, Rädda barnen, SOS-barnbyar, Unicef Sverige och World childhood foundation.
Mats Myrstener

(illustrationen pekar på den del av FN-konventionen som förbjuder skiljande av barnen från föräldrarna, t.ex. vid skilsmässa, utom i fall av uppenbar vanvård. Sverige bryter mot detta genom att skilja flyktingbarn från sina föräldrar.)

Grundläggande empati (obs ironi!)

"Ge ett enda hållbart skäl till att jag ska försörja någon som har hel eller delvis arbetsförmåga", skriver en signatur som kallar sig "Stina" på Svenska dagbladets diskussionsforum Brännpunkt, apropå det impopulära beslutet om sjukförsäkringsreform.
Vi får hoppas att Stina aldrig blir sjuk eller arbetslös, så att hon behöver ta samhällets skattepengar i anspråk. I fantasin tänker jag mig att hon då av läkaren i Helsingborg blir ordinerad att uppsöka stadsbiblioteket i Malmö för att låna boken "Grundläggande empati". Tågresan mellan skånemetropolerna är en bonus, kallad "gemensamhetsskapande åtgärder".
I Malmö visar det sig att boken redan är utgallrad, då den inte utlånats på ett år (någon hade dessutom i hastigheten glömt ta bort posten ur katalogen). Hon skickas därför till det personallösa biblioteket i Veberöd, där boken ska finnas, men där man slutat med fjärrlån eftersom personalen skurits ner.
När hon äntligen når Veberöd, om inte tåget blivit stående någonstans efter vägen, strömlöst, i riktigt höstgråväder, får hon själv tillbringa minst en timme bland bokhyllorna för att försöka leta fram boken om "Grundläggande empati".
När hon hittar den (om hon gör det) är hon förmodlligen så arg att hon river hela biblioteket. Men bara i fantasin förstås.
Mats Myrstener

Staffless library in King County

Ett inlägg från USA (Seattle) apropå personallöst bibliotek.: "Staffless "library" opens up in King County"
http://librarianinblack.net/librarianinblack/2009/12/stafflesslibrary.html
(tips från Kalle Laajala)

Döms till att läsa svensk litteratur

En 22-årig kvinna från Jönköping som åtalats för försök till knarksmuggling i Brasilien har fått en oväntad mild dom. Kvinnan döms till att läsa svenska klassiker av Selma Lagerlöf och Harry Martinson.
Under de drygt tre åren med samhällstjänst som hon döms till kan kvinnan fortsätta att studera, men mellan klockan 14 och 17 varje dag ska hon infinna sig på biblioteket i Natal för att ägna sig åt ett arbete kring de svenska verken Aniara av Harry Martinson och Troll och människor av Selma Lagerlöf, uppger tidningen Diário de Natal. När arbetet är klart ska det redovisas för domaren. 22-åringen från Jönköping ska dessutom hjälpa till vid ett rehabiliteringshem för narkomaner en timme om dagen.
Den annorlunda domen motiveras med att kvinnan inte bedöms återfalla i brott.
källa: dn.se (10/12)

Åter till verkligheten!

Den legendariske bibliotekschefen i Malmberget, Adolf Henriksson, satte upp den amerikanske företagskonsulten Kennings 31 teser till allmän beskådan i biblioteket i Malmberget . Utifrån dessa teser var det meningen att LKAB skulle styras enligt militärt mönster. Avslöjandet av teserna var en utlöstande orsak till den vilda strejk som bröt ut för idag 40-år sedan. Även Sara Lidmans bok Gruva spelade stor roll för strejken i malmfälten 1969. Sara Lidman skänkte självklart arvodet från pocketupplagan till strejkkassan.
Var finns dagens Adolf och Sara, författare och bibliotekarier som står upp mot orättvisor och sprider och ger röst åt det obekväma, det alternativa , det som kan förändra samhället och motverka de ökande klyforna?
Vilka bilder av verkligheten får en chans i mediabruset i dagens användarorienterade bibliotek?
Vad erbjuder vi egentligen brukarna att orientera sig i?

Ingrid Atlestam

Läsning - en klassfråga i juletid

Att bokläsning och biblioteksbesök är en klassfråga är väl ingen nyhet. I år köper folk dyra böcker i julklappar, enligt bokhandlarnas talesman Pär Svärdson, vd på adlibris.com. En historisk roman till pappa, en Herta Müller till mamma, "och något av Martin Widmark till syrrans barn". Ljudböcker i mp3-format är årets kioskvältare.
-Vid jul vill vi dock gärna ha något fysiskt som går att lägga under granen. Det är roligare att få en bok som man kan sitta och hålla i.
Samtidigt säljer adlibris bokklappar för 41 kronor, t.ex. Ann Eberleins "Jag vill inte dö, jag vill bara leva", eller Karin Fossums deckare "Den onda viljan".
41 kronor är väl ungefär vad en middag kostar hemmavid. Att folk från LO-kollektivet inte köper böcker beror nog inte på pengarna bara. Men är det så, då är biblioteket den sista utvägen. Den utmaningen borde alla kommuner anta.
Mats Myrstener
källa: metro.se

Klockan klämtar för oss

Klockan i S:t Nikolai kyrka i Halmstad började igår slå en gång i minuten. Orsaken var troligen den senaste tidens milda och saltfuktiga väder, rapporterar radio Halland.
Ännu en påminnelse om att vi lever i de yttersta tider, eller som Gunnar Ekelöf sa: "Sent på jorden".
källa: metro.se
Mats Myrstener

Astrid Lindgrens socialism

När man diskuterar politik möts man ofta av en rad missuppfattningar så fort ordet "socialism" kommer på tal. Man bemöts med argument om brödköer, övergödda och förtryckande byråkrater, trista betonghus, polisstater... ja, ni vet. Detta har ingenting med socialism att göra (som Noam Chomsky en gång påpekat kallade sig det forna Östblocket både demokratiskt och socialistiskt men var inget av det). Men om socialism inte är betong och hemliga poliser vad är det då?
Jo, man behöver inte gå längre än till Astrid Lindgren och hennes beskrivning av Körsbärsdalen i boken Bröderna Lejonhjärta. Följande stycke är hämtat från s.35-36:

När vi kom hem, packade Jonatan upp Sofias korg på köksbordet. Det var ett bröd i den och en flaska mjölk och en liten kruka med honung och ett par pannkakor.
"Håller Sofia oss med mat", sa jag förvånad. Jag hade inte närmare tänkt på hur vi skulle få något att äta.
"Ibland gör hon det", sa Jonatan.
"Alldeles gratis", frågade jag.
"Gratis, ja, det kan man kanske kalla det", sa Jonatan.
"Här i Körsbärsdalen är allting gratis. Vi ger åt varann och hjälper varann allt eftersom det behövs."

Det behöver inte vara så komplicerat. Kanske dags för en skyggande vänster som försöker trängas i mitten att låna Astrid Lindgren på närmaste bibliotek, sträckläsa och inspireras.

Kristian Schultz

Bibliotek som rättighet (Nacka under luppen)?

Flamman har hittat till Nacka? Tydligen hög tid att bibliotekslagen blir en rättighetslag, rätten till läsning på modersmålet, rätten till samhällsinformation, rätten till internet, rätten till ett verkligt folkbibliotek..................
Ingrid Atlestam

Klyftigt?

Folkbibliotekets uppdrag har alltid varit och bör fortsatt vara att minska och motverka klyftor vad gäller tillgång till kunskap och information. I dagens samhälle, med ökande klyftor, har folkbiblioteket två uppdrag vars fullföljande är avgörande för bibliotekets framtid, det handlar om ett vägval, att ställa upp för dem som riskerar att hamnar utanför eller att ge mer till dem som redan har.
Det gäller att förverkliga det mångspråkiga biblioteket, biblioteket som väg in i det svenska språket och samhället och biblioteket som en möjlighet att hålla kontakt med och vidareutveckla den kultur och det språk man fört med sig hit.
Den andra utmaningen är att motverka den digitala klyftan. Självklart är detta ett folkbiblioteksuppdrag. Min tioåriga erfarenhet av att anordna enkla datakurser på förortsbibliotek är att man måste börja ännu enklare än med Internet, faktum är att många aldrig suttit vid en dator och ännu mindre vid en skrivmaskin, det kan alltså inte var för elementärt. Vi har haft kö till kurserna i alla år och har vid det här laget gett flera tusen personer en första introduktion till windows, word och internet.
Studiecirklar är oftast inget alternativ, de är för dyra och går ofta för fort fram. Här måste folkbiblioteken ta sitt ansvar och ställa upp för dem som kan minst istället för detta ständiga strävande och blickande mot högskolevärlden och underhållningsnischen.
Back to basic innan det är för sent!

Ingrid Atlestam

Lars Furuland har avlidit

Lars Furuland, som var professor i litteraturvetenskap (särskilt litteratursociologi) i Uppsala avled den 1/12, 81 år gammal. Hans författarskap sträckte sig över många områden: barnlitteratur, arbetarförfattare, bokförlag och bokutgivning, regionallitteratur (Dalarna), kvinnliga författare, folkbibliotek. Han var en av de som ledde den s.k. litteraturutredningen på 1970-talet, som föregick den berömda kulturmålsparagrafen om "kommersialismens negativa verkningar", och han redigerade en antologi om folkbiblioteksforskning redan 1969.

Lars Furuland publicerade sig också i bis några gånger. Hans sista bok blev memoarerna "Mina dagsverken" som kom förra året. Med honom går en epok av litteratursociologisk forskning och teoribildning i graven, en unik inspiratör, föredragshållare och folkbildare av den gamla stammen.

Mats Myrstener

för en längre presentation, se http://www.arbark.se/2009/12/lars-furuland-1928-2009/

Skilda världar, skilda värderingar

Många hänvisar till och diskuterar World value Survey , ett omfattande undersökningsmaterial om värderingar i olika länder över hela världen. Resultatet åskådliggörs i en värderingsvärldskarta som exempelvis visar att Sverige inte är det lagomland som ofta påstås utan världens mest extrema!
Kolla och grubbla på vad detta betyder för kulturmöten när man flyttar från det nedre vänsta hörnet till det övre högra, från överlevnad och kollektivism till välstånd och individualism, från tradition till modernitet, en resa som Sverige gjort, men vart är vi på väg nu?
Här finns mycket att diskutera, såsom till exempel den rasistiska högerpopulismens framväxt i "moderna" länder! Hur stämmer resultatet i "minaretomröstningen" och utvecklingen av främlingsfientliga partier i de nordiska länderna med de värderingar som påstås vara de förhärskande? Finns toleransen bara "på avstånd"?
Vad bör göras? Vilka värderingar kommunicerar biblioteket som institution?

Ingrid Atlestam

Julkalender!

Världsbiblioteket har en julkalender med chans att vinna en bok vid varje dags lucköppning!
http://foo.globalarkivet.se/julkalender/

Statliga pengar till arbetsplatsbibliotek

Tisdag 01 december 2009 11:23
Vägkrogsbiblioteken får bidrag från Kulturrådet. Sammanlagt fördelas 1,7 miljoner kronor till kultur på arbetsplatsen, meddelar Kulturrådet i dag.
Det är fyra projekt som får bidrag. Mest pengar, en hel miljon, läggs i projektet Böcker till alla arbetsplatser. Där ingår bland annat vägkrogsbiblioteken vars osäkra framtid Kulturnytt rapporterat om i dag. Bakom projektet står bland andra Transportarbetarförbundet, SEKO och IF Metall.
Även Läs för mig pappa!, projektet med syfte att få män inom LO-förbundet att läsa mer skönlitteratur för sina barn, får bidrag. Dessutom får två IF Metall-drivna projekt i Gävleborgs län bidrag.
källa:www.sr.se

Kampen om språket

Vilka ord man tillskriver olika problem eller grupper bär på en ideologisk laddning. Kallar man företaget där man jobbar för arbetsgivare eller arbetsköpare? Är nedskärningar reformer eller privatiseringar? Är alla politiska aktivister i Palestina frihetskämpar eller terrorister? Kallar vi bibliotekens besökare brukare eller kunder?

Det finns många exempel och det är viktigt att förstå språkets laddning - hur ens tal är del i en politisk kamp om hegemoni och utrymme. Att hur man formulerar sig är en liten pusselbit av något större. Därför är det väldigt viktigt att inom biblioteksvärlden mota den nyliberala diskursen i dörren. Vi ger inte service åt kunder i en ständig jakt på marknadsandelar. Vi måste våga vägra vara ett företag och istället föra fram biblioteket som en allmänning, som en demokratisk mötesplats där gratisprincipen råder och klassamhället motverkas. Och det kan börja med något så obetydligt som vad vi kallar våra besökare.

Kristian Schultz

Ett spelande folk, och en jämställdhetsminister

Idag är 1 Advent och jag försov mig just och missade festhögmässan i Sofia kyrka. Ackackack. Satt uppe för länge inatt och såg tecknade Star Wars-filmer. Men Otto Olssons Advent lär man nog ändå bli rätt trött på innan julen är slut tror jag.

Läste i Svenska dagbladet idag att svenskarna är "ett spelande folk", och då talar man inte om kommunala musikskolan eller körsång, som är en hel folkrörelse i sig. Nej, 27 procent av svenskarna över 15 år spelar TV- och data- och mobiltelefonspel. Det är över två miljoner människor. Apropå den nyss förda debatten på denna blogg.

I tidningen finns också en intervju med advokaten Claes Borgström, en av få socialdemokratiska politiker med medial utstrålning. Han säger bl.a. att om man uteslöt alla brott som kan hänföras till mäns överordning, så skulle inte mycket bli kvar att processa om.

En sån man skulle jag vilja ha som jämställdhetsminister, ja varför inte justititeminister med en gång? Ett kommande "vallokomotiv"?

Mats Myrstener

Köp BiS-historiken!

Det finns många ex. kvar
av BiS 40-årshistorik, "En ny
förening är nödvändig". Gå in
på vår hemsida (se länkarna
till höger) och beställ den.
Eller ge bort den i julklapp
till någon likasinnad.

1968 ur biblioteksperspektiv.

Bibliotekshistoria från golvet.

Finns även att köpa på Ad-

libris, Bokus och från

Bibliotekstjänst.

Läs om BiS i Stockholm,

Göteborg, Malmö, Värmland, Eskilstuna, Lund, Skellefteå, och Nybro. Om personerna, profilerna, frågorna, det lokala arbetet och striderna på riksplanet.

Ett kooperativt bibliotek

KF:s bibliotek har storgallrats (något som ligger i tiden verkar det som) och en stor del av det utländska beståndet har överförts till Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm. KF:s bibliotek grundades 1927 av eldsjälarna Axel Påhlman och Walter Sjölin. Idag sköts det av den sympatiske Michael Hagström och är bara öppet för anställda och enstaka forskare (man kan ringa och be att få komma in).
Min kollega Hans Larsson skriver om bokbeståndet, med klassisk kooperativ litteratur på tyska, engelska och franska, i senaste numret av tidskriften Arbetarhistoria:
"Det är onekligen något visst med bibliotek. När man står bland hyllorna tränger sig böckerna (texterna) på. Man står inuti en laddning, ett mummel som vill göra sig förståeligt. Varenda skrift harklar sig försynt och säger: Läs mig, för annars finns det ingen mening med mig!"
Nu finns mumlarna bevarade, förhoppningsvis för all framtid.
Kan nås från ARAB:s hemsida http://www.arbark.se/ (sök på "kooperation")
Mats Myrstener

Ett syndikalistiskt bokförlag

Det syndikalistiska förlaget Federativ ger ut böcker sedan 1918, och ägs fortfarande av SAC, Sveriges arbetares centralorganisation. Den fackliga handboken Vi har rätt kommer nu i en uppdaterad upplaga, 2.0. Här ger man svar på stora och små fackliga frågor, som man menar att LO och SAP glömt bort, som Hur organiserar man en strejk? Vad händer om man bryter mot arbetsrätten? Så förhandlar man som enskild individ: vad är dina rättigheter och skyldigheter, och vad är arbetsgivarens, och vem bestämmer egentligen din lön?
Heder åt ett sådant förlag, lika vitalt idag som 1918!
Mats Myrstener

Bibliotek eller bokhandel?

I Frankrike tar man kulturen på allvar. Lastpallar med Dan Brown betackar man sig för. Till skillnad från svenska bokhandlar så vill de franska införa regler. Man får en kvalitetsstämpel (Label Librairie Indépendante de réference) om man uppfyller vissa normer som ett utbud med minst 6.000 titlar, att inte vara alltför nyhetsinriktad, och att ha tillräckligt med personal för att ge en god service.
Kanske vore det något för svenska folkbibliotek att ta efter? Hur många skulle få "kvalitetsstämpeln"?
källa: Svenska dagbladet, 25/11
Mats Myrstener

"Ska det vara tyst på biblioteket?"

En etikett-fråga i gårdagens DN. Läs etikettgurun Magdalena Ribbings svar och läsarnas kommentarer.
http://www.dn.se/blogg/etikettfragan/2009/11/25/lek-pa-bibliotek-5408#comments

Palms päronträd

I Rolf Almströms nya roman Svart arbete, om arbetslösa och undantagsmänniskor i förorten Västra Frölunda, hittar jag den sedelärande historien om August Palms päronträd.

Efter Palms jungfrutal om socialismen i Sverige, på hotell Stockholm i Malmö i november 1881, fick han svårigheter att hyra lokal. Då tillverkade några arbetare en plattform i ett päronträd, som stod där stadshuset i Malmö idag står, August Palms plan 1. Här höll agitatorn ett nytt brandtal, varpå plattformen revs av nitiska poliser.

När stadshuset skulle uppföras var det tänkt att päronträdet skulle stå kvar, där det idag är ett tydligt veck i byggnaden. Men byggföretaget tyckte att det var för besvärligt att bygga runt trädet, så man högg ner det och betalade vitet, vilket blev billigare. Kvar finns vecket i huset, samt en stickling, som sköts och vårdas av SAP i Malmö.

Idag när (S) når rekordlåga siffror i opinionsmätningarna får historien ett nytt skimmer kring sig. Hur lång tid tar det innan Palms päronträd vuxit sig stort igen? Kanske dags att skippa högerpolitiken snart? Något att fundera på för den arbetande klassens egna representanter inom dagens klena arbetarrörelse?

Mats Myrstener

Att sakna Sven Wernström

När jag läser dagens ungdomslitteratur kan jag komma på mig själv med att sakna den gamle Sven Wernström. Förstå-sig-påarna skulle säkert kalla hans böcker tendenslitteratur och det är precis det jag saknar. Böcker som klart och tydligt tar avstamp i en vänsterpolitisk utgångspunkt och har samhällsproblem som ram till en engagerande berättelse. Kort sagt, böcker som inte bara vill skildra samhället som vi lever i utan även förändra det. Jag är trött på lättviktiga böcker om romanfigurer som lever i samhälleliga vakuum eller eländesskildringar som bara frossar i misär. Istället hade jag velat se författare som utan överpedagogiska pekpinnar visar på att en annan värld är möjlig eller i alla fall att man tillsammans som ett kollektiv kan göra något åt sin situation.

Sven Wernström må ha haft en del fel (hans stöd till Sovjet till exempel) men han kunde med ett underifrån-perspektiv och jävlaranamma skildra historiska förlopp och gjuta liv i de trälar, tjänare och pigor som annars bara förpassas till bakgrunden av krigarkonungar, adel och borgarklass. Vill man ha bra historiska böcker för ungdomar ska man genast gå till närmaste bibliotek och låna sviten Trälarna. Den är fortfarande oöverträffad.

Min avslutande fråga blir: var kan man hitta dagens Sven Wernström?

Kristian Schultz

Liberalismens död?

Folkpartiet vill nu till sitt tidigare krav på svenskakunskaper även lägga en obligatorisk kurs i medborgarkunskap för den som ska få bli svensk medborgare. Vart har liberalismen tagit vägen?! Den heliga valfriheten förstatligas för somliga!?
Ge möjligheter, det räcker! Ge studieförbund, skolor, bibliotek med flera resurserna och uppdraget att kunna erbjuda de kurser och det mediautbud som behövs för att lära såväl svenska språket som de de koder, fakta och berättelser som är en viktig del av vägen in i samhällsgemenskapen.
Då kommer målet, "minskat utanförskap" att överträffas utan både piska och morot!
Ingrid Atlestam

En amerikansk bibliotekariedocka

Min dotter Aina köpte en amerikansk biblioteksdocka till oss när hon var i New York. En s.k. "Librarian action figure"! (klicka på bilden så blir den större)

Det är inte vilken docka som helst. Nancy Pearl är en mycket känd bibliotekarie från Seattle, har publicerat flera böcker om läslust, recensent och hängiven cyklist. Hon bestämde sig för att bli bibliotekarie när hon var tio år, och hon har en "femtiosidorsregel" som säger att hon läser femtio sidor, och har hon då inte blivit engagerad så lägger hon boken åt sidan. Hon tycker att ju äldre man blir, ju mindre tid har man att läsa dåliga böcker. Hon föreställer sig nog, precis som Jorge Luis Borges, paradiset som "a kind of library".

Hon har också jobbat hårt för ett projekt: Att hela Seattle skulle läsa samma bok och sedan diskutera den. "The role of the librarian is to make sense of the world of information" har hon sagt, och jämfört sig med Batmans kollega Batgirl, som förstås är bibliotekarie.

Dockan har en knapp i ryggen. Trycker man på den så lyfter Nancy på armen och pekfingret i en hyssjande gest. Nåja, får man väl säga, "nobody's perfect", och ränderna går tydligen aldrig ur den yrkesrollen på andra sidan Atlanten. Men entusiasmen går inte att ta fel på, och lite mer "action" än den s.k. "biblioteksnallen" är det i alla fall.

I USA finns enligt uppgift 2003, 124.000 bibliotek, och ca 400.000 bibliotekarier. Snacka om påtryckningsgrupp.

Mats Myrstener

Att köpa eller inte köpa - det är frågan

Vilka inköpskriterier bör biblioteken ha när det kommer till TV-spel? Det är en fråga som ofta ger vaga riktlinjer där man bedömer inköp från fall till fall. Mats Nordström från Malmö Stadsbibliotek gav till exempel följande svar i en intervju i Svenska Dagbladet 2006: "– Vi har haft en diskussion från titel till titel. Bibliotekets policy är att inte ha något med överdrivet våld eller sexism, men det finns ingen klar definition".

Samma inställning tycks råda i Göteborg. Jag tycker att definitionen på samma gång är för vid och alldeles för snäv. Låt mig förklara närmare.
Våld är i min mening inte det centrala problemet - våld kan fylla en funktion i en berättelse om det tillför något till handlingen. Självklart ska man inte köpa in spel såsom Manhunter 2 där spelet enbart går ut på att mörda på olika sätt. Men tyvärr verkar mediaansvariga i Göteborg dra öronen åt sig så fort det står en 18+ gräns på ett spel. Resultatet blir att målgruppen unga vuxna helt missas och att utmärkta spel, såsom skräckspelet Dead space, inte ingår i beståndet bara för att de innehåller våldsamma inslag.

Våld (läs: meningslöst våld) bör vara en variabel att ta i beaktande men betydligt viktigare är vilka politiska strömningar som framträder i ett spel. Ärkesexistiska spel som Rumble Roses, spel där USA-flaggviftandet tar sig osmakliga proportioner eller spel med rasistiska undertoner såsom Resident Evil 5 där man som vit hjälte huvudsakligen fightas mot sjuka, svarta afrikaner bör undvikas.

Kristian Schultz

Tyck till om bibliotekslagen

När Jan Ristarp talade på konferensen Boken på arbetsplatsen (Åkers-Runö utanför Stockholm), så nämnde han att det är hög tid för alla berörda att nu tycka till om nya skrivningar i bibliotekslagen. En revidering är på gång och ska vara klar i början av nästa år, samtidigt som den s.k. kulturpropositionen läggs.
Det är alltså tid att skriva, tala med sina politiker, eller på annat sätt tycka till om både bibliotekslagsskrivningen, och den nya kulturpropositionen. Förmodligen får vi leva med dessa ett antal år framöver, så: tyck till!
Mats Myrstener

Vi skulle få leva här...

Halt!
Här får ingen passera,
här kommer ingen förbi.
Kommer aldrig över nåt mera,
så gå är du snäll om ditt liv är kärt

-Ebba Grön, Die Mauer

I media har det den senaste tiden varit mycket uppståndelse kring Berlinmurens fall. Artiklar och intervjuer med forna östtyskar har avlöst varandra. Jag håller med om att det är något att fira om än på en annan grundval än segerrusiga liberaler. Östblocket, som redan på 1950-talet kallats statskapitalistiskt av marxistiska dissidenter som övergett den stalinistiska ortodoxin, försattes i kris upprepade gånger genom arbetares kamp för demokrati och en socialism som inte stavas STASI. Östtyskland 1953, Ungern 1956, Tjeckoslovakien 1968, Polen 1980. I den liberala historieskrivningen glöms det bort att det man kämpade för inte var en oinskränkt kapitalism utan man kan med en av de polska Solidaritetsbanderollerna från 1980 sammanfatta kampen med Socialism - JA, Dess förvrängningar - NEJ. Kort sagt, verklig socialism, inte realsocialism. Det är denna kamp som man ska applådera och inte vad som kom i dess kölvatten.

Tyvärr är det så att det finns en underliggande tendens att glömma vad som hände efter den hjältemodiga kampen, murens och järnridåns fall. Vill man få en insyn hur den smutsigaste och mest hänsynslösa form av kapitalism kunde få fotfäste och härja i det forna Östblocket ska man genast gå till närmaste bibliotek och låna Chockdoktrinen av Naomi Klein. Här visar hon hur den kinesiska diktaturen motbevisade alla nyliberaler genom att införa en otyglad kapitalism utan ett uns av demokrati och hon gör upp med Lech Walesas svek mot de polska arbetare som fört fram honom till makten och skärskådar de ryska oligarker och Boris Jeltsin som satte igång en hänsynslös privatiseringsoffensiv som skickade 72 miljoner ryssar ned under fattigdomsstrecket.

Avslutningsvis kan man säga att det är en ödets ironi att samma liberaler som firar minnet av Berlinmurens fall stödjer nutida murar som den på Västbanken.

Kristian Schultz

TV-spelens vara på biblioteken

När Malmö stadsbibliotek var först ut i Sverige och lanserade sina inköp av TV-spel uppstod en debatt som pågått sedan dess. Har TV-spelen egentligen någon plats på våra bibliotek?

Till att börja med anser jag det vara självklart att TV-spel bör vara en del av våra bestånd. Spel är efterfrågade (kolla bara på väntelistorna på alla spel - klart jämförbara med de populäraste böckerna) och det finns ett enormt sug efter nya spel. Här är det viktigt att komma ihåg att enstaka, nya TV-spel kostar långt över 500 kr allihop och tillgången till dessa spel är således en klassfråga. En låginkomstfamilj kan möjligen skrapa ihop till en konsol men vad gör den för nytta om man inte har råd med spel till den?
Att erbjuda spel är att agera offensivt, att införliva fler kulturella uttrycksformer i bibliotekets allmänning och därmed utvidga den. Detta för att locka nya grupper till biblioteket och minska klassklyftor.

Jag kan hålla med kritiker om att TV-spelen är dyra men varför inte tänka i nya banor.
På den eviga frågan "TV-spel eller böcker?" kan man svara "Ja tack!". Det är lätt att okritiskt dras med i den högervridna snålblåsten istället för att kräva mer resurser till bibliotek som uppenbarligen är väldigt uppskattade (Kulturrådets statistik för 2008 visar på 2,7 miljoner aktiva låntagare på våra folkbibliotek). Våra biblioteksallmänningar, som allmänningar i stort, behöver bli större, inte mindre. Och för det krävs det en bred, offensiv vänsterpolitik som pekar på alternativ till nyliberala nedskärningar och ständiga "effektiviseringar".

Kristian Schultz

Framsteg

Framsteg och upptrampande av nya stigar sker ständigt i biblioteken. Men vi är ofta dåliga på att ta del av andras erfarenheter och på att dela med oss. Här har läns/regionbiblioteken en av sina viktigaste uppgifter, att sprida goda exempel, forskningsrön och nya tankar. Regionbiblioteket i Västra Götaland gör en föredömlig insats genom skriftserien Framsteget. Det nyligen utkomna nummer 24 har titeln "Spelet om samtiden. Biblioteken i korselden mellan det digitala och det fysiska". Här finns rapporter från bland annat Helsingfors, Oslo och Malmö. Forskning ställs mot verklighet och vinklingarna blir många.

Ingrid Atlestam

Homo Ludens - Den lekande människan

De moderna livsformerna är stelnade och hämmande mot den befriande leken, menade situationisterna och ännu under 60-70-talet var Homo Ludens ett populärt begrepp och ett ideal som ofta togs fram i debatten. Idén hämtades från den holländske kulturhistorikern Johan Huizinga (1872-1945). En avgörande inspirationskälla var Huizingas verk Homo Ludens - om kulturens upprinnelse i lek (1938). Huizinga innefattar hela människans utveckling under begreppet lek.

Han menade att lusten att leka är ett centralt element i människans natur - ett kännetecken för vårt väsen, och därför karaktäriserar han människoarten i förhållande till de andra djuren i bokens titel.

Nu när spelindustrin är en branch som omsätter billioner dollar är då människan befriad och lycklig, en verklig Homo Ludens?

Eller har kapitalismen lyckats kolonisera människans innersta väsen?

Mer grankottar och tändstickor istället för spelkonsoler i biblioteket!

Ingrid Atlestam

En fråga om hattar?

Man kan inte annat än skämmas när man läser om Vellinge-politikerna i Skåne, som undanber sig att ta hand om trettio flyktingbarn. I den del av landet där Skånepertiet och Sverigedemokraterna har sin bästa jordmån har politikerna i Laholm köpt sextio färgglada "tänkarhattar" åt sig själva för 18.000 kronor. (Illustrationen ovan visar en s.k. "Cardiff Banana", kostar 24.90 Euro på hatshopping.com.) Ger kanske ett nytt innehåll åt uttrycket att vara "glad i hatten"?
I dagens SvD granskades flyktingpolitiken och det konstaterades att en annan rik Skånekommun, Staffanstorp, använder trettio procent av sina statliga bidrag för detta till politikernas resor. Danderyd i Stockholm, en av Sveriges rikaste kommuner, vill inte vara sämre. Man tar emot fem flyktingar, men de placeras alla i familjeboende, och inte i Danderyd utan i andra kommuner. De egna kommuninvånarna har enligt uppgift "inte tid". (Lilla Sorsele i Västerbotten tar emot ett femtiotal flyktingar om året som jämförelse.)
En plats i gruppboende uppges kosta 50.000 kronor i månaden. Ofta köps tjänsten av en entreprenör, som sockrar notan till kommunen. En hyfsad månadslön kan man tycka.
Vellinge uppges enligt reklamen vara "en bra kommun att bo i". Undrar om de trettio flyktingbarnen tycker detsamma. Förmodligen gör de det, de har ju knappast något val.
Mer glädjande är då att Turkiet nu beslutat häva många av de sanktioner som plågat den stora kurdiska minoriteten i decennier. Jag tänker på Nedim Dagdeviren, Kurdiska bibliotekets skapare i Stockholm, och hur glad han skulle ha varit. Tyvärr dog han i förtid, och bibliotekets framtid är idag mer osäker.
I Metro läser jag att bara tre kvinnor ingår i den exklusiva gruppen "Världens 67 mäktigaste personer". Kan det vara en orsak till att det ser ut som det gör? "Manligheten som norm"?
Nästa vecka åker jag till konferensen "Boken på arbetsplatsen" på LO-skolan i Åkers-Runö. Rapport kommer att följa.
Mats Myrstener

Kapitalistisk demokrati

Om något land röstar fel i EU:s "folkomröstningar" (t.ex. Irland och Danmark) så brukar en ny folkomröstning hållas inom något år. I vårt bostadsområde röstade köpstämman precis nej till en privatisering av hyresrätterna. Följaktligen ska en ny köpstämma hållas om fjorton dagar, då man hoppas att de boende denna gång ska rösta "rätt", dvs ja till försäljning av allmännyttan till kraftigt underpris.
I ett annat bostadsområde på Södermalm fick man hålla fem köpstämmor innan det blev ja till försäljning. Så går det till i Stockholm när det allmänna privatiseras. Det är väl det som kallas kapitalitisk "demokrati"?
Mats Myrstener

Manifestera manifesten mera

FLAs manifest för mångkulturell biblioteksverksamhet är nu antaget av UNESCO på samma sätt som tidigare manifest för folk- och skolbibliotek.
Läs mer!
Bara att sätta igång att förverkliga!
Givetvis borde dessa manifest även stödjas av Sveriges riksdag, men dit är nog vägen lång. En lämplig början vore att de utgör underlag för det nya uppdrag vad gäller skol- och folkbibliotek som KB fått. Lobba för detta!

Ingrid Atlestam

Knuffas mera!

"Jag är för ickevåld, men det finns inget som förbjuder att man knuffas."
Kloka ord från 68-åriga folksångerskan Joan Baez, på besök i Sverige, som själv ser sig som ett stycke "vandrande historia", ständigt i takt med tiden. Alla jämförelser med en fyrtio år gammal biblioteksförening är naturligtvis helt subjektiva.
källa: Svenska dagbladet, 5/11
Mats Myrstener

Allt genast, men mest där det behövs bäst

Som redan flera kollegor påpekat på BIBLIST är detta med personallösa bibliotek inget nytt, det finns sedan länge på många håll där de sociala och geografiska förutsättningarna för att det ska "funka" finns.
Det nya med Veberödsvarianten är snarare att det inte är så öppet utan att man satt en rejält hög tröskel i form av teknik och kontroll för den som vill in. Alltså mer inveckling än utveckling. För att överskrida denna barriär krävs en god portion socialt och kulturellt kapital, att man bor i ett område där detta överhuvudtaget är möjligt. Alltså mer till dem som redan har, som så ofta nuförtiden, en felprioritering från bibliotekets sida.
Hellre ett personalfullt vidöppet bibliotek i förorten (som Bergsjön, Hammarkullen, Rosengård, Fittja.......) än tio personallösa i förstaden.
Men precis som med "gammelmedia" contra "nya media" så är det ingen principiell utan "bara" ekonomisk motsättning, det vill säga fördelningspolitisk, en fråga om prioritering, om folkbibliotekets uppdrag.
Om kassakistan var överfull så skulle givetvis alla bibliotek erbjuda ytterligare "öppet" med Veberödsvarianten, men dit är vi inte på väg med nuvarande politik och därför är det av nöden att folkbiblioteken håller fast vid sitt uppdrag att överbrygga kunskaps- och informations klyftor, inte att öka dem. Var är analysen av de "nya" koncepten i Lund och Malmö utifrån det uppdraget?

Ingrid Atlestam

Personallöst bibliotek i Veberöd

Det personallösa (eller "obemannade", om det nu låter bättre) biblioteket har introducerats i Lundakommunen Veberöd. (Och jag har gjort mitt första framträdande någonsin i TV.) Biblioteket hålls öppet efter stängningsdags för låntagare med lånekortet som passersedel (eller fingeravtryck). Åldersgränsen är 18 år, vilket i sig är diskriminerande. Problemet med övervakningskamerorna verkar vara löst.
Jag tror fortfarande inte på lösningen med att ha öppet utan personal. Det löser inga problem, det bara förlänger dom. Risken är dessutom att lösningen med obemannade bibliotek blir permanent, vi ser redan andra kommuner haka på den billiga trenden.
På sikt blir det en folkbibliotekens museala gravkammare man bygger.
Mats Myrstener

Rädda boken - för barnens skull !

Med sponsring, filminspelning, fika och kändisframträdanden vill Malmö Stadsbibliotek locka folk, särskilt barn och ungdomar. Men det vore bättre att satsa på stadsdelsbiblioteken och skolorna, tycker sexton författare.
Läs vidare:
http://efterarbetet.etc.se/24136/raedda-boken-foer-barnen/

Upptäck Nobelbiblioteket

Den som är i Stockholm som turist hamnar alltid i Gamla Stan och går upp till Stortorget, platsen för "Stockholms blodbad". I Börshuset, som dominerar torget ligger också ett bibliotek, fast få känner till det. Svenska akademiens Nobelbibliotek är faktiskt öppet för allmänheten flera dagar i veckan, och här hittar man framförallt skönlitteratur och humaniora, samt tidskrifter, på en mängd olika språk.
Är man mantalsskriven i Stockholm får man också låna hem, annars behöver man en underskrift av "borgensman" (eller kvinna) skriven i Stockholm. Biblioteket är inte särskilt känt, förmodligen för att man då skulle tvingas anställa mer personal? Chefen är f.ö. gammal bissare, Lars Rydquist. Besök gärna de gamla lokalerna i Börshuset, tredje våningen, ingång på högra sidan av huset.
webplats: http://www.svenskaakademien.se/web/Mer_om_Svenska_Akademiens_Nobelbibliotek.aspx

Nytt Deichmanske i Oslo

Till skillnad från i Stockholm satsar man i Oslo på ett splitter nytt huvudbibliotek, "Nytt Deichmanske". Utvecklingen ska kunna följas via en blogg http://nye.deichman.no/
Se vidare www. biblioteksbloggen.se, där biblioteksnyheter publiceras från de tre lånecentralerna Lund, Stockholm och Umeå.

Förstatliga folkbiblioteken?

Rubriken är Marianne Steinsaphirs på hennes ledare i senaste Ordfront magasin (nr 5/09). Marianne, som tidigare varit redaktör för BBL, ställer frågan om förstatligande utifrån bland annat Malmödebatten och hotet om nedläggning av Hammarkullens bibliotek.
BiS har genom åren föreslagit olika former av förstatligande, just för att garantera "fri och jämlik tillgång". Politiskt är det inte läge för detta just nu, inte heller efter ett eventuellt regeringsskifte, nu när sossarna klampar på högerut med Bill och Bull i släptåg. Men undrens tid är väl inte förbi, kanske förnuftet hinner ifatt politiken på upploppet då det gäller KBs nya uppdrag!

Ingrid Atlestam

Äntligen klasskamp!

I sin ledare i senaste BBL (nr 8 2009) manar Henriette Zorn till klasskamp. Hon kräver att bibliotekariekåren ska ställa sig på barrikaderna och ta tag i problemet att folkbiblioteken inte når och inte prioriterar de grupper de i första hand är till för, som ger legitimitet, nämlgen arbetarklassen och då framför allt männen. BiS har såväl i tidskriften bis som i denna blogg envist hävdat att folkbiblioteken riskerar att hamna på fel sida nu när klyftorna växer. BiS hälsar BBL välkommen i kampen för det rättvisa biblioteket.

Ingrid Atlestam

"Mätbart" var ordet, sa Bull

Jag talade med folkbildningsveteranen från LO, Bertil Jansson, den sista riktiga kulturombudsmannen på det förbundet. Han oroade sig för debatten kring Malmö stadsbibliotek, staden där han själv vuxit upp, där den danska bibliotekschefen begick det taktiska misstaget med en slogan som löd "Nu bär vi ut böckerna, och bär in författarna". Att ett bibliotek fyllt av författare men utan böcker, inte riktigt går ihop, förstod nog många som bor i Malmö. Det följdes av nyheten att biblioteket planerade att bränna sex ton böcker. Det blev sommarens "snackis" i biblioteksvärlden. Bertil kommer att skriva i kommande nummer av bis om sin syn på utvecklingen på Malmö stadsbibliotek.
En god vän till Bertil, förre bissaren Alf Engström, har i många år verkat som "sagoberättare" på barnavdelningen i Upplands Väsbys bibliotek utanför Stockholm. Nu går Alf snart i pension, och hans tjänst kommer förmodligen att försvinna. Ledningen där vill bara satsa på verksamhet som är "mätbar"!
Att barns upplevelser av sagor och skönlitteratur inte hör dit, är väl den slutsats man kan dra av nedskärningarna i Upplands Väsby. Det känns som en fläkt från Fordismens tidiga 1900-tal, att allt måste statistikföras och mätas i pengar, minuter, sekunder. "Mätbart" var ordet, sa Bill. Eller var det Bull?
Mats Myrstener

Grattis!

Internationella bokbussen i Göteborg har utsetts till årets bokbuss. Bara att gratulera och hoppas att fler följer de hjulspåren. Årets bibliotek nästa år, bör bli ett som satsar på mångspråkighet. Internationela biblioteket var nominerat i år och Fisksätra häromåret, så tredje gången gillt. Missa inte när det är dags att nominera!

Solidaritet, vad är det?

I kvällens Aktuellt utfrågades Folksams vd Anders Sundström om varför pensionärernas begravningsförsäkringar försämras? Svaret var bara att han "inte kunde ta från andra kunder inom LO-kollektivet", för att ge till Folksams pensionärer. Och det ska komma från en socialdemokrat. Har han hört talas om ordet "solidaritet"?
Ett annat tecken i tiden är väl att SJ ökar på sin vinst, trots att allt färre åker med tåget, linjer läggs ner, och servicen försämras. Vinstmaximeringen beror främst på att man avskedat anställda. En gång hela folkets, och hela Sveriges, järnväg. Miserabelt, var ordet.
Mats Myrstener

Det går ett spöke genom Europa

"Högerpopulismen dissekerad" av Magnus E Marsdal, om Fremskrittspartiet och arbetarklassen i Norge, är en nödvändig och skrämmande läsning för den som vill förstå och påverka vad som sker i svensk partipolitik nu. Det handlar om hur högerpopulismen, i det tomrummet som uppstått, då vänstern och socialdemokratiin svikit sina ideal och blivit en elit som inte längre ser klassamhället, frammanar motsättningen mellan elit och överhet och "verklighetens folk". Boken skildrar, delvis med ett inifrånperspektiv, hur ett högerpopulistiskt parti blir "det nya arbetarpartiet", men med sin dolda agenda egentligen är extremt nyliberalt. Dessvärre är detta inte ett unikt skandinaviskt fenomen utan samma utveckling sker i många europeiska länder.
Ingrid Atlestam

Ingen tillbyggnad i Stockholm

Politikerna i Stockholm har bestämt att det inte blir någon stor tillbyggnad av det berömda Gunnar Asplunds huvudbibliotek. Läs en kommentar från en av bibliotekets assistenter:
http://www.newsmill.se/print/12414

Nyhetsbiblioteket - nytt men personallöst

Nu har man kommit på något nytt i Danmark igen, läser jag i senaste BBL. Ett "nyhetsbibliotek" har öppnat i Herning. Där kan man ta del av senaste nytt från BBC och CNN, TV2 News och DR Update. Man samarbetar med dagstidningen i Herning. Bibliotekets hela bokbestånd består av "bokhandelns 20 mest sålda böcker - inga andra."
Den utskällda bibliotekschefen i Malmö, Elsebeth Tank, har besökt New York-filialen i Bronx, där biblioteket översvämmas av arbetslösa som söker jobb. Men Tank gillar inte att personalen hjälper till - det inkräktar på bibliotekets "integritet". Ett något svårförståeligt uttalande i dessa tider, eller?
I Linköping ska sju biblioteksfilialer bjudas ut på entreprenad, Svenska Boklån AB, som man trodde somnat av helt, har vaknat och är plötsligt intresserade. Och i Danderys kommun, som vi tidigare berömt i bloggen, ska två av filialerna bli obemannade. Argumentet: då kan man ha öppet längre på kvällarna.
Inga goda nyheter? Jo, Haninge kommun, söder om Stockholm, har invigt sin nya bokbuss (se bilden ovan). Bussens första tur gick den 15 september. Bussen är vackert dekorerad, ett konstverk i sig. (Ser ut som en glassbil, bättre bild i BBL.)Dessutom satsar Haninge i höst på "det mångspråkiga biblioteket" (läs Ingrid Atlestams tidigare inlägg om detta).
Mats Myrstener

Hur ska det gå för Brunnsvik?

Brunnsviks folkhögskola, arbetarrörelsens första folkhögskola grundad 1906, har levt i ovisshet om framtiden. Personligen tycker jag det är skamligt att LO dragit sig ur sponsrandet av sin första folkhögskola, jämförbart med när man la ner den äldsta arbetartidningen, Arbetet i Malmö, år 2000, eller sålde förlaget Tiden till Norstedts. Några år senare fick Tiden kontrakt för utgåvorna av Harry Potter-böckerna!
Bibliotekarien i Brunnsvik, Christina Garbergs-Gunn berättar för mig att en ny delägare i skolan hittats, ABF Sollentuna, som tidigare också driver verksamhet i folkhögskolorna på Väddö och Södertörn. Det låter hoppfullt, men faran är säkert inte över för det. Per-Ola Jansson från Södertörns folkhögskola blir nu ny rektor på Brunnsvik. Ett illavarslande tecken är att årets konferens, "Boken på arbetsplatsen", flyttats från Brunnsvik till LO:s folkhögskola i Åkers-Runö.
Folkhögskolebibliotekarierna har en egen blogg, se adressen till höger bland våra länkar, där mer info kan hämtas. Man ger också ut en läsvärd årsskrift, Brunnsvikarnas årsskrift.
Vi håller tummarna för fortsättningen.
Mats Myrstener

Mäster Palm spökar igen

På 1800-talet gick ett spöke genom Europa - kommunismen. Nu spökar en annan gammal agitator, mäster August Palm. I Alexandra Coelho Ahndorils korta roman Mäster påminns inte minst alla socialdemokrater om vad det var för ett samhälle mäster Palm agiterade mot, och att det fanns ett idéinnehåll i det han framförde på sin svensk-tysk-danska dialekt från talarstolen.
I romanen får också Palms hustru Johanna sin beskärda del. Det var hon som fick stanna hemma, slava för brödfödan och ta hand om barnen medan mäster turnerade och agiterade. Det är en skildring av ett förfärligt 1800-tal där barn behandlades som auktionsföremål, August Palm var själv ett sådant barn, men också om kärleken mellan två personer som aldrig tappade tilltron till varandra.
Palm konkurrerades så småningom ut av Branting, som han föraktfullt kallade "intelligentsaren". Tyvärr har en sådan misstänksamhet inom socialdemokratin levt vidare (och inte bara där), en skepsis mot universitetsfolk, kulturmänniskor och intellektuella. Den skepsisen späddes inte minst på under de turbulenta åren kring 1968.
Jag påminns om att min egen morfar var ett auktionsbarn från Östergötland, som hamnade hos förmögna bönder i Småland och fick en synnerligen hård uppväxt. När Ahndoril och Per Sundgren diskuterade boken på ABF-huset fälldes många hårda ord om socialdemokratins svek mot samhällets olycksbarn, som Victor Hugo kallade de som hamnat i utanförskap.
Mats Myrstener

Tomma bibliotek i Östtyskland

Läs Gunnar Bolins krönika från ett bibliotek i Magdeburg.
http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=3534&artikel=3134917

Gallrade böcker i Malmö

Debatten om Malmö stadsbiblioteks storgallring för att få plats med en restaurang och en författarscen i biblioteket går vidare med frenesi. Följ debatten på Biblist, här är två av inläggen från SvR:s kulturredaktion:
http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=3116756 (Marianne Steinsaphir, Ordfront, tidigare redaktör BBL, som bl.a. talar utifrån klassperspektivet och bibliotekens betydelse för s.k. "klassresor"), och
http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=3121868 (Bengt Göransson, fd kulturminister, som bl.a. kritiserar Dieselverkstaden i Nackas alltför "kravlösa" verksamhet utifrån ett folkbildarperspektiv).
Läs också Per Svenssons inlägg om Malmö stadsbibliotek:
http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article551225/Viva-Las-Vegas.html

Internet för alla

Det är rubriken för länsbibliotekets kampanj i Östergötland. Kolla http://www.lansbibliotek.ostsam.se/ och gör sammalunda. Hur folkbiblioteken lyckas med att överbrygga den digitala klyftan och skapa det mångspråkiga biblioteket är helt avgörande för bibliotekens framtid. Det gäller att folkbiblioteken ställer sig på rätt sida om klassamhällets växande klyftor och bejakar sina rötter i folkbildningen och inte tar tag i den rot som finns i medelklassens kommersiella lånebibliotek.

Ingrid Atlestam

Dålig kulturpolitik

Kulturpropositionen slopar anslagen till de s.k. "vägkrogsbiblioteken", ett av de lyckade projekt som bedrivits av Hotell- och restaurangfacket och Transportarbetareförbundet, och som fått långtradarchaufförer och restaurangpersonal att låna och lyssna på ljudböcker på CD-skivor. Även anslagen till andra LO-läsprojekt som "Läs för mig pappa" och arbetsplatsbibliotek slopas. En namninsamling för att rädda verksamheten har startats, se länk:
www.namninsamling.se/index.php?nid=3744
Samtidigt protesterar nu en rad kulturarbetare mot att kulturpropositionen inskränker bidragen till kulturtidskrifterna, se länk:
http://upprop.nu/OKUY
Mats Myrstener

Semestra i thailändskt bibliotek

För den som har en semestervecka kvar: Det finns faktiskt ett ekologiskt hotell i Thailand som heter The library. Webplats:
http://www.designhotels.com/hotels/%20asiapacific/thailand/koh_samui/the_library

Smakprov ur BiS-boken, kommunernas kultursatsningar och andra nyheter

I senaste numret av BBL ges ett smakprov ur BiS ("en pigg 40-årings") historik, En ny förening är nödvändig, med ett avsnitt ur Ingrid Atlestam exposé "Fyrtio år i vänsterfil". [Klicka på bilden ovan så blir den större!]
I det läsvärda BBL-numret hittar jag vidare en presentation av ungdomsverksamheten i Punktmedis (Medborgarplatsens bibliotek) i Stockholm, som uppmärksammats, inte minst för sina många välanvända ungdomstidskrifter.
Tidningen Fokus rankade tidigare i år Sveriges "bäst-att-bo-i" kommuner, varvid rikemanskommunen Danderyd utanför Stockholm vann. Danderyd har fyra folkbibliotek, förutom huvudbiblioteket i Mörby centrum även Stocksund, Djursholm och Enebyberg. Kommunen kommer faktiskt på 127:e plats när det gäller satsningar på kultur och fritid, jämfört med andra rika kommuner som Täby (plats 243), Lidingö (198), Vallentuna (168), Sollentuna (261) och Staffanstorp (241).
Mest satsade faktiskt Malmö på kultur och fritid, trots den stora debatten om gallrade böcker. Stockholm kommer också ganska högt, på 62:a plats. Göteborg får skämmas på sin plats 200, och Umeå sträcka på sig, på plats 17.
Många kommuner, som Älvdalen (på 10:e plats) satsar enbart på "fritid" som fiske och miljövård. (Jfr med vad vi tidigare skrivit om turismen som konkurrerar med kultursatsningar.)
I numret kommenteras också en stor omorganisering av biblioteksväsendet i Norge (man vill slopa bestämmelsen i lagen att varje kommun ska ha ett bibliotek), och att amerikanarna går allt mer till biblioteket i kristider, 68 procent sägs nu ha ett bibliotekskort. (Kan bero på att biblioteken där ofta fungerar som arbetsförmedlingar, och att datoranvändning är gratis.)
Läsfrämjandet får i nya kulturbudgeten 25 statliga miljoner, som också är en satsning på skolbiblioteken, och dessutom kan man nu nominera årets bokbuss, förra året gick priset till Kiruna.
Mats Myrstener

Persson gillade också höga skatter

Jag läser i Göran Perssons bok Den som är satt i skuld är icke fri, att han tycker att femtio procent i skatt är rimligt. Varför? Han hänvisar till förre fp-partiledaren Bengt Westerberg som också gillade skatter. Han menade att om man utgår från att vi lever i åttio år, så ägnar vi ungefär fyrtio av dessa år till förvärvsarbeta och betala skatt. De resterande fyrtio åren är vi beroende av samhällets stöd och skatter. Vi betalar alltså i princip åt oss själva. Alltså: Femtio procent! Och utan skatter, ingen offentlig sektor och inga folkbibliotek. Såvida vi inte vill gå tillbaka till 1800-talet när folkbiblioteken drevs helt kommersiellt, eller ideellt av folkrörelserna och kyrkan. Det är bara att välja.
Mats Myrstener

Göran Hägglund stödjer också biblioteken

Göran Hägglund (Kd) ger sig också in på Newsmill och ger sitt stöd åt folkbibliotekens folkbildande verksamhet. Han är kritisk till Malmö stadsbiblioteks storgallring. Läs:
http://www.newsmill.se/artikel/2009/09/24/bibliotikariernas-poppighet-hotar-var-kulturskatt
Man behöver inte hålla med Göran Hägglund i sak för att ändå tycka att det är remarkabelt när en högt uppsatt politiker uttalar sig i kultur-, folkbildnings- och biblioteksfrågor. Man önskar att fler politiker skulle ta upp den kastade handsken. Våga ta en kultur- och folkbildningsdiskussion.
Mats Myrstener

Försvarstal för boken

Läs Bengt Ohlssons krönika i DN PåStan, "Plötsligt lyfte jag blicken", ett försvarstal för boken i sin fysiska form, som, om den uppfunnits idag, skulle vunnit alla formgivningspriser som finns att få. Och ett angrepp på den s.k. "läsplattan".
http://www.pastan.nu/bloggen/skribent/ohlssono

Dåligt, Liljeroth!

Den statliga folkbildningens tre gamla "R", Rikskonserter, Riksteatern och Riksutställningar, råkar illa ut i den nya kulturpropositionen. Den första läggs ner helt, och de båda andra får starkt nedskurna bidrag. Pengarna delas istället ut regionsvis.
Resultatet torde bli både ojämlikt och orättvist. Vi känner ju den ojämna standarden från skol- och biblioteksvärlden. För några år sedan slog man larm vid kulturinstitutionen Ajtte i Jokkmokk, för där hade politikerna lagt de pengar som biblioteket skulle ha på helt andra saker. Bidragen borde istället delas ut av staten och öronmärkas.
Mats Myrstener

Växande marknad, dessvärre!

Marknadföring inriktad mot ett växande kundsegment, skulle det väl heta i dagens vokabulär, kolla:
http://www.platsjournalen.se/ senaste numret (2009:39), som åxå kommer att spridas på bokmässan förutom alla vanliga exponeringsställ!

Gärna upplevelsebibliotek, men först ett rejält jobb!
Bibliotekets existensberättigande kommer alltid att vara "Mer nytta än nöje" även i Malmö och Strängnäs!

Ingrid Atlestam

OBS! Viktigt!

"Kulturen är viktigare än någonsin...." skriver socialdemokraterna i kulturavsnittet i sitt förslag till politiska riktlinjer.
Jaha, någon som hört det förut? Kulturen sägs ständigt vara "viktigare än någonsin", vilket måste innebära att den hela tiden blir viktigare och viktigare.

En borgerlig syn på vad det kan innebära får vi i morgon, måndag, då kulturproppen kommer. Men ett och annat illavarslande har läckt ut, så har kulturministern sagt, citerad i P1 i morse, att all kultur innebär tillväxt. Månne det vara samma tillväxtbegrepp som finansministern använder?
Vi väntar med spänning och bävan!

Ingrid Atlestam

Snabbt, enkelt, billigt?

Allting går att lösa , här får båda sidor i Strängnäsdebatten "rätt" !
http://www.wired.com/epicenter/2009/09/google-books-publish-on-demand/
Ingrid Atlestam

Bibliotek plus fildelning = sant?

Artikel av Lars Ohly - Låt biblioteken bli fildelningscentraler för musik, film och böcker - "Vi i Vänsterpartiet vill att fler ska arbeta på heltid med film och musik......." läs vidare på Newsmill!!

http://www.newsmill.se/artikel/2009/09/17/lat-biblioteken-bli-fildelningscentraler-musik-film-och-bocker
Klippt och klistrat av Ingrid Atlestam

40 år i vänsterfil - och sen då?

Är du intresserad av att diskutera biblioteksfrågor? Är bibliotekens
samhällsansvar viktigt för dig? Har du ett förflutet inom föreningen
BiS? Eller är du bara nyfiken på vad BiS vill?

BiS, Bibliotek i Samhälle, fyller 40 år i år och firar det med flera
arrangemang på mässan:

Seminarium 40 år i vänsterfil - och sen då? Torsdag kl 16.00-16.45 i Sal J1. Därefter mingel för gamla och nya BiS-vänner i BiS monter E02:04

Jubileumsboken "En ny förening är nödvändig" - BiS 1969-2009
presenteras av redaktören Karin Fahller. Fredag kl 13.30 - 13.45
Biblioteksscenen, i E-hallen, Svensk Biblioteksförening

BiS jubileumsfest på Språkcaféet nära Järntorget. Fredag kl 19.30. Pris
200 kr för vegetarisk buffé. Ytterligare uppgifter och förhandsanmälan
ingrid.atlestam@gmail.com (Ev. resterande platser i BiS-montern E02:04)

Besök BiS monter E02:04! Där säljer vi bl a jubileumsboken "En ny
förening är nödvändig".

Se också Bis hemsida www.foreningenbis.org

Välkomna!

Kultur och bokläsning på recept

Ur dagens Aftonblad saxar vi följande notis:
"Patienter i London med diagnoser som ätstörningar, depressioner, stress och ångest kan komma att skickas hem utan recept och mediciner, men med en självhjälpsbok från biblioteket i stället.
Husläkarna i Westminster ska delta i ett projekt under sex månader där lämpliga patienter skickas till biblioteket med sitt "recept" i stället för till apoteket. En panel med experter har valt ut 21 titlar som behandlar självhjälp för alltifrån anorexi till depressioner, skriver Evening Standard."
Bibliotekarien som psykolog och terapeut alltså. (Och jag kommer osökt att tänka på ett av de första inlägg jag skrev på denna blogg, med titeln "Envar sin egen bibliotekarie".) Visst vill vi väl samarbeta med andra institutioner i kampen om nya låntagare nu när offentliga sektorn skärs ner - men var det det HÄR vi ville?
Mats Myrstener
PS 24/9 läser jag sedan i SvD att man i Helsingborg tänker pröva att läkarna skriver ut "kultur på recept". Nyheter sprids som bekant fort. Tanken är nog god, men att tro att en deprimerad arbetslös byggnadsarbetare ska bli bättre bara av att "gå på teater och sjunga i kör" är nog lite naivt. När man samtidigt skär ner i kulturens budget, och drar in bibliotekets böcker på vårdcentraler och daghem (det som tidigare kallades "boken-kommer") och de för många så viktiga bokbussarna. Det låter lite väl enkelt i mina öron. Och billigt.

Bibliotek är bäst med böcker

Jaha, och vad var dom egentligen oense om, de talade ju mest förbi varandra? Har nu lyssnat på debatten mellan Niklas Lindberg och Christer Hermansson och förstår inte upprördheten på BIBLIST, verkar som om det handlar mer om person än om sakfrågan. Själv är jag benägen att hålla med båda men inte i allt.
Däremot, det inlägg av Hermansson i GP som var anledningen till debatten retade även mig vilket ledde till följande inlägg som publicerades i GP och besvarades av Hermansson med ett "Goddag yxskaft":

Bibliotek är att välja
En kommentar till Christer Hermanssons ensidiga bibliotekspolitik

Som vanligt gör Christer Hermanssons det lätt för sig och attackerar en förvrängd bild av bibliotek och bibliotekarier, som bara finns i hans egen fantasi. Allt detta som man enligt Christer Hermansson gör i Strängnäs bibliotek, där han är chef, görs givetvis även i Göteborgs folkbibliotek och mycket mer därtill, liksom på övriga bibliotek i landet.
Självklart ska biblioteken prioritera läsning och litteratur, men inte i den inskränkta betydelse som Hermansson förespråkar. Det verkar som Hermansson anser att det som går att sälja definitionsmässigt är av dålig kvalité, vad det nu är för något. Om Hermansson avser exempelvis de böcker som erhåller litteraturstöd så får ju alla kommunbibliotek dom gratis så länge nuvarande stödordning gäller, så det är bara att tacka och ta emot och försöka få dom utlånade!
Som bibliotekarie har man att ur ett enormt utbud på massor av språk och inom en oändlig mängd ämnesområden och i olika lagringsformer, välja den lilla bråkdel, som de ynka kommunala slantarna räcker till. Hur prioritera mellan senaste Finlandiapristagen på finska, prenumeration på en ny somalisk tidning, mangaböcker eller Camilla Läckberg?
Visst finns de populistiska tendenser, som Hermansson kritiserar. Ofta skyller man då på att exempelvis film, musikcd, deckare och bestsellers ger bättre utlåningsstatistik, eftersom de konsumeras snabbare än arabiska lexikon, läroböcker i kemi eller Proust. Politikerna, som anslår medel till biblioteket, tros vilja se ständigt stigande utlånings och besökssiffror utan att fråga efter verksamhetens mer djupgående och långsiktiga betydelse för brukarna och samhället.
När man, som i Göteborgs kommun, liksom i riket i stort, saknar en tydlig målsättning för folkbiblioteken är det viss risk att Hermanssons generaliserade nidbild av kollegorna kan bli allt sannare. Därför är det hög tid att politikerna tar sitt ansvar för såväl en nationell folkbibliotekspolitik, som en målformulering för biblioteken i Göteborg, där folkbibliotekens mångfaldiga uppdrag analyseras och kvalitetessäkras med grundprincipen att folkbiblioteken är till för alla men inte för allt.

Mycket i diskussionen nu påminner om den som BiS initierade om biblioteket som allaktivitetshus i slutet av 60-talet, innan det fanns så många fritidsgårdar, kulturhus och dagis. Då när vi ansåg att biblioteket skulle göra allt därför att ingen annan gjorde det. Är vi där igen? Vem vill vad med bibliotek? När ska politikerna komma ut ur garderoben och in i biblioteket?
Alltså gärna en innehållsdiskussion, men först en rejäl målsättning!

Ingrid Atlestam

Anne Frank

När vi var i Amsterdam gick vi naturligtvis på Anne Frank huis, ett oerhört fint och genomtänkt och osentimentalt museum över ett av de mest kända människoödena från andra världskriget. Man slås av hur oerhört mycket denna lilla begåvade flickas öde har fått genklang i hela världen, hennes dagbok har översatts till etthundra språk. På det sättet får hon också representera alla andra barns behov av språk, kultur, skapande, integritet, i tider av krig och förföljelse. Jag minns att också judiska kyrkogården i Prag hade samma drabbande effekt på mig som besökare. Men med Anne Frank får de som drabbats också ett ansikte. Familjen tog av sina barn ovanligt många fotografier, som sparats för eftervärlden.
Om Amsterdams fantastiskt stora och vackra stadsbibliotek (helt nytt, måste vara ett av Europas största) ska jag skriva i kommande bis-nummer.
Mats Myrstener

Google och skolbibliotek

Snart går tiden ut för de svenska förlag som på ett närmast diktatoriskt sätt ska tvingas välja om de vill låta Google skanna in deras böcker och göra dem tillgängliga för hela världen. Ett antal svenska förlag har protesterat och tackat nej, dock ej det största, Bonniers. I SvD skriver kulturchefen Stefan Eklund bekymrat:
- Större oro bör man kanske känna inför möjligheten att i ett framtida, allt mer utvecklat, informationssamhälle så sköts den digitala biblioteksverksamheten av ett amerikanskt företag.
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_3483771.svd
Google presenterar projektet: http://books.google.se/books

I DIK-Forum 2009:6 uppmärksammas åter nedskärningarna som drabbar skolbiblioteken. I Leksand läggs hela gymnasiebiblioteket ner, och i Kramfors vill man utreda om gymnasiebiblioteket går att driva utan personal (?) Efter protester från lärare och föräldrar ändrade sig politikerna och tillsatte en halv (!) bibliotekarietjänst. I Mora dras all personal på grundskole- och gymnasiebibliotek in. Biblioteken får dock vara kvar, obemannade, och man vill att kommunbiblioteket ska stå för driften. Utan att få någon kompensation förstås.
Mats Myrstener

Mångspråkiga biblioteket

Första september började formellt projektet "det mångspråkiga biblioteket - utveckling av interkulturella mötesplatser", ett kompetensutvecklingsprojekt för bibliotekspersonal i Västra Götaland finansierat av EU.
Samtidigt duggar nu sparbetingen tätt över åtminstone de göteborgska biblioteken. Det gäller då att försvara den mångspråkiuga verksamheten, att argumentera för att bibliotek i mångspråkiga stadsdelar är extra viktiga och måste få kosta.
Den som inte känner sig bekräftad, inte får böcker och tidningar på sitt språk, och möts av ett stängt bibliotek istället för ett välkomnande fullt av böcker, datorer och personal som har tid, kanske bränner bilar istället!
Bibliotek handlar inte om utlåningssiffror utan om fri och jämlik tillgång och demokrati.
Var med och bygg upp bibliotekens mångspråkiga kompetens, bli medlem i Ningen Mångspråkiga biblioteket

Ingrid Atlestam

Ut ur garderoben!

Nu finns den! Nostalgitripp med framtidsutsikter i snygg förpackning! BiS jubileumsbok "En ny förening är nödvändig" levererades idag och står fram till mässan i gott förvar i min garderob. Missa inte årets boksläpp! All info om boken, festen, seminariet med mera finns på BiS webbplats
www.foreningenbis.org

Ingrid Atlestam

Varför så bråttom?

Dagens biblioteksnyhet:
Regeringen har utsett Inger Eide Jensen till att genomföra den aviserade utvärderingen av bibliotekslagen. Det var i budgetpropositionen för 2008 som regeringen meddelade att man avsåg att under mandatperioden utvärdera bibliotekslagen för att stärka bibliotekens roll och säkerställa tillgängligheten i framtiden. Utvärderingen ska vara klar i januari 2010.

I beslutsunderlaget står att syftet med utvärderingen är att undersöka hur bibliotekslagen har fungerat i praktiken och om målen med lagen har uppnåtts.

I uppdraget ingår bl.a. att:
-översiktligt kartlägga och analysera bibliotekslagens tillämpning, bl.a. när det gäller samverkan och biblioteksplaner, samt dess effekter för utvecklingen inom biblioteksväsendet i allmänhet och folkbiblioteken i synnerhet

-belysa relevanta omvärldsförändringar efter lagens tillkomst och andra faktorer som har betydelse för folkbibliotekens utveckling

-överväga behovet av att revidera lagen och lämna förslag på eventuella ändringar

-överväga formerna för uppföljning och tillsyn av lagen

Ja, det det svenska utredningsväsendet är inte vad det en gång varit, hej å hopp nu ska det gå undan! Alliansen räknar tydligen inte med en ny mandatperiod, så det gäller att systemskifta så mycket som möjligt under den tid som är kvar. Ligger de månne bakom skiftet till Dewey åxå?
Att utredaren är gammal bissare, med från första början, bör väl ändå garantera bästa möjliga resultat under dylika förutsättningar.
Men det gamla biskravet med normerande bibliotekslag och helt eller delvis förstatligande av folkbiblioteken lär inte vara gångbart?

Ingrid Atlestam

Första boken om YouTube

Kungl. biblioteket har i dagarna publicerat den första internationella forskningsantologin om världens största audiovisuella arkiv, YouTube.
http://kb.se/aktuellt/nyheter/2009/Ny-bok-fran-KB-The-YouTube-Reader/

Spela roll?

För en artikel i Platsjournalen efterlystes på BIBLIST "notiser om vad som pågår på bibliotek runt om i landet. Har ni någon speciell satsning för arbetslösa där du jobbar? Vad? Varför? Hur? Vem? "
Alltså en chans för landets folkbibliotek att göra sin verksamhet känd för en målgrupp som borde vara prioriterad. Tre,3, personer hörde av sig! Betyder det att alla andra skiter i de arbetslösa och tycker att bibliotekariers roll och klädsel är viktigare att diskutera, än att marknadsföra bibliotekets roll i samhället?

Ingrid Atlestam

ps Hur många bibliotek håller sina besökare med Platsjournalen?